torsdag 31 oktober 2013

Kan Bohusläningen kopiera framgångsrik tidning?

 

Papperstidningen är inte dödshotad. Och nätet kan användas på nytt sätt med stor framgång. Något för bekymrade tidningsledningar att fundera över.

I dagens upplaga av tidningen Journalisten som är journalistförbundets tidning berättas om hur Financial Times upplaga ökar både papper och nättidning. Och det är stora tal det handlar om. Vore intressant att höra  hur chefredaktörerna på våra lokala tidningar här i Bohuslän ser på utvecklingen. 

 

Financial Times upplaga ökar

 
Det går bra för The Financial Times, på pappret och på nätet. Antalet prenumeranter av papperstidningen har ökat med fem procent i jämförelse med förra året. Och de digitala prenumerationerna har ökat med 24 procent.
The Financial Times har nu en upplaga på 629 000 exemplar, den högsta på 125 år, enligt ägarna Pearson. De digitala prenumerationerna är nu 387 000, en ökning med 24 procent på en niomånadersperiod.
Roy Greenslade, som bevakar medier för The Guardian, skriver att det intressantaste är att papperstidningen är lönsam, att inkomsterna överstiger utgifterna för tryckning och distribution.
Ägarna Person har sett en tillväxt inom digital- och lyxreklam, samt en 23-procentig ökning av reklam i mobilen. En anmärkningsvärd framgång är dess oneline-magasin HowtoSpendit.com, där annonsintäkterna ökade med 41 procent på en niomånadersperiod fram till september i år.
 
 
===========
Bohusläningens nya design fick mig att kommentera den nya tidningen och jag har inte vid något tillfälle sen jag körde igång den lilla blygsamma nättidningen Bohus-Posten fått så många läsare och kommentarer. Den lokala tidningen engagerar verkligen. Jag roar mig med att tycka till om tidningarna och särskilt Bohusläningen som är störst. Men vi ska inte heller glömma Lysekils-Posten och Orust Tjörn som är  mycket spännande lokaa tidningar. Egen tryckpress och LP är landets enda prenumererade eftermiddagstidning. Helge Gustafzon är en mycket duktig tidningsmakare liksom Göran Nyberg vid Uddevalla-Posten och Västsverige. Hur tänker sig dessa herrar framtiden? Ganska olika produkter, en proppfull med annonser, en annan mycket sparsamt av den varan.
Jag tänker fortsätta analysera  de lokala tidningarna och dess innehåll och tillåter mig ha synpunkter på både form och innehåll.
 
 
 

tisdag 29 oktober 2013

Mikael Landgren har sagt upp sig

Mikael Landgren har sagt upp sig från sin komministertjänst på Smögen och fått en tjänst som distriktsföreståndare inom EFS i Västra Sverige. Han börjar sin tjänst den 1 januari 2014. Johan Birging har vikarierat för honom under innevarande år när Landgren arbetat med kustkyrkan i Bohuslän. Komministertjänsten på Smögen skall utannonseras i Kyrkans Tidning. Just nu är Mikael i Spanien och har konfirmander på missionsbåten Elida

Prästen som kallar till gudstjänst på Facebook


Ungdomarna använder facebook för kommunikation. Det har komminister Johan Birging på Smögen upptäckt och har nu startat två facebookgrupper i konfirmandundervisningen.

- Facebook är bästa sättet kommunicera med konfirmanderna, säger Johan Birging.  Ungdomarna kan läsa och skriva och de kan välja att skriva så att hela gruppen kan läsa eller bara en enskild ledare.  '- Birging menar att han även via Facebook kan påminna om gudstjänsterna och annat som konfirmanderna ska komma ihåg.
- Att jobba så här har blivit möjligt då alla konfirmander har en smartphone, alltså en mobiltelefeon med en Facebook-app.
Johan Birging som är drygt 50 år har ägnat stor del av sitt liv åt datorer och teknik som gör honom till expert på IT.  Detta gillar ungdomarna som både får en lärare  som kan berätta om tio Guds bud och Internet.

