onsdag 22 april 2015

Preferensaktier - kolla inlösenpriser

I dessa tider  med minusränta söker många en bättre avkastning. Att köpa preferensaktier är ett sätt.  Alltså egentligen ett lån som företagen, främst fastighetsföretagen, tar för att slippa banken. Om dessa aktier köpts när de introducerades har det varit en mycket god affär. Avkastningen är  mellan fem och sju  procent och det trillar ner pengar i kassan. Om företaget skulle komma på obestånd har dessa aktier företräde vid utdelning av tillgångar.  Men det är ju ingen garanti att man får tillbaka pengarna på samma sätt som ett bankkonto med statlig garanti.
Många har också köpt aktierna senare och de är då dyra.  Man bör tänka två gånger innan man  köper till dagens höga kurser.   Vad är då hög kurs?  Företagen lovar ju lösa in dessa aktier eller lån vid angivet tillfälle till en viss kurs.  Det kan hända att bolaget ändrar sig och kanske löser in tidigare eller förlänger lånet.  Man bör då kolla lösenkurserna, dvs det pris som bolaget löser in aktierna för senare.  Fast Partner löser till exempel in sina preffar som de kallas i dagligt tal för 350 kr.  Om man köper dem på börsen idag kostar de 385 kr eller mer.  Det betyder en kraftig överkurs och om någon köper idag för 385 och får 350 när de löses in så är det självklart en dålig affär  De som har preffar bör därför kolla detta premiumpris och bedöma om det är klokt att behålla preffarna. Kanske kan det vara lika bra att köpa stamaktierna.  Dessa kan ha en värdestegring som överstiger preffarna. 

tisdag 21 april 2015

Sparexperten ger tips om bästa investeringen

Bildresultat för per h börjessonPer H Börjesson  är vd för Spiltan investmentbolag. Han är mest känd för sina böcker som på ett enkelt sätt förklarar hur man blir miljonär och hur man kan leva ett rikt liv som pensionär utan pensionsförsäkringar.  Han är en  utmärkt pedagog och böckerna säljs i massupplagor.  Han skriver också Sparrebellen som kommer någon gång i månaden och ger tips.  Börjesson går till storms mot dyra fonder och höga avgifter, han har praktiska små enkla exempel som sammantaget ger miljoner.  Han har inte några tips om spektakulära aktier från Nya Zeeland eller så utan helt vanliga papper på svenska börsen duger länge.  Tänker i fortsättningen i denna nätupplaga fånga upp sådana goda råd på marknaden och tar också gärna emot tips och frågor.  Här följer Börjessons senaste  Sparrebellen.

Sparrebellen Nr 98: Så här blir du en ''riktig'' värdeinvesterare

Jag har nu läst ut boken ”The education of a value investor” (En värdeinvesterares utbildning) av Guy Spier, som berättar hur han gått från att göra det mesta fel på aktiemarknaden till att bli en ”riktig” värdeinvesterare.
Då hans utveckling påminner om mina egna erfarenheter kan man kanske anta att man måste gå igenom ett antal faser för att bli en bra värdeinvesterare. Nedan har jag gjort en jämförelse mellan Guy Spiers utveckling som värdeinvesterare och min egen:
  1. Gå helt fel på aktiemarknaden
    Guy Spier (GS): Efter examen från Oxford och Harvard valde han att börja på Wall Street-firman D.H Blair för att han ville vara mer entreprenöriell än sina klasskamrater och göra riktiga affär direkt. Det visade sig att firman drog in pengar på och hårdsålde aktier i riktigt tveksamma bolag som liknade den miljö som finns i filmen ”Wolf of Wall Street”. Exempel på projekt som såldes var utvecklingen av kall fusion* och rymdstationer i Kazakstan. När han ville lämna D.H. Blair visade det sig mycket svårt att få andra jobb då han bara hade erfarenhet från en firma med mycket dåligt rykte.  

