onsdag 24 september 2014

Ska barn rösta?



 





Detta är en mycket känslig fråga förstås.  Ungdomarna ska komma fram tycker många partier och nominerar tonåringar som kandidater på listor till riksdag, landsting och kommuner.  Vad vet en tonåring eller för den delen också en 23 åring om verkligheten som han/hon ska besluta om?  Har bara suttit i skolbänken några år och aldrig haft ett riktigt jobb om man bortser från något sommarjobb.  Personerna må vara hur duktiga som helst men de saknar erfarenhet och i de politiska församlingarna handlar det om att hantera miljoner eller miljarder. På en gymnasieskola i Uddevalla röstade över 50 procent på  Sverigedemokraterna och det förekom en rad konstiga partibeteckningar som visar att de röstande definitivt inte är mogna för att ta ställning till hur Sverige ska styras. Även om de betraktar röstandet som en lek i skolan så är många av dessa också röstberättigade och avger röster till riksdagen.  När man hör hur dessa ungdomar leker med demokratin ställs onekligen frågan om dessa röster ska vara lika mycket värda som en vuxen person som har erfarenheter från det verkliga livet och kan bedöma vad olika frågor handlar om.
Om nu rösträttsåldern är för låg så kan man fråga sig var gränsen ska gå?  
Vore det inte rimligt att diskutera frågan i vart fall när man ser hur rösträtten hanteras av tonåringarna. Några tusen röster kan avgöra vem som styr i en kommun eller ett landsting eller även för den delen riksdagen. Var gränsen går mellan ungdom och barn kan man ha olika meningar om men barn ska inte ha rösträtt enligt min mening.

lördag 20 september 2014

onsdag 17 september 2014

Minnesord över Thure Mårtensson

Minnesord över Thure Mårtensson

Intressrad av livet, världen och kyrkomusiken.

Thure Mårtensson var född och uppvuxen i Kopperöd, Lane Ryr. Vid 17 års ålder började han vid regementet I17 i Uddevalla. Därefter blv det studier i Karlstad där han tog folkskollärarexamen 1953. Första lärartjänsten hade han i Sjuntorp, Skrehall skola.
Som barn fick han en tramporgel av sin far och den gav honom inspiration till att spela och nära drömmen om att bli kantor. Thure körde moped mellan Sjuntorp och Göteborg för att ta orgellektioner och 1956 avlade han organiste och kantorsexamen.
Efter några år i Västergötland blev Thure skolkantor (lärare och kantor) i Bro, Lysekils kommun. 1957-1970  var han lärare i Bro skola och 1970 - 1991  arbetade han på Stångenässkolan i Brastad. I Bro kyrka var han kantor och körledare under 34 år.
Kombinationen skola/kyrka var naturlig för honom han tyckte om omväxlingen.
Efter 48 år i tjänst väntade en aktiv tid som pensionär han bl a ställde upp och som kantorsvikarie runt om i Bohuslän. Musiken inom svenska kyrkan var hans intreesse hela livet. Han värnade om att kyrkomusiken skulle följa med i tiden och på sätt nå människor i deras olikasituationer och skeden i livet. Thure var alltid intresserad av vad som hände i världen och alltid nyviken på att upptäcka och ta reda på information om det som kom för honom. Han diskuterade gärna det nyhetsutbud han läst i tidningen, hör på radio och sett på TV.
Lysekil var familjens hem under drygt 30 år. 2001 flyttade Thure med sin fru Ruth tillbaka till hemtrakten och Uddevalla. Ruth dog 2007. Thure bodde sina sista år på Skogslyckans äldreboende där han trivdes mycket bra.
Vi döttrar Monika, Agneta och Karina med familjer minns pappa Thure i  tacksamhet och glädje.
Genom Ageneta

tisdag 16 september 2014

Istid väntar spararna

Claes Hemberg  (han med hängslena ni vet) som är sparekonom på Avanza och som en gång jobbade på Strömstads tidning är ett proffs som man kan lyssna till. Han spår nu en istid för spararna när  Norman avgår.  Han har helt rätt och jag känner de båda herrarna och vet att Norman är otroligt duktig men han trivdes aldrig riktigt som politiker. Han vill nu tillbaka till "ett riktigt jobb" som han säger.  Claes Hembergs blogg återges i Dagens Industri och jag vill gärna förmedla dessa tänkvärda åsikter:

 =====================
Avanzas sparproffs Claes Hemberg målar upp en blytung framtid för de svenska spararna i samband med att finansmarknadsminister Peter Norman (M) på tisdagen meddelade sin avgång. Det skriver Hemberg på sin Azanza-blogg.
”Peter Norman har som ingen annan finansmarknadsminister satt ned foten i flera viktiga sparfrågor”, skriver Claes Hemberg. Han tar upp exempel som införandet av låg skatt på ISK-konton, riktlinjer för flytträtten och debatten om provisioner.
Men nu väntar en dyster höst, en stor istid för sparandet, förklarar Hemberg:
”Vi riskerar denna höst få en minister som inte har kompetens eller vilja att förändra. Det är mycket bekvämare att gå storkapitalets vilja till mötes och inte förändra någonting alls.”
”Småspararna i fonder, pensioner och räntefonder har däremot ingen röst. Ingen frågar dem vad de behöver och vill”, fortsätter han.
Om branschen får vara med och bestämma kommer det gå ”riktigt illa”. Hemberg varnar för 100-tals miljarder i ”onödiga avgifter” och en förlorad tillväxt som varar i flera årtionden. Bankerna och försäkringsbolagen gynnas till ”svindyr kostnad för miljontals svenskar”.

söndag 14 september 2014

Skolan sämre än församalingshemmet i Herrestad

Varför byttes Herrestads församlingshem mot skolan. Bytet av vallokal innebar att många bilar körde in på skolgården och skadade underdelarna på bilarna när de passerade över den höga asfaltkant som finns vid skolan. Dessutom är det trångt och besvärligt.  Församlingshemmet har fungerat bra i många val och där finns gott om bra parkeringsplatser. Finns säkert goda skäl för bytet men väljarna hade svårt att förstå detta.

Onödigt långa köer vid felplanerat vägarbete i Sotenäs.

Dåligt skött planering är det minsta man kan säga om denna planering.
Det pågår också vägarbeten med långa avstängningar norr om Munkedal och sammantaget får man räkna med någon timme extra i tid till Smögen/Kungshamn från Uddevalla. 

onsdag 10 september 2014

Så undviker du bråk om pengar i familjen



 Bodil Hallin är familjeekonom på Ikano Bank. Hon sammanställer goda råd till svenska folket och det är kloka synpunkter och väl underbyggda argument. Här har hon tips till par och familjer. Hur undviker man bråk om pengar är den stora frågan.


 
Så skapar du en konfliktfri ekonomi

Har du någon gång bråkat om pengar med din partner? Kanske beror det på att ni hanterar er gemensamma ekonomi på ett sätt som bäddar för konflikter? Kanske är det dags att göra på ett annat sätt framöver? Här är mina tips på hur man lägger upp en konfliktfri gemensam ekonomi i olika typer av relationer.

Jag och min särbo ska flytta ihop. Han tjänar nästan dubbelt så mycket som jag. Vad ska var och en betala? Finns det någon schablon i procent hur mycket man ska betala för rättvis fördelning utifrån inkomst?”
Min make tjänar mycket mer än jag och jag gör all marktjänst hemma. Jag skulle vilja utbilda mig nu när barnen blivit större, men det säger min man att jag inte har råd med. Vi har gemensam ekonomi och min man sköter alla transaktioner och jag har ingen insyn.”

”Bara för att man delar liv behöver man väl inte dela ekonomi.... vad ska ens partner veta om respektives ekonomi?”


Det finns inget rätt eller fel
Hur man ska lägga upp ekonomin när man lever tillsammans med någon är nog den vanligaste frågan jag får. Det finns inget rätt eller fel, så mitt tips är att ni bestämmer er för något av nedanstående fem huvudspår, utvärderar efter två– tre månader och justerar tills ni hittar en form som passar.