 
 
 
 

 

måndag 28 oktober 2013

Roland Utbult nobbar EU

Utbult av Solvang NY

Innan Kristdemokraternas partifullmäktige skulle utse kandidater till EU-valet meddelade Roland Utbult  att han inte står till förfogande. Tidigare har han förklarat att han kandiderar men har nu alltså tänkt om. Själv säger han att han vill undvika spekulationer och missförstånd och var därför ute i god tid med sitt nej. Han skrev också en motivering till varför han ändrat sig och denna lästes upp under partimötet.   

Så här lyder skrivelsen:  


Vid närmare eftertanke har jag nu beslutat att inte kandidera på EU-listan. Jag avser istället att med full kraft arbeta i valrörelsen inför riksdagsvalet. Självklart kommer jag att finnas med i EU-valrörelsen liksom alla mina kollegor och stötta den lista som partifullmäktige beslutar om.
 

Västtrafiks nya tidtabell

Kollektivtrafiken är viktig även i djurens värld.  Den här bilden har Karl Bejbom hittat och passar bra i älgjaktstider då det kan vara aktuellt att ta sig bort från markerna på annat sätt än apostlahästarna.

De intelligentaste älgarna i landet finns i Älvdalen, sägs det som bekant. Här ett bevis: intelligent älg som studerar om länstrafiken övergått till vintertidtabell...Kloka djur kan man nog säga.


torsdag 24 oktober 2013

Politikjubel som kostar röster

Jublet i riksdagen när det visade sig att ett antal tabbar gjorts av oppositionen kan bytas i sorg. Flera undersökningar visar att det inte alls är höjda brytpunkter för den som tjänar 40 000 kr i månaden som står högst på önskelistan hos svenska folket.  Riksdagsmännen som i dagarna får kraftigt höjd lön, mer kvar genom nytt jobbskatteavdrag och nu dessutom ännu mer kvar när brytpunkten för statlig skatt höjs.  Detta samtidigt som de breda grupperna som tjänar långt under 40 000 kr i månaden och långt under den 60 000 kr plus förmåner som riksdagsledamöterna har inte får en krona mer i plånboken. Pensionärerna får däremot rejält sänkta inkomster att leva på nästa år.
Detta är en farlig väg för alliansen. Samtliga pensionärsorganisationer kräver lika skatt för pensioner och förvärvsinkomster och de breda grupper som inte får någon del av dessa julklappar som nu delas ut samtidigt som man får se allt mindre i plånboken kan bli en farlig grupp. Jublet i riksdagen delas inte av dem som får sänkta nettoinkomster och de många som stöttat alliansen knyter nu näven i byxfickorna och flyr alliansen.  Politikerna har enligt senaste SOM-undersökning mycket lågt förtroende bland allmänheten och detta av förklarliga skäl. Det går inte att strunta i en så stor grupp väljare som missgynnas av de beslut som fattas i jämförelse med höginkomsttagarna.

Låg ränta består - råd till låntagare





 
 







Långsammare höjningar av räntorna




Riksbankens beslut att behålla reporäntan och räntebanan oförändrade pekar på en låg rörlig ränta ännu ett år. De bundna räntorna väntas stiga, men långsammare än tidigare förvänt- ningar. Rådet från Institutet för Privatekonomi på Swedbank är att passa på att amortera.
Har du inte råd att amortera med dagens låga ränta har du knappast bättre råd när räntan stiger, säger Erika Pahne på Institutet för Privatekonomi.



Riksbanksbeslutet var väntat. Den korta boräntan på tre månader ligger kvar på en mycket låg nivå, vilket naturligtvis gynnar bolåntagare som valt rörlig ränta. Baksidan av myntet är en fortsatt svag återhämtning av ekonomin. Efter den tillfälligt avvärjda budgetkrisen i USA finns en kvarvarande oro på finansmarknaden. Dessutom signalerar beskedet om den amerikanska centralbankens fortsatta stödköp av statsobligationer en långsammare förbättring av den amerikanska ekonomin vilket kan spilla över på ekonomin i Sverige.