    Per H. Börjesson (PHB): Första stegen på aktiemarknaden gjordes med bolaget HB Hermitage tillsammans med en studiekamrat i Linköping. Under femton år testades de flesta metoder att tjäna pengar på aktiemarknaden utan större framgångar och bland annat höll vi på med teknisk analys och att kryssa O och X i diagram för att hitta vinnarna på aktiemarknaden. Sedan startades aktieklubben Spiltan med placeringsgrupper för korta och långa placeringar. Efter tre års börsuppgångar hade klubben bara kvar samma värde som vi hade satsat från början och det var bara börsmäklarna som hade tjänat pengar på alla transaktioner vi hade gjort.
  2. Upptäcka Warren Buffett och värdeinvestering
    GS: Efter att ha läst om Buffetts läromästare Benjamin Graham i boken ”The Intelligent Investor” lärde han sig sedan om Buffetts tankar i Roger Lowensteins ”Buffett - The Making of an American Capitalist”. Han besökte Berkshire Hathaways stämma och började analysera bolag på samma sätt som Buffett. Med hjälp av kapital från sin far startade han sedan aktiefonden Aquamarine som han arbetat med sedan dess.

    PHB: När jag själv 1996 läste Lowensteins bok om Buffett förstod jag att det är att långsiktigt köpa och behålla lönsamma bolag som är modellen man skall använda när man gör aktieaffärer. Tankarna använde jag sedan för att omforma aktieklubben Spiltan till ett professionellt investmentbolag.
  3. Lär av misstag 
    GS: Han går i sin bok igenom ett antal investeringar där han tagit felaktiga beslut. GS investerade till exempel i ”hemparty”bolaget Tupperware men det visade sig att deras affärsmodell inte höll när det hade kommit både billigare och bättre förvaringskärl i många andra affärer. GS har också blivit bättre på att strunta i de dagliga kurserna, inte lyssna när någon mäklare försöker sälja på honom aktier och alltid vara långsiktig i aktieköpen.  

    PHB: Vid starten av ”nya” Spiltan användes Buffetts tankar vid köpet av noterade aktier men en del av kapitalet satsades på onoterade bolag i tidiga faser - som Buffett aldrig skulle ha satsat på. Efter nedgångarna 2001-2003 fick vi på Spiltan dyrt lära oss att förväntningsbolag alltid kräver mer kapital och tid innan de blir lönsamma.
  4. Kontinuerligt lärande
    GS: Har bildat en grupp med likasinnade värdeinvesterare som regelbundet träffas och utbyter erfarenheter. År 2008 betalade han tillsammans med en investerarkollega 650 000 dollar (idag kostar det 2,3 miljoner dollar) vid en välgörenhetsauktion för en lunch med Warren Buffett för att få en möjlighet att ställa personliga frågor till mästaren.

    PHB: En av årets höjdpunkter är när Buffett i början av mars publicerar sina ordförandeord i Berkshire Hathaways årsredovisning. Det svåra är annars att ha karaktären att följa Buffetts enkla principer och vid varje nyinvestering analysera den ur ett Buffettperspektiv.
  5. Slutliga framgångar
    GS: Hans far och andra investerare har nu fått 500 % i avkastning sedan starten av Aquamarinefonden. GS har också genom att läsa otroligt mycket fått stor erfarenhet och, enligt sig själv, gjort en inre resa som gjort honom till den bästa person som han kan bli.

    PHB: I min bok om Warren Buffett från 2009 konstaterar jag att Berkshire Hathaway sedan 1997 varit en bättre placering än Spiltan. Drygt fem år senare kan jag konstatera att Spiltan snart är i kapp Buffett vilket kanske visar att vi är på rätt spår för framtiden.
Per H Börjesson

VD Investment AB Spiltan
PS: Ett tips, då det är så svårt att bara göra som Buffett, är att dela upp din investeringsportfölj i två delar. För 90 % bara köper du och behåller bra bolag precis som Buffett. För de återstående 10 %-en öppnar du en depå och köper och säljer så att du får utlopp för dina böjelser att göra affärer.

*  Ett hypotetiskt fysikaliskt fenomen, där sammansmältning, fusion, av atomkärnor förmodas ske vid förhållandevis låg temperaturoch lågt tryck och skulle kunna ge gratis energi.

måndag 20 april 2015

90-åring fick råd från från försäkringskassan att använda app, webbplats och e-tjänst för att rätta till fel i deklarationen.

