måndag 17 november 2014

Placerad i Teliakö



 



"Det är många som ringer till oss nu men vi besvarar ditt samtal så snart som möjligt. Din plats i kön är 18"
Att läsa e-posten i mobilen är praktiskt och bra. Men när vi skulle byta telefon blev det problem. Krävdes ett användarnamn och lösenord som tydligen blivit felnoterat någonstans.  Ett samtal till Telia skulle väl fixa saken.  18 i kön låter ju inte oöverkomligt.  Men minuterna gick och meddelande om plats nummer 18 återkom i en halvtimma.  Sen hamnade vi på 17 och efter en dryg timma så hade nått fram.  Men tyvärr är det bara supporten som kan klara detta problem så en överkoppling gjordes. En ny kö men nu på 12 personer och bara en halvtimmes väntan.  Men inte heller denne klarade ut problemet utan överkoppling till en tredej och en ny kö.  Väl hos denne skulle problemet lösas genom att vi får nya användningsuppgifter. dessa sänds av säkerhetsskäl per post. Problemet var bara att fyra mejladresser omedelbart stängdes av så vi blev helt utan e-post.  Att syssla med journalistik utan tillgång till e-post fungerar bara inte.   Tio dagar har gått och ingen post kommit så ett nytt samtal med Telia och amma procedur.  Den trevlige mannen förklarade att breven sänds som B-post och kan nog ta sin tid.   Ingen skugga ska falla över dem som jobbar på förretaget men hur ärdet möjligt att Telia i denna hårda konkurrens kan hantera sina kunder på detta sätt. Dessutom var ju detta ett företag.  Som kanske kunde haft en hel del anställda som  inte kan utföra sitt jobb.  Och då sinar ju kassan snabbt.
Betvivlar starkt att det var 18 i kö. Kanske 180 eller också är det bara någon enstaka handläggare som ska ta hand om alla.

lördag 15 november 2014

Ta med lexikon till Torp

 Ta gärna med lexikon till Torp om Du inte är duktig i engelska. Praktiskt taget varje affär har sin reklam på engelska.  Inte bara produkterna har engelska titlar utan även butiksnamnen blir allt mer främmande för den som inte kan mer än svenska. Den gruppen är ganska stor fortfarande. Särskilt på förmiddagarna är det många äldre som besöker butikerna och vill handla.  Då möts man av "SALE" eller andra engelska beteckningar på självklara saker som rea eller storlek eller andra uppgifter.   Vill du gå till fiskaffären står det inte längre FISKAFFÄR utan Seafond house. Är personalen så duktig på språk att man även kan komma in och beställa makrill eller torsk eller annan fisk och bara använda engelska beteckningar?  Har någon prövat så berätta.  Varför duger inte våra svenska gamla hederliga beteckningar på reklamen och produkterna?  Är kanske butiksägarena eller reklambyråerna som ligger bakom rädda för att bli betraktade som rasister om man bara vill ha svenska texter i svenska butiker?  Det finns föreningar för "Svenskhetens bevarande i utlandet" och när svenskarna kom till USA var man mycket mån om att bevara det svenska modersmålet. 



torsdag 13 november 2014

Handelsbanken i Uddevalla får ny chef

    
Handelsbankens vd Pär Boman föreläste för Börssällkspats drygt 500 gäster i Göteborg
Peter Johansson, 42 år,  ny chef för Handelsbanken i Uddevalla
Handelsbanken i Uddevalla får en ny kontorschef.  Det blir Peter Johansson från Värmland som efterträder Stefan Widlund som går vidare i karrären inom banken. Peter Johansson var en av 500 gäster som lyssnade till bankens vd Pär Boman när denne berättade om banken, dess historia strategi och framgångar. Det var inför det prestigefyllda Börssällskapet som Pär Boman framträdde under tidvis stort jubel.  Hans förmåga att koppla bankens historia till händelser inom idrottsvärlden och särskilt  fotbollen väckte munterhet.  Boman klargjorde att banken inte har någon marknadsavdelning  utan tror på mun mot munmetoden.  Den ene berättar för den andre om banken.  Detta fungerar vilket visas av de framgångar som banken haft med sina satsningar i Storbritannien. En annan  princip visat sig framgångsrik är att ha många små självgående enheter.  Banken ska finnas på många orter och inte styras mer än nödvändigtvis uppifrån. Man har inga planer på att avveckla kontanthantering eller den service som finns idag.  Detta är ett klart besked till kunderna i bland annat Uddevalla där bankerna nu avvecklar kontanthantering och även bankfack.  Ett bankfack har varit en självklarhet för många som vill förvara viktiga handlar som lätt kan förstörs vid inbrott eller eldsvåda.  Banken har också varit framgångsrik med sina satsningar västerut.  Andra banker har siktat in sig på Baltikum med mindre lyckat resultat, vissa snudd på katastrof.  Boman visade också hur bankens aktie stigit under åren och att den som jobbat i banken och får del av det sparprogram i aktier som finns för anställda  givit flera miljoner för den arbetat länge. 