Högre rörlig ränta på sikt
Den tidigare positiva tron på en snabbare återhämtning av den ekonomin har dämpats. Swedbank skjuter i sin prognos därför fram en första höjning av reporäntan till september nästa år. Riksbanken tror att den kommer först i slutet av nästa år. I båda prognoserna följer därefter fortsatta höjningar och räntan väntas stiga på sikt. Enligt Riksbanken kommer reporäntan att nå

2,75 procent under 2016 då den rörliga boräntan, allt annat lika, kostar närmare 4,70 procent. För ett tvåmiljonerslån med rörlig ränta innebär det en ökad kostnad med drygt 2 000 kronor per

månad. Dessutom kan krav på ytterligare bankregleringar höja räntan.




Se långsiktigt på boendekostnaderna
Finansinspektionens nya förslag på en stärkt amorteringskultur innebär att alla låntagare med nya lån ska föreslås en individuell amorteringsplan. Syftet är att minska de finansiella riskerna för såväl det enskilda hushållet som samhällsekonomin i stort.

Det gäller att ha råd med sin skuld även när ekonomin försvagas. En målbild för den som vill bo kvar borde vara att som pensionär ha kommit ner till en 50 procentig belåningsgrad, alternativt att ha ett kompletterande sparkapital. Dessutom kommer skulden inte urholkas lika mycket med en framtida lägre inflation, säger Erika Pahne på Institutet för Privatekonomi.




Mer i plånboken nästa år att spara eller amortera
Positivt för en löntagare är förslaget om ett femte jobbskatteavdrag nästa år. För det enskilda hushållet med en månadsinkomst på 26 000 kronor innebär det maximalt avdrag med 340 kronor mer per månad. För tvåpersonshushållet med samma inkomster är tillskottet 680 kronor per månad.
Eftersom räntehöjningar låter vänta på sig kan de ökade inkomsterna användas till att efter behov spara eller amortera för att på sikt få en bättre privatekonomisk balans, menar Erika Pahne.




Vad olika bindningstider innebär med dagens prognoser
  Rörlig/ tremånadersränta: Med oförändrad reporänta beräknas den rörliga boräntan, enligt Swedbanks och Riksbankens ränteprognoser, ligga på en fortsatt låg nivå under ytterligare ett år framöver för att därefter börja stiga. Marknaden tror däremot att höjningar därefter
  Institutet för Privatekonomi, Swedbank



 
kommer att senareläggas och att tiden med låg ränta blir mer utdragen. Med en orolig räntemarknad får man med rörlig ränta ta höjd för tillfälliga räntetoppar.
  Kort bindningstid: Ettårsräntan är nu på samma nivå som tremånadersräntan. Två-årsräntan är något högre. Utifrån en tro på dagens prognoser om stigande rörlig ränta kan en tvåårig bindning gå med en knapp vinst jämfört med en rörlig, en treårig ännu bättre. Däremot kan det bli sämre att binda om sitt lån vid bindningstidens slut eftersom de bundna räntorna då förmodas ha stigit.
  Längre bindningstid: De långa bundna räntorna har höjts under sommaren. Även om lägstanivåerna för att binda verkar vara överspelade borde det vara ett bra tillfälle att binda på längre tid. Femårsräntan är fortfarande nere på lägstanivåer sett 20 år tillbaka. Visserligen är den närmare 0,90 procentenheter dyrare än en rörlig tremånadersränta idag, men vid slutet av 2015 beräknas den rörliga boräntan ha stigit och vara uppe i nivå med dagens femåriga räntesats. Stiger tremånadersräntan sedan enligt både Riksbankens och Swedbanks prognoser kan en längre bindning vara ett lönsamt alternativ.
De bundna räntorna väntas enligt Swedbanks prognos stiga långsamt det närmaste året. Beslut på ökade krav på riskvikter på bolån samt kapitalbuffertar kan ytterligare höja räntenivåerna framöver, rörliga som bundna. Det talar för att binda räntan innan dess. Bind dock inte på längre tid än hushållet planerar att bo kvar. Med dagens regler kan det nämligen bli kostsamt att lösa lånet i förtid, säger Erika Pahne.