90-åringen fick besked från Pensionsmyndighten/pensionsmyndigheten att det blivit fel belopp i deklarationsblanketten och att inkomsten därför kan bli för hög.  Dubblad inkomst i detta fall.  Men inget behöver göras sägs det i brevet som börjar med ett hurtfriskt Hej.  Åldringen som aldrig någonsin haft en dator uppmanas enligt följande: "I slutet av mars kan du se den elektronsika deklartionen i e-tjänsten på Skatteverkets webbplats eller i appen".  Vad betyder nu detta för en person somaldrig hört talas om elektronisk deklaration , e-tjänst, webbplats eller appar.  Pensionsmyndigheten som har personnummer borde kunna dra slutsatsen att det kan vara vanlig snigelpost som gäller.  Det är ett hån mot gamla att få sådana här komplett obegripliga mejl.Hade det inte varit bättre att sända ut en ny rättad deklarationsplats.  Att få kvarskatt på 200 000 kr behöver man inte vara 90 för att chockas av.

lördag 18 april 2015

GP:s förre vd Hilde Andersson vigd till sista vilan

Göteborgs Postens förre vd Hilde Andersson vigdes till sista vilan vid en högtidlig begravningsgudstjänst i Lundby nya kyrka i fredags.  Hilde Andersson som blev 95 år hade en mycket lång bana bakom sig och var en av viktigaste medarbetarna till Harry Hjörne under uppbyggnaden av den moderna Göteborgs Posten.. Många gamla vänner från GP och livet utanför huset, hade mött upp i kyrkan där sommargrannen och sjömansprästen Anders Fehn var officiant.  Fehn påminde i sitt tal om den stora vänskara som Hilde fick genom sin aldrig sinande hjälpsamhet och vänlighet.  Hilde tog aldrig hänsyn till rang när han uppvaktade sina medarbetare vid livets högtider.  Han fick själv fick glädjen av att njuta av en god hälsa fram till sin sista dag.. Han sa själv att hans dagliga simturer på flera kilometer höll honom i trim. 
Han  hade också ett stort intresse för bilar och motorcyklar.  Delta i rallyn var ett måste för  Hilde varje år. Hilde var viktig när det gällde utbyggnaden av GP:s länsredaktioner i Bohuslän och han kom ofta och hälsade på för att höra om verksamheten.  Liksom Harry Hjörne var Hilde noga med att alla prenumeranter ska få sin tidning och det till ett pris som vanligt folk hade råd med.
En  mängd blommor som ägnades Hildes minne  vittnade om uppskattningen i de breda grupper som i Hilde såg en god vän och stöttepelare. Många föreningar och organisationer hade mycket att tacka honom för.
 Personligen är Hildes bortgång en stor förlust för mig. Vi talades ofta vid och så sent som vid hans 95-årsdag kom vi överens om att ses och ta en lunch tillsammans. Vi diskuterade ofta aktier. Jag minns hur Hilde i alla sammanhang aldrig försummade att möta upp och på födelsedagar reste han långa vägar för att överräcka blommor. Har svårt att se att något företags vd idag har en person i Hildes klass när det gäller omsorgen om medarbetarna.  Än en gång fick jag lära läxan att aldrig skjuta upp träffen med vänner i mogen ålder.















måndag 13 april 2015

Nu blir det mer lokala nyheter

Dalslänningen öppnar lokalredaktion


På tisdag invigs tidningen Dalslänningens lokalredaktion i Färgelanda. Satsningen är ett sätt att täcka ett större område av Dalsland.
Redaktionen som består av reporter Helena Lindgren kommer inte vara bemannad jämt men är ändå ett sätt att öka närvaron och ett sätt att kunna träffa sina läsare, skriver Dalslänningen i ett pressmeddelande.
Dalslänningen ingår i NWT-koncernen och tanken på en lokalredaktion har funnits länge.
Tidningen hoppas att många Färgelandabor kommer till invigningen där de bland annat kommer informera om hur man kan läsa tidningen på dator, mobil eller läsplatta.

===========
Lysekils-Posten skrev 17 artiklar om fullmäktige.