Välj något av fem huvudspår
1)  Helt separat ekonomi – passar bra för kompisar som bor ihop
Helt separat ekonomin är ett bra alternativ för helt nyblivna sambor eller kompisar som bor ihop. Nackdelen är att ni behöver komma ihåg att stämma av utgifterna varje månad eftersom ni inte har något gemensamt konto. Annars finns risk att den ene får betala mer än den andre utan att ni märker det.

Tips för att undvika konflikter!

* Boka upp en fast tid en gång i månaden för att stämma av era utlägg. 
* Ladda ner appen
Spara kvittot och använd mobilen för att ta foto på kvitton som rör inköp till hushållet eller ladda ner appen Sambo - våra utgifter och knappa in summan varje gång du gör ett utlägg. Då blir det lätt att göra månadsavstämningen.

2)  Dela fifty-fifty på utgifterna – passar bra för sambor med lika inkomst
Att dela fifty-fifty på hushållsutgifterna fungerar bra i kompisförhållanden eller i samboförhållanden där båda har ungefär lika stor inkomst. Däremot fungerar det dåligt vid stora inkomstskillnader.
Låt säga att hushållsutgifterna är 20 000 kronor, att den ene tjänar 22 000 kronor efter skatt och den andre tjänar 11 000 kronor efter skatt. Delas hushållsutgifterna fifty-fifty (10 000 kronor var) får den ene kvar 1 100 kronor i månaden till personliga utgifter medan den andre har hela 12 000 kronor i månaden att röra sig med. Det är som bäddat för konflikter. Dessutom, detta är inget alternativ för gifta med olika inkomster. Gifta har nämligen underhållsskyldighet gentemot varandra så att de ska kunna ha samma standard trots olika inkomst.

Tips för att undvika konflikter!
* När ni flyttar ihop: Använd
Konsumentverkets budgetkalkyl för att få en grov uppskattning av de gemensamma hushållsutgifterna, såsom mat, förbrukningsvaror och hemutrustning. Knappa in antal personer i ert hushåll, gå till fliken ”övrigt” och tryck på knappen ”hämta budgetsiffror”.

3)  Dela på hushållsutgifterna proportionellt utifrån inkomsten
– passar bra för många

Här är ett exempel som visar hur detta alternativ fungerar:
Du får ut 11 000 kronor i månaden, din partner får ut 22 000 kronor i månaden och era gemensamma hushållsutgifter är 20 000 kronor.
Er totala inkomst är alltså 33 000 kronor, varav du står för 33 % och din partner för 67 %. Din andel av de gemensamma hushållsutgifterna blir 6 600 kronor (33 %) och din partners andel blir 13 400 kronor (67 %). När ni har fört över pengar till hushållskassan har du kvar 4 400 kronor i månaden till dina personliga utgifter medan din partner har kvar 8 600 kronor i månaden.

Detta alternativ fungerar bra i de flesta typer av relationer, särskilt för vuxna som flyttar ihop senare i livet. Fördelen är att var och en bidrar till hushållet efter sin förmåga och att var och en samtidigt får pengar över till personliga utgifter. Min erfarenhet är att detta minskar risken för bråk om pengar.

Tänk på att detta alternativ är mindre lämpligt om en av er arbetar deltid för att till exempel ta hand om barn. Då är det viktigt att den av er som går ner i tid och lön blir kompenserad ekonomiskt på flera sätt; pengar att röra sig med under månaden, sparande, premiepension och eventuellt också privat pensionssparande.

Tips för att undvika konflikter!
* Lägg gärna till en post för gemensamt sparande i hushållsutgifterna och starta ett automatiskt månadssparande.
* Försök att inte ha synpunkter på hur din partner väljer att använda sina personliga pengar. Det är helt okej att ni gör olika prioriteringar och val även om ni lever tillsammans.
* Se till att den part som arbetar deltid för att till exempel ta hand om barn får ekonomisk kompensation. 

