fredag 25 augusti 2017

Så får du högre pension än du har i lön idag



Per B Börjesson har kommit med en ny bok och i den berättar han om hur man miljonär i hängmattan. Vi återkommer till denna men redan nu vill vi gärna återge en utmärkt krönika som Per skrivit dels i sitt brev Sparrebellen och i en krönika i Aftonbladet i somras.

=====







Så här får du högre pension än du har lön idag



På senare tid har flera larmrapporter varnat för att vi riskerar få för låga pensioner. Men larmrapporternas prognoser bygger ofta på väldigt försiktiga antaganden om framtiden. Ett exempel är att de räknar med en halverad meravkastning på våra sparade pensionspengar jämfört med den faktiska avkastning som de sparare som fokuserat på aktiefonder faktiskt haft sedan starten av vårt nya pensionssystem år 2000.



Det låter kanske som ett litet, klokt och försiktigt antagande, men skillnaden blir mycket stor till följd av den så kallade ränta-på-ränta-effekten. Den innebär att man inte bara får ränta på det man sparat, utan också på sin intjänade avkastning och det är just ränta-på-ränta-effekten (av vissa till och med kallad för ”världens åttonde underverk”) som gör att sparande och investeringar kan ge så goda resultat över tid.



I min senaste bok ”Så här blir du miljonär i hängmattan”, utgiven sommaren 2017 på Sterners Förlag, har jag ett enkelt exempel. Tänk dig att en 25-åring får ett jobb med en lön på 25 000 kronor i månaden som han sen har kvar fram till 65-årsdagen. Under dessa 40 år sätts pengar av till både den statliga inkomstpensionen och premiepensionen (PPM) samt till tjänstepension som 9 av 10 svenskar har via sin arbetsgivare. Med en årlig avkastning på PPM-sparandet på 8 procent samt 5 procent på tjänstepensionen så har vår 65-åring då ett totalt pensionskapital på 6,3 miljoner kronor. Det räcker till att hen har en månatlig pension på 21 000 kronor i 25 år (en pension som motsvarar 84 % av lönen). 



Om hen dessutom följer världens äldsta spartips och sätter av 10 % av lönen efter skatt i ett långsiktigt sparande som också ger 8 % per år ger det ytterligare 5,9 miljoner kronor i pensionskapital. Det skulle ge en pension på 40 600 kronor i månaden i 25 år och alltså ge 60 procent mer i pension än man hade i lön.



Även om alla prognoser om framtiden är osäkra skall vi alltså inte bli onödigt uppskrämda av de som varnar för låga pensioner. Det är dock viktigt att vi sparar under lång tid vilket såklart kräver en del karaktär. När vi sparar är det avgörande att vi inte lyssnar på dåliga råd utan vågar fatta egna beslut. Framförallt ska vi undvika råd från finansiella rådgivare som egentligen är säljare. Deras råd är ofta en ”dold indexfond” d.v.s. en fond som marknadsförs som aktiv men placerar ungefär som index men som de ändå tar höga avgifter för. Men när avgifterna och en mindre aktiv, sämre förvaltning senare resulterar i 2 procent lägre avkastning per år så blir effekten förödande. Man får då kanske bara hälften av vad mitt exempel ovan hade gett och en mycket lägre pension resten av livet.



Ett bättre alternativ är att strunta i deras rekommendationer, fatta egna beslut och satsa på sparande i enkla effektiva sparprodukter utan dolda risker och avgifter. Lyssna därför hellre på världens bästa aktieplacerare Warren Buffett och spara i en indexfond med låga avgifter. För då kan även du bli miljonär, för det är precis som Buffett brukar säga:
 
 ”Alla kan bli rika på aktier, men man får inte ha bråttom”.



Per H. Börjesson

VD Investment AB Spiltan.
Författare till ”Så här blir du miljonär i hängmattan”.

 

onsdag 23 augusti 2017

Biskopsvaleet i Göteborg- sju gick vidare

Kyrkans tidning presenterar nu resultatet av  första etappen av biskopsvalet i Göteborg

Susanne Rappmann, Erik Johansson, Cristina Grenholm och Jonas Eek fick flest röster i nomineringsvalet.

Sju kandidater gick vidare i biskopsvalet i Göteborg

Det blir tre kvinnor och fyra män som går vidare till biskopsvalet i Göteborg i oktober. Det blev resultatet av nomineringsvalet på tisdagen.
Flest röster fick kyrkoherden i Mölndals pastorat och kontraktsprosten Susanne Rappmann, 52, med 217 röster av totalt 1031 avgivna röster.
– Jag är glad och omtumlad och överraskad att jag blev den som fick flest röster,  säger Susanne Rappmann.
Hon  var också den som fick flest pläderingar under nomineringsvalet i Svenska Mässans lokaler på Skånegatan i Göteborg i tisdags. Bland dem som talade för henne fanns såväl präster som diakoner och valda elektorer.
Susanne Rappmann tror att stiftet, som traditionellt haft många kvinnoprästståndare, nu är moget för en kvinnlig biskop. Om det skulle bli hon skulle det vara en symbolisk händelse, eftersom Rappmann var den första kvinnan någonsin som prästvigdes i Göteborgs domkyrka 1992.
– Det är roligt att det blev flera kvinnor som gick vidare till hearingen, säger hon.
För Susanne Rappmann blir det nu en speciell höst.
– På många sätt känns det bra att nomineringsvalet är över. Nu får jag förvalta det förtroende jag fått på bästa sätt.
Tvåa blev Erik Johansson, 45, präst och internationell missionssekreterare EFS med 206 röster. Hans namn  dök upp först vid hearingen och har starkt stöd från teologiskt konservativa grupper i stiftet. Det är tredje biskopsvalet i rad i Göteborg som den gruppen väljer att föra fram en kandidat med stark förankring inom EFS.
Trea blev kyrkosekreterare Cristina Grenholm, 58, med 163 röster. Fyra blev Jonas Eek, 47, präst och utgivningschef på Verbum förlag, med 92 röster. Vidare går även kyrkoherde Esbjörn Sundquist, 51, Vårgårda, med 73 röster, Maria Klasson Sundin, 56, handläggare för ekumenik på kyrkokansliet, 59 röster och församlingsherde Sven Hillert, 58, Gävle, 58 röster.
Närmast femprocentsgränsen som gäller för att gå vidare var kyrkoherde Henrik Törnqvist med 49 röster och kontraktsprost Maria Ottensten, Nylöse, med 42 röster.
Kyrkoherde Magnus Aasa, Halmstad, fick 29 röster och Sara Wrige, präst och doktor i fysik, fick 25 röster. Fem kandidater fick en eller två röster och elva röster var ogiltiga.
Notabelt är att fyra av de sju kandidaterna nu är teologie doktorer. Tre av dem är kvinnor. Den fjärde är Jonas Eek.
Susanne Rappman är teologie doktor på en avhandling i systematisk teologi som handlar om funktionshinder.
Hon är nu kyrkoherde i Mölndals församling och har tidigare varit kyrkoherde i Värö pastorat, nuvarande Värö-Stråvalla församling. Hon är gift och har två vuxna barn och bor i Lindome, en liten bit utanför sin församling.
De sju kandidaterna ska nu behörighetsprövas av Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar. Den 11 oktober hålls en hearing i Göteborgs domkyrka. En vecka senare sker biskopsvalet kontraktsvis i stiftets 14 kontrakt.
Om ingen kandidat då får över hälften av rösterna sker en andra valomgång mellan de två främsta kandidaterna den 8 november.
Den nya biskopen vigs till sitt ämbete den 4 mars i Uppsala domkyrka av ärkebiskop Antje Jackelén.
 

Bli miljonär i hängmattan



Per H Börjesson Spiltan  har givit ut flera böcker om sparande och kommer regelbundet med nyhetsbrev som kallas Sparrebellen.  Hans sparmodell har stora likheter med Warren Buffet, världsguru och en av de rikaste i världen. 
Här är senaste rebellen som handlar om hur man blir rik i hängmattan utan att anstränga sig.
Han har kommit med en bok om just detta sparande och det återkommer vi till.







Det är lätt att bli miljonär i hängmattan



Min senaste bok med titeln ”Så här blir man miljonär i hängmattan ” visar hur enkelt det kan vara att bli miljonär. Först gäller det att känna till ränta-på-räntaeffekten (världens åttonde underverk) som innebär att varje procent i kostnadsbesparing eller ökad avkastning får oerhört stora konsekvenser vid långa spartider. Man måste också veta att de flesta rådgivare i finansbranschen är säljare och att ingen vet säkert något om framtiden. Därför måste man fatta egna beslut om sitt sparande istället för att lita på ”experter”. 



När det gäller pensioner är det faktiskt enkelt då flertalet ickevalsalternativ är bra alternativ som ger en grundtrygghet för de allra flesta. Men, man bör också spara exempelvis 10 % av lönen efter skatt i ett långsiktigt sparande och det är givetvis inte så lätt.



Nyligen träffade jag en advokat på en konsumentorganisation som kom fram till mig och frågade: ”Är det du som heter Börjesson och har skrivit om hur man blir miljonär? Du har inte fattat någonting för när man har en vanlig lön så räcker pengarna inte ens till det nödvändigaste utan frågan är om man skall köpa toapapper eller mjölk”. Mitt svar blev att jag givetvis förstår att det kan vara svårt att spara men samtidigt ser jag hela tiden hur människor lägger pengar på saker man skulle kunna undvika, som till exempel lunch ute istället för lunchlåda, kaffe på väg till jobbet, trisslotter eller cigaretter. 



Men det mest tragiska är att inte ens de som klarar av att spara varje månad blir miljonärer, beroende på att de får dåliga råd av rådgivare som egentligen är säljare. Istället för att rekommendera en billig indexfond, som kanske kan ge 10 % i årlig avkastning på lång sikt, får man rådet att köpa en dold indexfond som gör att man förlorar 2 % i avkastning varje år. Sedan får man frågan om man vill ha hög, medel eller låg risk. De flesta väljer medelrisk som innebär att man kanske får 70 % aktieandel i sparandet. Risk definieras i finansvärlden med svängningar, men om ränteandelen i sparandet bara ger en avkastning på 2 % om året när aktier ger 10 % förlorar man ytterligare 2,4 % i mindre avkastning med en ränteandel på 30 % (0,3 x 10-2 % = 2,4 %). Istället borde man upplysa om att med en högre aktieandel får man på lång sikt ett högre slutresultat men då måste man vara beredd på att hela portföljen går ned med 40-50 % vid ett kraftigt börsfall. Men marknaden har historiskt alltid kommit tillbaka och då blir man en vinnare på sikt. 



Sedan får man kanske frågan om man vill vara aktiv eller passiv i sitt sparande. Den naturliga reaktionen är då att säga att man vill vara aktiv och sparandet placeras då i en blandfond eller fond-i-fond som byter mellan olika tillgångsslag. Kostnaden kan uppgå till ytterligare 2 % om året för denna förvaltning som troligtvis är meningslös då ingen kan förutse hur marknaderna kommer att utvecklas. Kostnader och felallokeringar på 2 % + 2,4 % + 2 % innebär att man bara får en årlig avkastning på 3,6 %. Det innebär att man inte blir miljonär för då tar det över 20 år att dubbla pengarna. Med 10 %, som avkastningen var i indexfonden, hade man dubblat kapitalet på mindre än 7 år. Det innebär att man redan efter 20 år har mer än tre gånger så mycket kapital med indexfonden som man har om man följt råden från finansbranschens rådgivare (på 40 år har man tio gånger mer i slutresultat med 10 % i avkastning). Dessa enkla samband förklarar jag i den nya boken som ger precisa råd för hur man blir miljonär genom att fatta egna beslut, undvika finansbranschens lockrop samt genom att vara sparsam.



