lördag 18 november 2017

Mäktig polis i Munkedal



En man och en kvinna som arbetar inom skolan i Munkedal är misstänka för våldtäkt och har häktats.  Munkedals kommun går ut på sin hemsida och berättar denna åtgärd.  Men i Munkedal är man snabb och effektiv och  låter polisen häkta personer.  Häktning är annars enligt lag en sak för domstolen.   Att en kommun inte har bättre koll på vem som gör vad i en rättsprocess är märkligt. I normalfallet brukar polisen gripar personer, åklagaren anhålla och tingsrätten häkta.

Tre former av frihetsberövande

Gripen

Om det finns skäl att anhålla någon kan ett beslut att gripa en person i brådskande fall fattas av en polis. Den gripne ska så snart som möjligt förhöras och därefter beslutar åklagare omedelbart om den misstänkte ska anhållas. Om den misstänkte inte anhålls ska beslutet om gripande omedelbart hävas.
Lagreglerna finns i rättegångsbalken 24 kap. 7 och 8 §§.

Anhållen

En person får anhållas i avvaktan på att domstol ska pröva en fråga om häktning. En person får också anhållas om det är av stor vikt för utredningen. Ett beslut om att anhålla någon fattas av åklagare. Senast klockan 12 tredje dagen efter ett beslut om anhållande måste åklagaren göra häktningsframställan till domstol.
Lagreglerna finns i rättegångsbalken 24 kap. 6, 11, 12 och 13 §§.

Häktad

En misstänkt person får häktas om det finns risk för att hon eller han ska hålla sig undan från lagföring under en brottsutredning, exempelvis genom att avvika från landet, försvåra utredningen eller fortsätta att begå brott. Det krävs att personen är misstänkt för brott där det är föreskrivet fängelse ett år eller mer.
Beslut om häktning ska alltid fattas om brottet har minst två års fängelse i straffskalan, men det finns vissa undantagsfall. Beslut om häktning fattas av domstol, därefter ska åtal väckas av åklagaren senast inom 14 dagar, men den tiden kan i vissa fall förlängas efter beslut av domstolen. Lagreglerna finns i rättegångsbalken 24 kap. 1-5 och 18 §§.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar