söndag 28 augusti 2016

Bertil Abrahamssons nya bok succe




 Bildresultat för bertil abrahamsson smögen


Sveriges längsta kommunalråd
gör författardebut som 85 åring


Bertil Abrahamsson utsågs på sin tid till Sveriges längsta kommunalråd.  I 27 år basade han över Smögen och Sotenäs och blev känd för sin framgångsrika kamp att få med sig motsträviga toppar på det mesta. Vid 85 inleds nya karriären som författare till bok om Hållö och Sotenäset.
Rätt metod vid rätt tillfälle.  Nakenbadet med landshövdingen och hans stab på en öde ö utanför Smögen har han aldrig vågat berätta, inte ens i den nya boken. 
Boken handlar om det hårda livet under fyra sekler vid kusten.  Han har liksom andra i samma ålder egen erfarenhet från senaste kriget där han satt på parkett och såg bomberna falla och fartygen sjunka under andra världskriget. Han antecknade och lade på minnet. Han har sedan berättat på otaliga möten om kustens spännande historia.  Han är känd som utomordentlig berättare som fångar sin publik.  Det är anteckningarna, minnena och studierna i arkiven som nu satts på pränt.
Särskilt engagerad har Bertil varit i Hållö, den kända ön med fyr och dramatisk historia vid infarten till Smögen. Både i år och förra sommaren sänder TV gudstjänster från det omåttligt populära kapellet på Hållö. Där är vigslar redan bokade för att par år framåt.
Bertil har haft många och hårda duster med makthavarna som inte förstått livet i ett kustsamhälle.  Han minns hur han genom ett flertal besök hos regeringen lyckades som enda kommun i Sverige få loss pengar för bygge av ett reningsverk. Utan reningsverk fick inte ett enda nytt hus byggas och samhällena skulle dö ut. Det begrep även en minister. Bygget stod klart 1985.
Sotenäsborna var också mycket irriterade över fastighetsskatten.  När grannen sålde huset eller bytte ett fönster höjdes taxeringsvärdet på husen runtom. Alla fick höjd skatt –utan anledning tyckte husägarna . Likaså arvsskatten . Bertil satsade mycket av sin övertalningsförmåga för  att få regeringen att förstå  problemen med höjda skatter.  Han bjöd in utskott och ministrar och de lyssnade på det envisa kommunalrådet från Smögen. Han fick som han ville -  även denna gång.
Nakenbad med landshövdingen
Landshövdingarna har Bertil haft god kontakt med.  Han bjöd ut dem till Sotenäs och ordnade fisketurer och fina upplevelser. Vid ett tillfälle försåg han hövdingen med bästa tänkbara fiskedon för makrillfisket.
-         Men det blev bara en horngädda, säger Bertil och skrattar. Vädret var nog för fint.
De solheta klipporna och det salta vattnet var perfekt för ett dopp.  Men problemet var bara att varken hövdingen eller hans stab i slips och kostym hade några badbyxor med.   Bertil fann på råd.  Han beordrade tilläggning vid den varma klippan på det fina skäret och erbjöd nakenbad.  Alla hoppade i. En sådan bild hade passat väl in i Länsstyrelsens arkiv med bilder från olika sidor av ämbetsutövningen men alltför känslig, ingen tog upp kameran.
Bertil Abrahamsson  inledde sin yrkesbana i fiskemagasinet där hans far handlade med fisk på auktionen.  Lastbilar drog iväg på natten med färsk fisk ut i landet eller till tåget.
De som engagerade sig på ön hamnade ofta i kyrka eller frikyrka som inte alltid kom väl överens.  Fiskarna hade ett eget parti och näringsidkarna samlades i ”Fram till val”. Därtill kom ytterligare två partier som slogs om rösterna.   Bertil tyckte det var dags för en föryngring, de gamla gubbarna hade gjort sitt.  Han engagerade sig och blev snabbt en populär enande kraft. 
Den stora utmaningen mötte han när lilla Smögen skulle ingå i storkommunen 1974. Striden var hård, många ville behålla Smögen som egen kommun.  Staten ställde dock ultimatum: Bilda storkommun själva, annars gör vi det! Ord och inga visor.
Bertil blev då kommunordförande på heltid och resorna till Stockholm tog fart.  
Många ville ha med den drivande ynglingen i olika sammanhang.  Han blev ordförande i fiskenämnden som delade ut licenser till fiskare bland annat.  Smögenfiskarna gillade att få en av de sina på den nyckelposten.  Ledamot i länsarbetsnämnden blev också ett tungt uppdrag när kris på varvet i Uddevalla krävde extraordinära insatser.

Krig från parkettplats
Intresset för hembygden och Hållö har bara växt med tiden. Under 1970-80 talen åkte han runt och berättade om denna ö och kusten under krig och fred.  Just Hållö spelade en huvudroll i dessa berättelser. Där störtade krigsflyg, fartyg sänktes och där sjöng Evert Taube om Blue Bird.  Bertil själv upplevde kriget som åttaåring och sex år framåt från parkettplats.  Till sina föräldrars stora förtvivlan smög sig Bertil och kompisarna upp i lotsutkiken för att får bästa utsikt.  
-         Pappa kom och hämtade oss och förklarade att det var förbjudet område, vilket vi redan visste, minns Bertil.  Utkiken och fyren var ju första klassens angreppsmål för tyskarna.
Kring sekelskiftet engagerade sig Bertil särskilt för Hållö.  Han såg till att kommunen köpte radiohuset av staten för endast 5 000 kr.  En stor insamlingsaktion för upprustning startades och snart var en miljon kronor fixade.
Fyra föreningar jobbar för Hållö. ”Utpost Hållö” såg till att ön fick vandrarhem, ”Hållö vänner” ser till att ön blir känd i vida kretsar, ”Hållö fyrförening” sköter fyren med stor betydelse för sjöfarten  och ”Hållö kapellförening”  driver kapellet. Det senare är det gamla ombyggda maskinhuset för fyren.  Det funkade först som reservstation för el.  Senare laddades starka batterier med el, nu laddas själar med inre liv.   25 vigslar varje sommar och på lördagar kan det vara tre på raken.
Bertil har varit med i frontlinjen för samtliga föreningar och är nu ordförande i kapellföreningen.
Föredragen blev bok
För ett par år sedan växte tanken på en bok fram när Bertil bläddrade i gamla papper.   Med lite hjälp av goda vänner sorterades manuskripten från föredragen och lades kapitel till kapitel. Boken som nu ligger klar har redan fått strykande åtgång.  Trots flera års jobb avstår Bertil helt från ersättning.  Allt går till Hållö.
När han avgick som kommunalråd 1994 konstaterade SKL (Sveriges kommuner och landsting)  att  Bertil slagit rekordet som kommunalråd.  Ingen hade suttit längre än hans 27 år. 
Efter ett mellanspel av Rolf Mattsson har nu Bertils son Mats Abrahamsson tagit över och fortsätter i pappas fotspår.  Det skämtas på Smögen om att kommunalrådsposten går i arv.
På Smögen byggs nu som aldrig förr och sommartid är trängseln på gator och bryggor enorm.  Mycket tack vare Bertils reningsverk.  Bertil själv gillar trängseln, bra för handeln och kommunen.  I de nya lägenheterna flyttar nya som ökar åretruntservicen in.
Bertil bor själv med hustru Saara mitt på ön och i källaren ligger travar med böcker.  Första tryck med ettusen exemplar förslår inte märker han.  Boken backas upp av landshövding Lars Bäckström som skriver vackra ord om den legendariske politikern, författaren och hans bok på pärmens baksida.
Karl-Eric Magnusson

Bildtext:  Den slipade politikern Bertil Abrahamsson debuterar som författare vid 85 och berättar om livet på Hållö.  Favoritön som spelat stor roll i krig och fred har inte fått så stor litterär uppmärksamhet sen Evert Taube var här och skrev sina populära visor.  Bild:  Johan Birging.

Fakta

Namn: Bertil Abrahamsson
Aktuell:  Bokpremiär ”Västerhavsblänk”
Ålder: 85 år
Familj: Fru  och tre barn
Bor: Eget hus på Smögen
Fritid:  Bordtennis förr , sport i tv numera
Resmål:  Kanarieöarna
Favoritmat: Rödtunga och hälleflundra


(Denna artikel har varit publicerad i Göteborgs-Posten) 

onsdag 10 augusti 2016

Minnesord Ingvar Staxäng



    

             Minnesord

Den 20 april tog pappa fram gräsklipparen för att slå gräset i slänterna vid huset i Uddevalla. Huset som han och mamma ägt i nästan 60 år och som varit vårt barndomshem.
Att vid 89 års ålder bestämma sig för en heldag i trädgården, var inte konstigt i pappas värld. Han har, vid sidan om sitt arbetsliv och intresse för samhälle och kyrka, alltid varit aktiv på fritiden och hans praktiska läggning visade sig på många olika sätt.
Pappa stod för hållbarhet långt innan ordet blev ett begrepp.  Mycket kunde återanvändas. Pappa åkte inte till ”byggtippen” enbart för att lämna saker utan även för att hämta. Stolt konstaterade han – ofta med sitt favorituttryck ”knepigheternas knepigheter” – att han ännu en gång skapat en fungerande lösning av gamla, av andra ansedda, uttjänta saker. Vi söner fick onekligen lära oss mycket även om hans noggrannhet ofta innebar att han själv slutförde arbetet.
De flesta uppfinningarna kom till i Väjern – vid vårt älskade sommarhus som köptes 1964. Här har vi haft fantastiska barndomssomrar kantade av båt­utfärder i den bohuslänska skärgården och inte minst av alla kalas för släkt och vänner. Även om pappa var en ekonomisk man var det självklart att bjuda in till alla typer av högtidligheter.
Pappa bjöd också på sig själv. Genom att se andra människor, försöka förstå deras perspektiv, krydda konversationen med värme och underfundig humor, öppnade han upp för respektfulla relationer oavsett ålder, bakgrund eller åsikt.
Pappas framgång med att skapa trivsamma relationer bottnade i hans genuina intresse och nyfikenhet. En nyfiken­het som aldrig sinade och som förde honom framåt. Som resesällskap var han suverän i sin iver att få lära sig mer, vare sig platsen hette Smögen, Cannes, London eller Bryssel.
Pappa ville alltid försöka förstå och ge råd, vilket inte minst i våra samtal med honom, gav oss vägledning under livets svårare stunder.  Hans närvaro och klokskap skänkte oss alla den trygghet vi behövde.
Gräsklippningen vid huset i Uddevalla den där onsdagen, blev pappas sista. Hans hoppfulla vinkande till grannarna på Monsunvägen när ambulansen hämtade honom visade på en vilja att snart vara tillbaka i trädgården. Så blev det inte. Två dagar senare gav hans hjärta upp. Hans aktiva och nyfikna förhållningssätt skänkte honom nästan 90 år.
Han blev sinnebilden för Per Olov Enquists välfunna ord: "En dag ska vi dö, alla andra dagar ska vi leva." Saknaden och tomheten efter vår pappa är oändligt stor men tacksamhet­en och kärleken till honom är större.  
Sönerna Mikael, Martin och Magnus