Sammanfattning: 
””Alla kan bli rika på aktier men man får inte ha bråttom” .”
Warren Buffett

Med vänlig hälsning

Per H Börjesson
V D Investment AB Spiltan

 

måndag 14 augusti 2017

Äntligen finns den i butiken igen

Exklusiv intervju med president Nilsson



Det är inte varje dag vi intervjuar en president.  Men nu har det hänt och  president Nilsson har blivit intervjuad i Lysekilsposten.  Han är alltså nyvalde presidenten i Rotary. Om du missade detta reportage kan du läsa det här.  En god regel är annars att prenumerera på LP som har massor av lokal information inte minst från Munkedal.  Och dessutom kan man läsa en bra ekonomikrönika som kan bli första steget till miljonerna.







Han är Munkedals mäktigaste man

Christer Nilsson i  Flovene har idag Munkedals högsta ämbete. Liksom sin far håller han i fullmäktiges klubba.  Men vem är egentligen Christer? Vi besökte honom på gården Flovene, en oas enligt honom själv, där han lever nära naturen. Under promenaderna i skogen växer visionerna för kommunen och särskilt Sörbygden fram.

Christer Nilsson är kommunfullmäktiges centerpartistiske ordförande och har nu svingat klubban i 11 år. Han trivs gott i gänget med socialdemokrater och en miljöpartist.  I god samverkan leder de kommunen. Hans entre i ämbetet blev mer  dramatisk än han förutseet med det stora raset på E6 som ingen i början visste omfattningen av. Med facit i hand hanterades detta  bra av alla.
Det finns många stavningar av namnet platsen. Flofvene i gamla böcker, Flåvene i telefonkatalogen och Flovene som vägskylten visar och som Christer med sitt internationella nätverk gillar. 
-         Måste ha bokstäver som fungerar på engelska, säger han.
Christer har levt med politik redan från barnsben. Pappa Gustav var också fullmäktiges ordförande i gamla Sörbygden i hela 19 år. Så han var väl medveten om uppgiften när han tackade ja.
Pappa skötte allt själv

-På den tiden skrev pappa kallelser och protokoll själv hemma, det fanns ingen sekreterarhjälp och ännu mindre internet, säger han och tillägger att Sörbygden faktiskt var en av de fösta orterna på landsbygden i landet som fick fiber. Året var 2012.
Hemma på gården Flovene som är en av de större i trakten med hela 65 hektar, växte Christer upp med en tre år äldre syster. Christer och hans skolkamrater med födelseår 1964 blev första kull som fick gå nioårig grundskola hemma i Hedekas istället för Munkedal.  Han minns att en del i hans gäng inte gillade att gå två år extra i skolan och det var lite stökigt i starten. 
-         Men nian var toppen, då trivdes jag som fisken i vattnet och var inte frånvarande en enda dag under hela skolåret, minns Christer.
Sen bar det iväg till Uddevalla och Östraboskolan för två års elektrikerutbildning.
Den praktiska delen av kursen förlades för hans del till elektrikerfirma i Dingle hos Gunnar Fröjd som han kände sen tidigare.  Detta var en bra introduktion i eljobbet, han lärde känna bygden och dess invånare. Bra grund för att bygga upp framtida kundkrets.
Det politiska intresset vaknade vid denna tid och särskilt spännande minns han mötet 1983 i Göteborg med den då ganska nyvalde statsministern . Thorbjörn Fälldin tog som bekant över 1976  efter tidigare s-styre.  Christer gick i fars fotspår och valde centerpartiet.  Han minns hur han debatterade med skolans s-märkte vaktmästare, som inte hade det lätt i hettan. Lärarna imponerades av hur Christer  snabbt lärde sig namnen på alla statsråd redan som 12-åring.
-         Ungdomarna var mer poltiskt medvetna på den tiden, menar Christer. Det fanns inga social medier som störde och de få program som sändes i TV handlade ofta om politik.

