lördag 9 maj 2015

Vill du bli mångmiljonär. Gör som Warren Buffet. Dessa svenska aktier skulle han ha köpt

 Investmentbolaget Spiltans vd Per H Börjesson  har tidigare hyllats i denna nättidning. Han var ledare för en grupp som besökte Warren Buffets stämma häromsistens.  Han har skrivit en krönika som en komplettering av sin bok om denna världens rikaste och mest framgångsrike investerare.  Detta inlägg är så bra att jag med Börjessons tillstånd återger den här och anbefaller läsning. Vill Du veta mer om Börjesson och hans framgångsrika satsningar och fonder så studera innehållet på Spiltans hemsida.  www.spiltan.se

++++++++++

Sparrebellen Nr 96: Svenska Warren Buffettaktier och fonder slår börsindex

Nedanstående krönika är även publicerad på Privata Affärer.se den 22 januari, 2015.

Akademiker och till och med Nobelpristagare i ekonomi påstår ibland att aktiva placerare inte kan slå börsindex. Senaste exemplet är en DN Debattartikel från den 8/12-2014: ”Sverigefonder ger lägre avkastning än börsen” av forskarna Flam och Vestman. Deras slutsats att för de flesta är det bäst att välja en indexfond är korrekt, men de missar att det statistiska underlaget blir felaktigt när man klumpar ihop dolda indexfonder med verkligen aktivt förvaltade fonder. Om 8 av 10 fonder är dolda indexfonder som inte ens försöker slå index blir det givetvis fel att säga att hela gruppen av förvaltare inte slår index på lång sikt. Det är fullständigt logiskt att stora förvaltningsorganisationer, på till exempel storbanker, inte vill avvika för mycket från index, för om de hamnar fel kan förvaltarna förlora sitt arbete. Däremot måste mindre förvaltare avvika från index så att de har möjlighet att slå index så att de kan få in kapital. Det senaste numret av tidningen Aktiespararen har på första sidan en bild på fem ”mästare på börsen”. Det är fondförvaltare som alla slagit index över långa tidsperioder. Till exempel har Spiltan Aktiefond Sverige slagit index inklusive utdelningar på 1,3,5 år och sedan start för 12 år sedan.

Ett annat exempel på att det går att slå börsindex är att göra precis som Warren Buffett och köpa och behålla lönsamma bolag med ärliga ägare som har affärsidéer som man begriper. För fem år sedan publicerades min bok ”Så här blev Warren Buffett världens rikaste person”. I ett kapitel går jag igenom ett antal svenska börsbolag som jag tror att Buffett skulle ha gillat. Under denna tidsperiod har börsen gått upp ungefär 100 % och när jag går igenom bolagen kan jag konstatera att man med god marginal skulle ha slagit börsindex om man under femårsperioden bara hade köpt och behållit en portfölj av dessa bolag. Nedan framgår deras ungefärliga avkastning under perioden:

Bolag
Utveckling i %
Skistar
0 %
Clas Ohlsson
50 %
H & M, G & L, Beijer, Sandvik
100 %
SHB, Nordnet
150 %
Avanza, Indutrade
200 %
Nibe
300 %
Fortnox
400 %

Ett annat sätt att slå index är att köpa och behålla investmentbolag som normalt har låga förvaltningskostnader och är långsiktiga ägare precis som Buffett. Under samma tidsperiod kan man också konstatera att en portfölj av investmentbolag som jag gick igenom i boken med god marginal slagit börsen under perioden:

Bolag
Utveckling i %
Ratos
0%
Industrivärden, Lundbergs, Traction
100 %
Investor
150 %
Kinnevik, Latour, Spiltan
200 %

Under de tre senaste åren har man även kunnat köpa investmentbolag i fonden Spiltan Aktiefond Investmentbolag som är en indexliknande fond som faktiskt har slagit index inklusive utdelning genom att bara köpa och behålla svenska investmentbolag.