4)  Helt gemensam ekonomi – passar bra för gifta som levt ihop länge
Detta alternativ innebär att ni lägger alla inkomster i en hög som ni använder till både hushållsutgifter, personliga utgifter och sparande.

Detta upplägg är vanligt bland gifta och sambor som har levt tillsammans länge.  Nackdelen är att upplägget kan leda till konflikter som i värsta fall kan ta sig uttryck i en dragkamp om pengarna eller till och med ren utpressning som påverkar både förhållandet och ekonomin negativt, till exempel:
 ”du röker och då kan jag minsann köpa nya kläder för 1 500 kronor i månaden”

Tips för att undvika konflikter!
* Tänk på att sambor inte ärver varandra och att det endast är bostad och bohag som anskaffats för gemensamt bruk som delas lika vid en eventuell separation. Tänk igenom hur ni vill att tillgångar ska fördelas, skriv avtal så att det blir som ni vill och överväg att fördela ekonomin enligt alternativ 3.
* Är ni gifta och blir oense om pengar ibland - överväg att testa alternativ 3 eller 5.

5)  Gemensam ekonomi + varsin lika stor pott pengar för personliga utgifter
Detta är en variant av alternativ 4 som passar bra för gifta par. Med en egen pengapott får var och en större frihet vilket brukar minska risken för konflikter kring pengar.

Gör det enkelt och praktiskt
Öppna ett gemensamt konto för gemensamma utgifter och lägg upp automatisk överföring från era respektive lönekonton. Betala gemensamma räkningar från det gemensamma kontot.

Välj antingen betalkort eller kreditkort för övriga gemensamma utgifter. Ett alternativ är att koppla varsitt betalkort till det gemensamma bankkontot så att inköp dras direkt ifrån bankkontot. Ett annat alternativ är att ansöka om en kontokredit och koppla varsitt kreditkort till kontokrediten. Då redovisas alla inköp i efterhand på en separat faktura, vilket brukar ge bra överblick över utgifterna. Om ni väljer att betala in hela inköpssumman vid varje månadsslut behöver ni inte betala ränta på beloppet. Var noga med att bara betala gemensamma utgifter med de gemensamma korten och ha dessutom egna kort för personliga utgifter. På Konsumenternas Bankbyrå kan ni
jämföra avgifter och villkor på över 100 kort.
Starta gemensamt sparande med automatisk överföring från det gemensamma transaktionskontot. Dela upp sparandet i åtminstone två delar; en post för kortsiktigt sparande (buffert, trasig tvättmaskin, bilreparation…) och en för långsiktigt sparande (till exempel långsemester, inköp av ny bil, större renoveringar…)

Var delaktig och ta gemensamt ansvar
Se till att båda har lika stor insyn i ekonomin, att båda har inloggningsuppgifter till gemensamma konton och kort och att båda rent praktiskt kan göra betalningar och kolla saldon. Även om en av er brukar sköta det praktiska är det viktigt att den andre har full insyn och kan ta hand om ekonomin vid behov. Delaktighet och gemensamt ansvar är viktigt. Varför inte testa att växla över ansvaret för det praktiska ett par månader?
Boka tid för avstämning. Du kanske tycker att det låter väldigt formellt att boka upp tider för att stämma av den gemensamma ekonomin. Gör det ändå, särskilt i början av ett nytt förhållande. Då minskar du risken för att irritationer växer till konflikter i det tysta. Med tydliga gemensamma mål blir det lättare att prioritera bland vardagsutgifterna och få mer pengar över.


Vem ska jag rösta på?