Nyheten att Färgelanda får en ny lokalredaktion är ett tecken på vad som händer i tidningsvärlden just nu.
På¨tio år har mer än var tredje lokalredaktion försvunnit.   Hela 97 lokalredaktioner har lagts ner under dessa tio år.  Ur denna aska växer nu ett helt nytt landskap  fram.  Små hyperlokala blad eller hemsidor växer fram i snabb takt.  Den tidning Du nu läser är bra ett exempel även om den inte hunnit bli särskilt stor ännu.  Vägen från blogg till färdig tidning tar lite tid. Men själva modellen hör framtiden till.
Det lokala materialet behövs även i fortsättningen och de större tidningarna klarar inte ekonomiskt att svara för medborgarnas behov. Därför är det nödvändigt att politikerna inser vikten av lokal journalistik.
Lysekils-Posten tycker jag är ett bra exempel på hur en lokal tidning kan fungera väl.  Eget tryckeri och journalister som förr i tiden fungerar väl. Annonsörerna ställer upp och tidningen är fylld av annonser.
Kommunfullmäktiges sammanträden är sällan bevakade av pressen idag.  Men när Sotenäs fullmäktige sammanträde nyligen fanns reporter på plats och skildrade mötet i hela 17 artiklar i en fullformatstidningn. Svartvitt visserligen men jag tror att sotenäsborna håller tillgodo utan vackra färger. Ingen annan tidning skrev en enda rad om mötet som beslutade i många frågor som angår många sotenäsbor.

Bjuvnytt går i täten

Burlövs Nyheter är ett utmärkt exempel på lokal journalistik och man får hoppas att dessa projekt som nu startar runt om i landet kan överleva och utvecklas. Mycket beror på läsarna och annonsörerna.  7000 unika besökare varje månad. I kommunen bor 14 000 personer.  Tidigare fanns tre tidningar i Bjuv . Helsingborgs dagblad har fått konkurrens från Marianne  Rönnberg som driver Bjuvnytt men chefredaktören Lars Johansson ser bara positivt på den nya tidningen.  Han ser utvecklingen som ett friskhetstecken och Marianne får  hela tiden samtal från journalister från hela landetg som vill stgarta egna sajter.  Marianne är en pionjär på området och som rutinerad och skicklig har hon redan varit med först med flera tunga  nyheter.
 från Bjuv.
Det skulle inte förvåna om fler sådana här sajter startas även i våra trakter.  Uddevallabloggen med Gunnar Klasson har visat att det går utmärkt om rätt person får hand om projektet.  Alla har sin publik , Uddevalla Posten är inte står och i färg men inte mycket annonser. Men den är omtyckt av många och har information som inte andra tidningar har.

onsdag 8 april 2015

Så blir du rik!


 Bildresultat för sedlar


Här är två tips på hur du blir riktigt rik. 100 000 kr kan bli 50 miljoner eller 25 000 kr kan bli 13 miljoner. Hur då undrar den som funderar på vilken lott man ska köpa.  Nej, inga konstigheter utan bara helt enkelt vanligt sparande.

Idag kom årsredovisningen för investmentbolaget Latour.  Ett bolag som jag gillar på börsen men som jag tyvärr inte insett värdet på i rätt tid.  Redan kring 1990 fick jag tipset från en god vän att titta närmare på detta bolag. 1985, alltså för 30 år sen, startade detta bolag  och utvecklingen har varit minst sagt god.  Den som satsade 10 000 kr har idag 5 miljoner. De flesta av oss skulle nog klara att placera 100 000 kr på den tiden och då hade vi inte behövt göra något utan bara kolla kontot idag på 50 miljoner!   Bolaget är mycket välskött och ledningen har alltså lyckats att slå index med råge. SIXRX index har under under de 30 åren ökat med 3 700 procent. Inte illa det heller men Latour har alltså en totalavkastning på hela 48 300 procent.
Hur mycket har bankboken gett på dessa år?  Kan man göra om denna resa?  Ingen vet men historiska resultat kan aldrig ses som garanti för framtiden. Dock exempel kpå hur man skulle ha förenklat vardagen som pensionär med relativt liten satsning.

Det andra exemplet som finns i en bok av Aktiespararna visar vikten av långsiktigt sparande.  Den som vid 20 års ålder satsade 25 000 kr med förutsättning att kapitalet dubblas på fem år har vid sin 65 årsdag 12,8 miljoner.  Om man börjar spara först fem år senare, alltså som 25 åring men satsar samma belopp har detta stigit till "bara" 6 400 000 kronor. Alltså dubbling om man får fem år extra på sig.  

Detta är exempel som bör få många föräldrar att övertala sina ungdomar att börja spara i stabila papper tidigt. Återkommer med fler exempel men årsredovisningar brukar många tycka är tråkiga.  Det är de inte.  Finns fler som älskar årsredovisningar?



WHO-expert i Uddevalla kräver: Utvärdera alternativmedicinen!