Få väljer ISK till pensionen

Få väljer sparformen ISK till pensionen



Bara en av tio svenskar säger att de tänker välja investeringssparkonto, ISK, för sitt framtida pensionssparande, enligt en ny undersökning.
– Den heta frågan om pensioner ligger långt ned i byrålådan, säger sparekonomen Claes Hemberg.


Bara en av tio svenskar säger att de tänker välja investeringssparkonto, ISK, för sitt framtida pensionssparande, enligt en ny undersökning.
– Den heta frågan om pensioner ligger långt ned i byrålådan, säger sparekonomen Claes Hemberg.
Allt talar för att det avdragsgilla pensionssparandet kommer att försvinna helt framöver. Både politiker och experter pekar på den snart tre år gamla sparformen investeringssparkonto, ISK, som det bästa alternativet när reglerna ändras.
Men bara 11 procent anger ISK som alternativ när de får frågan om vilken sparform de skulle välja om pensionssparande inte var avdragsgillt, enligt en Sifo-undersökning som Avanza Bank beställt.
Annons:
– Här behövs en omfattande folkbildningsinsats. Men här finns inte en myndighet, för vi talar inte längre om pensioner, utan om ett sparande du kan använda när du vill, menar Claes Hemberg, sparekonom på Avanza Bank.
Av sparformerna fick aktie- och fondkonto flest svar med 21 procent. Kapitalförsäkring angav 11 procent, 7 procent angav bankkonto och 6 procent kapitalförsäkring utan skatteavdrag.
Flest svar fick dock vet ej och jag sparar inte till pension som 31 procent respektive 22 procent angav.
Den höga andelen som inte vet vad de ska välja innebär en risk att sparare lockas välja dyra tjänster med inbyggd rådgivning, varnar Claes Hemberg.
– Livet efter pensionsförsäkringar kan bli tufft och dyrt för många sparare. Det krävs lite engagemang för att hamna rätt med pengarna, säger Claes Hemberg.
Trots att många inte känner till ISK så ökar antalet konton. Vid årsskiftet var antalet konton 438 000, enligt Skatteverket. DN beräknar att antalet konton närmar sig 700 000 efter att ha fått tillväxtsiffror från de fyra storbankerna. Det innebär dock inte att antalet sparare är lika stor eftersom en sparare kan ha fler konton.
Hos SEB och Handelsbanken är fördelningen mellan vad kunderna har på sina konton ungefär 50-50 mellan fonder och aktier. Hos Swedbank och Nordea ligger andelen fonder på 65-75 procent.
Statistik från Fondbolagens förening visar att det mesta av nysparandet i fonder går in i ISK.