Slutsatsen är att man bör vara försiktig när man lyssnar på flummiga forskare som säger att det inte går att slå index. Antingen väljer man en mästarförvaltare från ett mindre fondbolag som verkligen försöker slå index och gör precis som Warren Buffett dvs köper och behåller aktier i bra bolag. Om man inte tror att någon kan slå index kan man köpa en indexfond eller själv köpa och behålla egna investmentbolag. Men svårast är att verkligen ha karaktären att bara följa dessa enkla principer och sluta lyssna på alla rådgivare som egentligen är säljare av mediokra produkter.

tisdag 5 maj 2015

Lägg ner NÄL och satsa på Norge

 Lägg ner NÄL och satsa på Norge

Det nya sjukhuset i Sarpsborg är klart.  3500 anställda och 35 ambulanser med helikoptrar och allt. Hur många av dessa anställda kommer att vara svenskar?  Redan idag är hälften av sjukhusanställda i oslo svenskar.  I det nya sjukhuset är det service. Eget rum med egen dusch och toalett, egen tv och besöksmöbler. Som på hotell. 
Där vill jag läggas in om jag skulle bli sjuk.
Kan misstänka att NÄL kommer att dräneras på personal och vad blir kvar?  Är det inte lika bra att lägga ner NÄL och satsa på norska projektet?  På norska sidan satsar man i den statliga organisationen på sjukvård medan man på svenska sidan satsar på massor av högavlönade politiker som inte kan sjukvård och som har pensioner som direktörer när de lämnar uppdraget.  Det är en bit att åka till Sarpsborg men inte så nära till sjukhuset inne i skogen i  Trollhättan heller.
Lär av Norge,  statlig sjukvård istället för 21 dyra regioner som gör samma sak. Satsa på proffsen och skicka hem okunniga politiker.  Varför ska sjukvården i Sotenäset avgöras av politiker i Grästorp? Eftersom politikerna aldrig kommer att lämna ifrån sig dessa guldkantade jobb är enda alternativet att lägga ner hela den misslyckade organisationen.   

måndag 4 maj 2015

Så här hårt slår slopade ränteavdrag

 Svaga familjer drabbas hårdast




Slopade eller minskade ränteavdrag skulle slå hårt mot många högt skuldsatta familjer. Finansministern har sagt att åtgärden inte är aktuell men allt fler ekonomer och även Finansinspektionen kräver nu att man tar itu med ränteavdragen.  
Samtidigt kan man tänka sig att kapitalskatterna minskas.  
Denna kvittning slår dock helt snett. De som har stora kapital är inte samma personer som har höga lån. Det skulle bli en hårdsmäll mot de svaga och kraftiga lättnader för de redan rika. 
Om det blir dyrare att bo väljer många att minska konsumtion och det är kanske inte vad som är störst behov av idag.¨
Hur rimligt är det att man gör sitt livs största investering och räknar fram kostnaderna som kanske kan balansera på slak lina. Så plötsligt ändras förutsättningarna
Dagens Industri har räknat fram vad slopade ränteavdrag skulle betyda för olika grupper.

Slopat ränteavdrag - boränta 2 procent
LånebeloppRäntekostnad/år, efter avdragÖkad kostnad/år Ökad kostnad/mån 
1 000 000  14 000  6 000  500  
2 000 000  28 000  12 000  1 000  
3 000 000  42 000  18 000  1 500  
Slopat ränteavdrag - 4 procents ränta
LånebeloppRäntekostnad/år, efter avdragÖkad kostnad/år Ökad kostnad/mån 
1 000 000  28 000  12 000  1 000  
2 000 000  56 000  24 000  2 000  
3 000 000 * 84 000  36 000  3 000  
*Räknat per hushåll med två personer där räntekostnaderna fördelas
Nedtrappning under tio år (3 procentenheter per år), år 3*
LånebeloppRäntekostnad per år, efter avdragÖkad kostnad/år Ökad kostnad/mån 
1 000 000  158001 800  150
2 000 000  316003 600  300
3 000 000  474005 400  450