Kärnkraftshotet mot bygden
Vid den här tiden blossade kärnkraftsmotståndet upp som värst och just Christers hembygd blev ett hett område. Planerna på placering av kärnavfall på Kynnefjäll väckte mycket starka känslor och ungdomar såg sin framtid hotad.
Många åkte moped upp till fjället, där den 20 år långa dygnetruntbevakningen pågick.  Det hölls möten vid stugan, på vägen och på flera ställen. Alltid massor med sympatisörer.
För Christers del är för övrigt engagemanget för Kynnefjäll inte slut än. Han är ordförande i den fortfarande livaktiga föreningen ”Rädda Kynnefjäll” och gamla kompisar från kamptiden träffas numera i den regelbundet öppna stugan, dricker kaffe och pratar minnen.
Sovjetbesök  
När Christer blev medlem i partiet 1982  blev det fart på det politiska livet. Kurs i Guausdal i Norge 1983 med kända företrädare för partiet i distrikt och på riksnivå. Han deltog i en kurs på  Sånga-Säby och lärde sig mycket om politik i vardagen.  Han reste runt i i Europa och Sovjet och täta studiebesök gjordes hos politiker på riksnivå. 
Ungdomarna i ungdomsförbundet CUF roade sig också och Hedekas bygdegård som kommunen tog över av bygdegårdsföreningen blev ett samlingsställe. Christer valdes in i  CUF:s distriktsstyrels och 1985 kom han in i fullmäktige i Munkedal. 
-         Jag minns att vi hade fyra listor, en från vardera Sörbygden, Svarteborg och Munkedals gamla kommuner, säger Christer. Å så den nya ungdomslistan.
Debut vid 21
Det var denna ungdomslista om föryngrade fullmäktige och själv var Christer bara 21 år när han satte sig i denna beslutande församling.
Christer har lärt känna många på riksnivå och är ett känt namn där.  Men själv har han aldrig varit tänd på att väljas in i riksdagen.
-         Jag vill bo här och komma hem varje kväll, gården kräver tillsyn även om markerna från 1990 är utarrenderade, säger han.
Christer satt 20 år i kommunstyrelsen men lämnade detta uppdrag när han blev fullmäktigeordeförande.  Olämpligt att samtidigt ha dessa uppdrag resonerar han.
Yrkesmässigt inleddes ett samarbete med en vvs-firma och de båda slog sina påsar ihop 2001.
Privat  har det blivit många resor.
-         Jag kan New York bättre än Stockholm säger Christer efter många resor dit.  Han är en sann USA vän och gillar särskilt Kalifornien och dess vindistrikt. 
Aktieklipp

Christer sitter också med i ledningsgruppen för Aktiespararna.  Han har gjort en del goda affärer. Bland annat sålde han Meda som gav många sparare  en rejäl förstärkning i plånboken. För Christers del blev det ett stort växthus som också är en trevligt uterum.  Gamla fina möbler och nya fräscha växter samsas där tillsammans med gästerna.  Med sin erfarenhet vill han gärna ge pensionssparare rådet att vara långsiktiga i stora bolag, gärna investmentbolag.  Kortsiktiga chansningar kan man roa sig med men då med pengar som han har råd at förlora.
Christer har många växter av allehanda slag både i växthuset och i trädgården. Robotklipparen håller gräsmattan i gott skick och ger ägaren möjlighet att sitta på parkett och studera dess framfart. Spaden hanterar han  särskilt galant och med med lika van hand som klubban i fullmäktige.
-         Jag har ju tagit första spadtaget i några fall, så man lär sig säger Christer.
Skogen gillar Christer särskilt  och han avverkar i lugn takt, inga totalavverkningar och han har en grön skogsbruksplan och är miljöcertifierad vilket ger ett tillskott av 20 kronor per kubikmeter såld skog.

President
Förutom fullmäktige sitter han också i regionens patientnämnd som finns i varje kommun och hanterar klagomål på vården. Inom kort övertar Christer klubban som president även i Rotary efter Clas Hedlund.  Rotary som finns i  hela världen är bra för den som vill lära öka sitt nätverk, viktigt för entreprenörer och för den som söker mentorer.
Traktorn 65 år!