  



 

måndag 21 oktober 2013

Var är mina pengar???



Pensionär undrar: Var finns mina 12 000 kronor?

 

Vid presentation i Uddevalla av regeringens budgetförslag hävdade Roland Utbult att pensionärerna ska sluta gnälla därför att de fått 12 000 kr i lägre skatt per år sedan 2006. Varje år!! På vilket konto står dessa för mig okända belopp? För Utbult passar det bra att bara presentera skattesänkningar, för pensionären är det nettot i plånboken som är intressant och som man kan handla för. Är det order från partiledningen att bara tala om sänkt skatt. Det handlar om 50-lapp eller 100-lapp.  Den som med hög marginalskatt betalade stora belopp under ett helt yrkesliv för att få en slant på ålderns dar undrar bara vart pengarna tagit vägen. De finns ju inte sägs det. Tänk om jag satt in pengar i 50 år på en bank och skulle få beskedet vid uttag att pengarna tyvärr inte finns kvar. 

Oberoende ”Institutet för Privatekonomi” presenterar sanningen om pensionärer i budgetförslaget i följande tabell.

=======

Förändring av pension mellan 2013 och 2014 till följd av indexering av pensioner och föreslagen skattesänkning av regeringen, kronor per månad

 

 

Skillnad i pension brutto och netto.

 

          2013       2014                Brutto                   2013         2014             Netto           

 

8 089
8 071
-18
6 820
6 910
90
12 000
11 680
-320
9 580
9 470
-110
13 000
12 650
-350
10 290
10 150
-140
14 000
13 620
-380
10 990
10 850
-140
15 000
14 600
-400
11 660
11 500
-160
16 000
15 570
-430
12 330
12 150
-180
17 000
16 540
-460
13 000
12 800
-200

       18 000        17 510                        -490       13 660      13 450                         -210  

Källa: Institutet för Privatekonomi, Swedbank

Förutsättningar: Beräknad sänkning av inkomst-/tilggspension med 2,7 %.

Skatten är beräknad efter genomsnittlig kommunalskatt inkl. kyrkoavgift 2013, 32,97.

Den odemokratiska regiondemokratin

Överläkaren Thomas Ericson återkommer i debatten kring regionen och vem som ska sköta sjukvården i landet.  Så här lyder hans nya inlägg:



Ulf Green har nyligen i en insändare tagit upp debatten om landstingens framtid. Han belyser de demokratiska problem som uppkommer i stora regioner. Bl.a. dokumenterat i SOM-undersökningen som visar hur okänd Västra Götalands regionen är bland allmänheten.
 
Detta är ett nyckelproblem när man diskuterar demokrati i landstingen - som regionrådet Jonäng gjort i en tidigare insändare. VGR:s 10 regionråd, 9 oppositionsråd, 149 ledamöter av regionfullmäktige och 180 ledamöter av de 12 hälso- och sjukvårdsnämnderna samt deras ersättare är mycket lite kända bland allmänheten och ännu mindre är väljarnas kunskap om vad som är skillnaderna i partiernas uppfattningar i centrala frågor.

När det gäller landstingens effektivitet skall man komma ihåg att ett likartat utredningsarbete i många frågor utförs av alla 21 landsting och regioner i landet. Vid ett förstatligande av sjukvården skulle denna process avsevärt effektiviseras. Detta skulle bidra till en mer likformig sjukvård över landet. Detta sparar kostnader och skulle bidra till ökad kvalitet med statlig kontroll som är likartad över hela landet. Idag finns alltför stora skillnader i tillgänglighet och kvalitet i vården mellan olika landsting, bl.a. redovisat årligen av Sveriges kommuner och landsting  i öppna jämförelser då jämförelser redovisas mellan olika vårdgivare.

Ett mycket ofta återkommande argument mot förstatligande av sjukvården i Sverige är att landstingsråden och landstingspolitikerna från alla läger skulle motsätta sig detta av lätt införstådda skäl. F. statsministern Göran Person har pekat på detta problem när han uttalat att han gärna såg att landstingen avskaffades eftersom avståndet mellan politiker och väljare blivit för stort.