Bildresultat för P owe petersson
WHO-chefen  P Owe Petersson vill utvärdera explosionen av naturläkemedlen



 P.Owe Petersson, som efter en lång och framgångsrik karriär inom medicinen återvänt till sin gamla hemstad Uddevalla, funderar i den här artikeln kring de minst 1400 olika naturläkemedel bara inom EU, vars användning nu ökar dramatiskt. En förutsättningslös utvärdering är nödvändig anser han.
P. Owe Petersson har en diger meritlista. Med. dr och docent i pediatrik i Uppsala 1967, specialist barnålderns sjukdomar, chefsläkare och sjujkhusdirektör vid Akademiska sjukhuset i Uppsala,  vetenskaplig rådgivare Swecare Foundation, ordförande och sakkunnig i statliga utredningar, direktör vid WHO:s regionkontor i Köpenhamn och chef för dess hälsopolitiska division. Numera pensionär i Uddevalla och en av profilerna inom Söders Oldboys Gymnastikförening.



Från örtabok till EU – några  reflexioner runt alternativmedicin.



 År 1628 -  det året som regalskeppet Wasa sjönk - utgav smålandsbonden och naturläkaren Arvid Månsson i Rydaholm " En myckit nyttigh ÖRTA-BOOK".

Boken är en av våra första profana böcker tryckt på svenska.

 I 132 kortfattade kapitel beskrives ungefär lika många örter som alla ansågs nyttiga, användbara och värdefulla för att både förebygga och bekämpa den tidens sjukdomar och lidande.



Och "den tiden" var alltså den då Gustav II Adolf höll på med 30-åriga kriget, Sverige  huvudsakligen var ett fattigt bondeland och i stort sett hela befolkningen bodde på landsbygden. Örtaboken blev mycket populär vilket inte är underligt då andra råd vid sjukdom just inte fanns att få!



Ännu i våra dagar kan man finna liknande situationer runt om i världen. Inom Världshälsoorganisationen, WHO, finns en avdelning som följer utvecklingen inom traditionell medicin, särskilt beträffande naturläkemedel. Och det visar sig att långt mer än hälften av jordens befolkning vid sjukdom aldrig   kommer  i kontakt med annat än traditionell medicin - trots primärhälsovårdens pågående utveckling .



 Inom EU finns  numera inte mindre än 1400 naturläkemedel . Även om dessa  läkemedel svarar för bara 1% av EUs totala läkemedelsförbrukning anses att omkring 25 % av EUs befolkning använder naturläkemedel !  EU- parlamentet har därför  aktualiserat synen på alternativmedicin !





 Synen på hälsans betydelse för individ och samhälle förändras också. - under senare tid  har intresset för  traditionell medicin, icke konventionell medicin enl EUs terminologi,  ökat! Inte minst i utvecklade industriländer - just i länder, där hälso- och sjukvård  håller högsta standard!  I Sverige har det angivits   att sju av tio personer är positiva till alternativ medicin och sådan medicin  anses  också som ”bra” av en majoritet som anlitat den.



Hur detta förhållande kan förklaras vet man inte med säkerhet - kanske nya trender medför ökad belastning på den moderna människan !

Samtidigt som  ”coping ”förmågan ,- detta att orka med frustration och stress -  minskar , så ökar den psykosomatiska sårbarheten och öppnar vägar mot ett allt bredare utbud av  alternativmedicinska behandlingsmetoder.



 Inte minst så här års  - ” före baddräkten” -   finns ett stort massmedialt utbud av olika "recovery program" - av olika alternativa hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter - kanske en utmaning också för den konventionella hälso - och sjukvården?



Under senare år har  kraven på evidencebaserad, resultatbevisad hälso- och sjukvård skärpts - samtidigt som "kunden"/patienten här förväntar sig allt mer av empati och läkekonst .



Har den icke-konventionella medicinen , sett ur patientens/”kundens” synvinkel, kanske  tagit över en del av läkekonsten  från den konventionella medicinen som i sin tur blivit allt mer vetenskaplig i sin behandling?



Med tanke på den omfattning och den uppskattning från allt fler patienter – ”kunder”  som icke -konventionella behandlingsmetoder fått, särskilt under senare år, är det  angeläget att dessa förutsättningslöst utvärderas !



 Det är då viktigt att använda inte bara  sedvanliga biomedicinska metoder utan också psykosociala utvärderings- och förklaringsmodeller för att tydliggöra hur  människor i dagens samhälle upplever  att deras behov av hjälp kan tillgodoses och tillfredsställas.