lördag 8 november 2014

Rädda småtidningarna





Tidningskrisen är känd. Men metoderna att möta den är inte självklara.  Gunilla Herlitz hade synpunkter på utvecklingen i ekots lördagsintervju. Hon tror tt morgontidningarna kommer att överleva längre än kvällspressen och i den senare kategorin var hon nog ganska pessimistsk. Expressen startade ju på sin tid som bildtidning och nu får samtliga fotografer lämna tidningen. 
En åtgärd som alla tycks vara överens om satsning på det lokala.  Tidningens Journalisten ägnar flera sidor i senaste numret åt att studera de exempel på lokala tidningar som snabbt vuxit fram i landet.  De liknar i många avseenden Bohus Posten som var tidigt ute men till skillnad från denna produkt har de större som satsat anställt personal och jobbar på med framgång även ekonomiskt.  Läsarmedverkan är i många fall viktig och även Bohusläningen med flera tidningar av den typen har nu rapporter från föreningslivet, texter och bilder som producerats av läsare.  Detta kan vara en komplettering men aldrig en lösning på krisen. Bra journalistik kostar pengar.
De flesta tidningsredaktioner finns i städerna och handlar mest om vad som händer på utgivningsorten. Det finns i våra trakter ett undantag, Västsverige som handlar om vad som händer på landet i just Västra Sverige. En hel del från regionen och mycket som intresserar lantbrukarna.  Men en tidning som har ett unikt material. Den kommer en gång i veckan och kostar 450 kr för ett helår.  Chefredaktör och ansvarig utgivare är Göran Nyberg som även svarar för Uddevalla Posten.  Små tidningar med mycket små resurser men som fyller ett behov.  Det gäller att utforma stödregler så att denna typ av tidningar som fyller ett stort behov kan överleva.
Är övertygad om att det kommer att fler tidningar av mycket lokal karaktär kommer att starta framöver.
Lysekils Posten är en unik tidning som har egna pressar och ett annorlunda format och i svartvitt.  Tidningen är alltför populär och får för många prenumeranter för att få fullt presstöd.  Märkligt att framgång ska belönas med indragna bidrag.  Den som läser Lysekils Posten förstår hur viktig den är. Massor av lokala annonser från föreningar och små butiker som inte skulle ha en chans att betala annonser i större tidningar.  Och mycket lokalt material som inte platsar i tidningar som täcker större regioner.
Riksdagsledamöter från Bohuslän borde värna om denna tidning och se till att den kan överleva. Har inte hört att någon gjort något utan bara hänvisar till gällande regler. Regler som inte är bra bör kunna ändras.

torsdag 6 november 2014

Vargjakten

Läckert med ett skrovmål


Kvällens debatt i TV om vargen och jakten klargjorde att vargkramarna kommer från storstädernas citykärnor.  Där har aldrig funnits varg och de som bor där kommer aldrig att ha ont av någon varg även om de skulle öka hundrafalt.  Att dessa kramare sedan har svårt att inse att det finns personer som bor utanför och lever på djuruppfödning är känt.  Kanske vore en lösning att helt stänga ner svenskt jordbruk så att köttdiskarna gapar tomma.  Man kan ju importera antibiotikakött från utlandet för den som vill ha en stek. Mjölkkor inget problem eftersom det är livsfarligt att dricka mjölk.
Den som vill se en varg kan besöka Nordens Ark där man satsat miljoner på att hålla djur som inte storstadsbor får chans att se på gatorna.  Som Thomas Wassberg sa är jakten också en kultur för många på landet.  En jakthund är inte vilket djur som helst utan en kamrat som kostat massor med pengar och lång tid att lära upp.
De som har tamhundar i städerna och  älskar vargar kan ju åka upp till Värmland och rasta sina hundar om det nu är så problemfritt.  

tisdag 4 november 2014

Regionkontor i Stockholm familjeangelägenhet

Bildresultat för kristina jonängBildresultat för olle jonäng



Västra Götalandsregionen har öppnat kontor i Stockholm från oktober. Men var det inte just poängen med regionen att allt skulle skötas på lokal nivå?   Jag skrev en insändare för en tid sedan och undrade om det inte var dags att skrota allt dubbeljobb och all byråkrati i de 21 regionerna och landstingen.  Men då fick jag ett skarpt svar från regionerådet Kristina Jonäng att det måste vara bättre att besluten fattas i Vänersborg än i Stockholm.  Detta trots att beslutsfattarna i regionen är ännu mindre kända än de som finns i STockholm och dessutom har väljarna inte alls koll  på vad de olika partierna vill.
Men nu är det alltså helt ok att ha kontor i Stockholm. Visserligen är det för att bevaka frågor på nationell nivå som har betydelse för regionen men ändå.  En av frågorna som ska skötas från Stockholm är att "öka statens engagemang i järnvägsutbyggnad Oslo-Göteborg- Köpenhamn".  Detta är givetvis en järnväg som går genom Dalslands öde trakter och inte genom Bohuslän.  Inget intresse tycks finnas för denna sträckning och man har helt böjt sig för de starka politikerna på älvsborgssidan.

Att det nu är Olle Jonäng som bemannar kontoret i Stockholm är givetvis en tillfällighet och att Kristina inte haft synpunkter på flytt från Vänersborg till Stockholm för att sköta de lokala frågorna har kanske sin förklaring när regionen blir ett familjeföretag.  Att Olle Jonäng också basar över regionens Brysselkontor knyter ihop beslutsfattandet. Bra att ha besöksmål i Stockholm för familjen men annars vore väl inte fel att flytta vänersborgskontoret hem till familjen Jonäng.   Jobba hemifrån på distans är ju numera populärt, kostnadseffektivt och miljövänligt.


lördag 1 november 2014

Börsras hotar. Men ta det lugnt.