En sådan hållning leder förstås till att vi som är skattebetalare också i fortsättningen skall betala en ständigt ökande landstingsskatt utan att klaga. Skatten är dessutom proportionell och drabbar därmed de med låga inkomster hårt.

Hur blir vi av med en föråldrad, dyrbar, överbefolkad, ineffektiv organisation som bygger på en dåligt fungerande demokrati och som skapat en blytung administration?

Jo, genom att föra debatt. Då skapas nya tankar och nytt engagemang som snabbt kan förändra kartan. Internationellt finns många exempel på detta.

För några år sedan, när Norges sjukvård var i djup kris, gick det t.ex. relativt lätt att förstatliga sjukhusen i Norge som då utgjorde cirka 3/4 av sjukvårdskostnaderna.

 

Thomas Ericson

torsdag 17 oktober 2013

"Nya" Bohusläningen, ros och ris

Nya Bohusläningen är återigen ett försök att behålla och få fler läsare. Med mina över 50 år i branschen har jag hunnit se det mesta och dagens trend är oroande. De duktiga skribenterna försvinner när tidningarna ska spara och alla journalister ska göra allt. Så var det för några sekler tillbaka men specialiseringen tilltog och många journalister blev experter på sitt område. Många hade god utbildning och kunde koncentrera sig på sitt område. Jag har gått igenom hela skalan själv och började som allmänskribent innan jag satsade på utbildningsfrågor under 1970 talet och senare på privatekonomi. Därför vet jag att det inte går över en natt att lära sig ett ämne så att man ge läsaren god grund för beslut bland annat.
Om vi då ser på Bohusläningens nya produkt så skulle givetvis Harry Hjörne vända sig i sin grav om han fick se den. Han vill ha en tidning av gammal engelsk modell utan bilder. Jag jobbade nära honom och fick många lektioner i ämnet.  Jämfört med för några år sedan är formatet bara hälften, så kallad tabloid.  Lättläst kanske men rymmer inte så mycket. Använder man då sidorna till stora bilder, kanske helsidor så blir det inte mycket kvar för skrivaren att berätta. Dagens förstasida handlar om Glimmingen och då placeras en gammal bild på ettan i storbildsformat. Mycket bra bild men budskapet hade gått fram med en betydligt mindre storlek.  Vanligt är också nu att ha större bilder på skribenten än från själva händelsen. Det ska också vara kommentarer från skribenter. Detta fungerar om denne besitter en stor kunskap som ger möjlighet att förklara och reda ut komplicerade ämnen. Men att skriva lite kåserande som många tidningar nu gör och höjer upp vanliga skribenter till övertyckare finner jag inget värde i.
 Ledarsidan har fått ett lyft med den duktige redaktören bildsatt.  Sen publiceras text från en nyhetsbyrå, låt vara en liberal sådan, men jag vill helst läsa lokalt i min lokaltidning.  Undantaget då specialämnen som t ex bostadsbilagan som jag tycker är perfekt men också den försedd med alltför stora bilder som egentligen inte säger nägonting.
Fiberreportaget är mycket bra, belyser ett problem som många talar om när det gäller olika priser.
Faktaspalt är alldeles nödvändigt ger en mycket bra översikt.
På sidan 10 är rubriken UDDEVALLA. Där finns ett reporatge om hur forskare vill hjälpa företag sätta rätt pris. En TT- text som inte har ett dugg mer med Uddevalla att göra än någon annan ort i landet.
Sidan med rubriken MUNKEDAL beskriver en debatt som väntas och som Bohusläningen tänker följa live. Många personliga synpunkter som lokalredaktörerna lämnar i spalten saknar substans men denna gång var det perfekt att berätta för läsarna personligt hur man kan följa debatten. Jag tror att det blir just så här som nyheter kommer att presenteras i framtiden-. Det ska vara snabba nyheter och då finns inget bättre än att sända direkt från plats. Men gränsen till TV suddas ut. Att först beskriva vad debatten gäller och sedan sända den är utmärkt men urvalet måste bli svårt.
Stefan Karlsson har dragit sig norrut och rapporterar mycket från Tanum och Sotenäs. Men var finns nyheterna från Strömstad? Måste man ha Strömstads tidning för att få dessa? I så fall kan man också med fördel överlämna till Lysekils Posten att rapportera därifrån.. En ganska fantastisk tidning som har eget tryckeri och kan hålla igång trots bistra tider. Fullproppat med annonser dessutom.
En sida med fokus på Dalsland och Orust  låter lite konstigt. Den utmärkta artikeln av Ulf Blomgren handlar om regionen och absolut inte om Orust som saknar järnväg. Najad är visserligen Orust men artikeln om Strömstad hör inte hemma på denna sida.
Ett klart lyft för debattmaterialet. Här har en tydlig ändring skett under senare år. Idag är det ok att föreningar och läsare i övrigt sänder in material för publicering. Detta var otänkbart att träda in på journalistisk mark förr när det fanns gott om pengar och journalister. Utrymmet för läsare har också ökat otroligt sedan sociala medier blivit vardagsmat. Tidningarna måste hänga med och det är en grannlaga uppgift att hitta balans mellan vad som ska tryckas och vad som ska skrivas på bloggar och glömmas.
En bilaga om hus och hem är mycket bra och kan knappast produceras med hög kvalite av en liten n nyhetsredaktion. 
Jag saknar bra ekonomijournalistik som berör vanliga medborgare. Vi vet att bankerna säljer produkter som inte alls är bra för kunderna och att det nya investeringssparkontot inte är känt av många. Bankerna har inget intresse av att markndsföra detta.  Vilken penionsförsäkring ska jag ha eller ska jag ha någon alls?  Frågorna är många och de stora tidningarna har fortfarande medarbetare som ägnar sig på heltid åt denna viktiga journalistik. Hans Bolander i Dagens Industri är t ex mycket duktig men hur många läser denna tidning.  Jag har länge förstått hur stor okunnighet som råder i folkdjupet om privat ekonomi och därför får vi en liten grupp som blir stormrika och en som inte får ihop till det nödvändigaste och går in i pensionsåldern utan kapital.