Vem ska jag rösta på?
 Centern har ju slopat sitt utmärkta förslag om månggifte och borttagande av skolplikt. När ändå inte eleverna lär sig något är det lika bra att slopa skolplikten. Nu är centern tillbaka till ruta 1 så det partiet får vi överge.
Socialdemokraterna har hamnat i mitten och är inte den socialdemokrati som tidigare. Förre statsministern Göran Persson tar ut 100 000 kr i timmen för att prata om sitt gamla jobb och 15 000 kr extra om han stannar på lunch.  Ungefär som världens rikaste Warren Buffet som auktionerar ut en lunch med sig själv och lockade en asiat att betala 15 miljoner för äran att få äta med Buffet. Märk att Buffet skänker bort pengarna till välgörenhet vilket man inte kan säga om Persson som stoppar pengarna i bolag och kan ta ut pension (med jobbskatteavdrag i motsats till oss vanliga pensionärer)  som om han saknade inkomst. Likadant var det med kommunalrådet i Uddevalla Lennart Johansson körde bolagssvängen. Så gör de flesta och sånt gillar jag inte när välavlönade skor sig på våra skattepengar.  Bort med vinsterna hos avdankade poltiker är ett krav som kanske Vänstern kunde tänka på.
KD kan man inte heller välja när man har som första namn en person som sjunger istället för att tala i riksdagen. Talarstolen är ingen teaterscen utan en plats där visioner för svenska folket formuleras i ord och inte i sång. Dessutom är han kanske knarkare, överträder hastighetsgränser och anlitar svart arbetskraft. Han svarade på många frågor i Aftonbladets enkät men passade i dessa frågor. Varför?
Vänsterpartiet är ju i grunden för revolution. Partiet har sina rötter i gamla kommunistdrömmarna från Marx manifest. Sverigedemokraterna anklagas ju för rasism och nazism  med hänvisning till rötterna och man bör kunna ställa samma krav på vänsterns historia i en bedömning av vad partiet egentligen i grund och botten vill.
Sverigedemokraterna är heller ingen ide att rösta på. Antingen hoppar kandidaterna av redan före valet eller också kommer de inte till de nämnder och grupper de valts till. Stolarna står tomma. I några fall dröjer det ett tag innan deras avpixlade inlägg innebär utryckning från Åkesson och avsked direkt.
Folkpartiet vill ha kärnkraft, slopad värnskatt och medlemsskap i Nato. Inget av detta fick partiet med i Alliansens valmanifest. Ett parti som inte får gehör för utmärkta förslag är meningslöst att rösta på.
Miljöpartiet söker lösa världens miljöproblem genom att höja skatterna. Vi som behöver bilen åker inte i onödan och kommer att åka lika mycket men dyrare. Nu har Gert Inge Andersson ordnat så vist att snabbtågen kommer att gå genom tassemarkerna och myrarna i Dalsland istället för i Bohuslän där den hårt trafikerade E6 skulle kunna avlastas. Och jag som är fattig kan inte åka till Mallorca när biljetten blir för dyr men flygplanen går ju ändå.  I Peking kommer man att behöva munskydd mot avgaserna även om jag får dyrare bilresor Alltså ingen röst på MP heller.
Moderaterna var ju bra på den gamla tiden. Då hette partiet Högern och alla visste vad det var. Vad är M idag? Sänkta skatter är ju bra men eftersom man glömde pensionärerna så blir det ingen röst på M heller.  För en fattigpensionär är inte skatten största problemet för övrigt eftersom de ändå inte betalar någon skatt att tala om.  Och i Uddevalla bråkas det ju i både moderaterna och fp.  Lika i illa som i skolan och det borde införas ordningsbetyg så att väljarna kan undvika bråkstakar i kommunen.
Uddevallapartiet är ju nytt och fräscht. Där sitter en blandning av erfarna politiker och nybörjare.  Men partiet vill ju värna om Uddevalla och göra det bästa för dem som bor där.,  Det har jag inte hört från något annat håll.  Kanske menar de väl men så klart uttryckt är nog Nya Uddevallapartiet ensamma om.  Det är bra att någon verkligen vill uddevallaborna väl. Och företagarna har det inte lätt i centrum med höga hyror, flykt till Torp och tomma markytor.  Detta ska Uddevallapartiet fixa och staden blomstrar som förr i tiden. Kanske nåt?
Nu återstår ännu några timmar och vi får fundera.  Landstingsvalet tänker många lösa med blanka röster för att markera missnöje.  Löftet förra valet om en timmes väntan på akuten, vart tog det vägen.  I somras fick vi vänta nio timmar med stressad personal.