En stor skylt över ingången till logen hälsar ”Välkommen” och där bjuder Christer till logdans på gammalt lantligt vis.
I vagnboden står en 65 år gammal Grålle,  en Ferguson som köptes till gården långt innan Christer föddes.  Den är en ögonsten som han på lediga stunder söker sätta ihop i ursprungligt skick.  Gårdens andra och fungerande traktor  av märket Valmet är inte så ung den heller, hela 36 år.  Och en släpvagn är 33 år.  Den bil han använder till vardags är däremot blott  en nio år gammal Volvo, blank och fin som ny.

Christer Nilsson har inga som helst planer på att flytta från Flovene.  Den här bygden har framtiden för sig och han ser inte befolkningsminskningen från 2000 år 1973 till dagens ca 1600 personer som ett tecken på utdöende.  Här frodas företagen och nu rustas vägen till Munkedal upp.  
.
-         Då får vi en bra väg mellan Munkedal och Dals Ed, säger Christer. Det är viktigt för kommunen med bra kommunikationer.  Och avstånd är relativt, det tar inte längre tid härifrån till Torp än från Ljungskile.

Många av skolungdomarna i bygden väljer yrkesutbildningar och kommer tillbaka för att bli entreprenörer. 
-         Viktigt med entreprenörer som drar andra företag till sig, säger Christer. Ett bergsprängarföretag som jobbar på stora geografiska områden men med säte i Hedekas är ett exempel, där sysselätts ett 40 tal idag.

- Vad man skulle önska vore  fler kvinnliga entreprenörer. Finns redan sådana, men plats för fler. Tidig fiberutbyggnad har gett möjligheter för många företag att arbeta med nätförsäljning. Då krävs inga stora flotta butiker i centrala urbana lägen.
Rusta upp centrum
Ett annat önskemål som Christer skulle vilja se förverkligat  är en upprustning av centrum i Hedekas. Där finns en äldre och för länge sedan utrymd handelslokal.  
-         Här skulle bli en jättefin grönyta och fin miljö för de äldre på Sörbygården.
Ett problem som alla glesbygdsorter har är att många köpt fastigheter till låga priser och bara bor här kort tid under året. 
-         Holländare kan vittna om den kontrast boendet här är till hemlandets trängsel, får Christer höra. 
De låga priserna på fastigheterna leder också till att bankerna inte är alltför generösa med lån.
Hög skatt – men ligger före
Landets högsta kommunalskatt kunde vi läsa på löpsedlarna för en tid sedan.
-         Ja men vi har rustat upp kommunen rejält, säger han.  Andra kommuner som måste göra investeringar framöver kommer säkert efter. Vi ligger i framkant. Han tar köpet av Dingleskolan och bygge av nytt äldreboende som ett exempel. Hemtjänst och äldreboende är av hög klass idag.

Som framgått älskar Christer att resa. Reslängden har utökats på senare tid när han ska träffa sin särbo. Inte nästgårds precis utan ända till Buga i Colombia, dit han åker då och då och gästas även av Gloria som är ekonom .
Karl-Eric Magnusson
karleric.magnusson@telia.com

Fakta
Namn: Christer Lars Nilsson
Familj:  Särbo Gloria Inés Vergara Cantillo i Colombia
Hobby: Gå i skogen, forska om hembygden
Okänd talang:  Sjunger i kör, revyskådespelare
Favoritmat:  Beror på årstid man lax i alla former och särskilt med färsk potatis är härlig.
Favoritvin:  Vitt, helst från Kalifornien.  Rött Amarone.
Resor:  Ska innehålla upplevelse, inte ligga på badstranden i södern eller Thailand
TV:  På spåret, vasaloppet och stora matcher, vetenskap


Den här gamla Ferguson är ännu i sina beståndsdelar hos Christer men den ska snart vara klar.