Jag kommer att följa utvecklingen och tillåter mig att ha synpunkter på vår lokala tidning i fortsättningen också.  Håller du med om det jag skriver så låt mig veta.
Karl-Eric Magnusson
karleric.magnusson@telia.com eller bohusposten@telia.com

Grebbestads folkhögskola i Köpenhamn

söndag 13 oktober 2013

Sjukhusdirektörskrav: Gör som Norge -förstatliga sjukvården

Debatten om vem som ska sköta sjukvården, staten eller regionen, har tagit ordentlig fart sedan överläkaren Thomas Ericson i Uddevalla väckte frågan.  Hans inlägg finns på den här sidan. Nu har Ulf Ljungblad, chefläkare och sjukvårdsdirektör gått till skarpt angrepp mot dagens regionala sjukvårdspolitik och vi återger ett debattinlägg i Göteborgs-Posten.  Så här skriver han:

==================

Betalar man skatt i Sverige ska man givetvis kunna söka vård var som helst, det ska inte tusentals landstingspolitiker bestämma. Först då uppstår en kvalitetskonkurrens mellan sjukhusen till gagn för patienterna, skriver den tidigare chefläkaren och sjukhusdirektören Ulf Ljungblad.

I övriga Europa, förutom i tre länder, har staten det övergripande och styrande ansvaret för sjukvården och sjukvårdsministern är ansvarig för vården. Så är det inte i Sverige där ansvaret i stället delegerats till tusentals osynliga landstingspolitiker.

2001 avskaffades i Norge fylkenas (motsvarande landstingen) ansvar för sjukvården utom i primärvården efter att kritiken mot hur sjukhusen fungerade blivit alltför massiv. Befolkningen utkrävde ansvar från stortingspolitikerna på grund av dålig kvalitet och service, långa väntetider och ekonomiska underskott, inte olikt situationen i Sverige i dag. Därför förstatligades sjukvården i Norge i full politisk enighet.