Efter den senaste tidens uppgång är det dags för en rejäl rekyl säger många som sysslar med teknisk analys.  Men Dagens Industri vill  redan nu förbereda oss på det värsta och tar därför upp kursfall av det tuffare slaget som vi varit med om.  Så om börsen tappar framöver kan det vara vettigt att se denna nedgång i ett större perspektiv.  Här är de häftigaste nedgångarna enligt Dagens Industri: (Bohus-Posten har tidigare rapporterat om dessa nedgångar men tål att upprepas)



Skräckdagar på börsen
I helgen är det dags för skräckhögtiden Halloween. Också Stockholmsbörsen har haft riktigt skrämmande dagar med nedgångar på 7-8 procent. Di.se har listan på de sju värsta rasen de senaste 30 åren.
7. Den 18 augusti 2011: Eurokrisen. Börsen rasar 6,2 procent. Under sensommaren 2011 är Grekland landet på allas läppar. Landet riskerar att tvingas ställa in betalningarna och lämna eurosamarbetet. Spridningseffekten kan bli att banker över hela Europa som har lånat ut pengar till Grekland går omkull och valutaunionen spricker. Till råga på allt kommer den 18 augusti mycket svag konjunkturstatistik från USA.
6. Den 19 augusti 1991: Statskupp i Sovjet och finanskris i Sverige. Börsen faller 6,3 procent. Världen håller andan när stridsvagnar rullar in i Moskva i ett kuppförsök från en konservativ falang i det sovjetiska kommunistpartiet. Deras mål är att avsätta presidenten Michail Gorbatjov och föra landet tillbaka till en mer kommunistisk linje. Samtidigt befinner sig Sverige mitt i finans- och fastighetskrisen efter den bubbla som blåstes upp under 1980-talet.
5. Den 8 oktober 1998. Rubelkris och Sverigeflykt. Börsen föll 6,7 procent. Under hösten 1998 befann sig Ryssland i en svår ekonomisk kris med svag konkurrenskraft och problem med att försvara rubeln som då hade en fast växelkurs. Valutan släpptes fri under hösten men krisen fortsatte med bland annat 84 procents inflation under året. Oron på finansmarknaden fick placerare att fly mindre kapitalmarknader – som den svenska.
4. Den 6 oktober 2008. Subprimekraschen. Börsen går ner 7,1 procent. Index rasade många dagar efter investmentbanken Lehman Brothers kollaps under hösten men i Stockholm var 6 oktober den värsta. Det var då fortfarande osäkert om USA, världens största ekonomi, skulle kunna repa sig efter att bostadsmarkanden klappat ihop. Den 6 oktober ryktades det om att både USA:s och Storbritanniens största banker behövde göra stora nyemissioner för att överleva.
3. Den 16 oktober 1989. Slutet på uppköpsvågen. Börsen rasade 7,5 procent. Liksom de flesta andra megaras skedde det 1989 på hösten. Kurserna hade trissats upp av en mängd uppköpsaffärer, framför allt i USA, som finansierades med högriskobligationer. När förvärvet av flygjätten United Airlines sprack eftersom köparna inte lyckades låna tillräckligt med pengar fick uppköpsvågen ett abrupt slut. En oro spreds på marknaden om att många storföretag skulle ha svårt att betala räntor och amorteringar på sina lån. Placerarna sålde i panik.
2. Den 11 september 2001. Attackerna mot World Trade Center. Börsen föll 7,8 procent. Flygplanen som flög in i World Trade Center i New York var inte bara ett fruktansvärt terrorbrott som kostade cirka 3.000 människor livet. Det ledde också till den näst största börskraschen genom tiderna.
1. Den 29 oktober 1987. Svart oktober. Börsen rasade 9,2 procent. Det ikoniska datumet är egentligen den svarta måndagen 19 oktober samma år då New York-börsen föll 22,6 procent. I Sverige var dock nedgången just den dagen mer beskedlig. På Stockholmsbörsen kom rekordraset, som än i dag är det största någonsin, först tio dagar senare. Den svarta måndagen och veckorna därefter markerade slutet på det glada 1980-talets makalösa börsuppgång.
Övervärderade aktiekurser, datorprogram som sålde automatiskt och en psykologisk omsvängning hos placerarna hör till de förklaringar som brukar lyftas fram men ingen enskild orsak eller händelse har fått skulden. I flera veckor föll kurserna i hela världen på en oro över att de goda tiderna till slut var över.