Och det är som professor Bo Rothstein skriver, det största hotet mot demokratin är brist på utlovad leverans till väljarna, det vill säga en rättvis och fungerande vård, vilket vi i dag inte har i Sverige. Det förstod stortingspolitikerna i Norge och man tog ansvar och beslutade sig för att leda och styra vården.

Detta ledde i Norge till nödvändiga strukturförändringar av vården, nationella patientsäkerhetskampanjer och ett starkt fokus på kvalitet i vården samt kraftigt förkortade väntetider. Norrmännen får söka vård vid viket sjukhus som helst. Makten har flyttats till patienterna. Styrningen är imperativ, det som beslutas genomförs på sjukhusen.

I Sverige måste staten förhandla med landstingen innan något genomförs. Ta till exempel kökortningsmiljarden, kortas köerna får landstingen mer pengar. Det är som att höja veckopengen till tonåringen som inte bäddar sängen. Så styrs svensk sjukvård.

Fråga med hög prioritet

Nyligen konstaterade opinionsinstitutet Novus att de svenska väljarna anser att sjukvården är den viktigaste frågan före jobben och skolan men någon debatt förs knappast i Sverige inför riksdagsvalen därför att riksdagspolitikerna inte har ansvaret för vården.

Vad vi behöver i Sverige är en debatt i anslutning till riksdagsvalen om detta ansvar och vad partierna ämnar genomföra när det gäller förbättringar av vården. I dagens debatter mellan partiledarna inför riksdagsvalen lyser sjukvården med sin frånvaro till skillnad från i Norge där den tar stor plats. I Sverige gömmer sig ansvariga riksdagspolitiker bakom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Agendan för dagens riksdagspolitiker är att hålla ansvaret för sjukvården borta från dem, de vill inte ha eller ta det ansvar som nationella politiker gör i andra länder. Därför är det nu glädjande att Göran Hägglund (KD) förklarat sig villig att göra det.

Många artiklar i media har också under året också pekat på oacceptabla skillnader i vårdkvalitet, tillgång på vård och rättigheter till vård mellan olika landsting, vilket innebär att medborgarna i dag har en orättvis och ojämlik sjukvård bestämd av bostadsorten. Landstingen lever alltså inte upp till portalparagrafen i Hälso- och sjukvårdslagen om en vård på lika villkor för hela befolkningen. Johan Assarsson med ansvar för den så kallade Patientmaktutredningen pekade i en debattartikel i juni på markanta och långvariga skillnader i vårdresultat mellan landsting och att dessa riskerar att urholka förtroendet för hälso- och sjukvården och politikerna.

Det handlar om skillnader i femårsdödlighet på mellan 40 och 70 procent mellan bästa och sämsta landsting i cancer vilket för den enskilde patienten utgör en skillnad på liv och död. Det finns landsting som opererar så få patienter att de har en komplikationsfrekvens på 50 procent vid viss cancerkirurgi! Väntetiden för operation av vissa cancerformer kan i vissa landsting vara två månader! I Norge måste man opereras inom tre veckor.

Kostar miljarder

Bara den politiska överbyggnaden med landstingen kostar mer än 1,2 miljarder kronor enligt SKL:s egna räkenskaper. Lägger man så på alla tjänstemän som sysselsätts av politikerna i landstingen kan man snart vara uppe i sex miljarder, lika mycket som regeringskansliet kostar, eller driften av två stora sjukhus.

I Sverige är alla patienter inlåsta i sitt eget landsting i tre månader utan möjlighet att söka vård utanför detta, oavsett hur dålig kvaliteten är, det vet inte det svenska folket. Betalar man skatt i Sverige ska man givetvis kunna söka vård var som helst, det ska inte tusentals landstingspolitiker bestämma. Först då uppstår en kvalitetskonkurrens mellan sjukhusen till gagn för patienterna. I dag finns det svenska sjukhus som har så dåliga medicinska resultat att de borde förbjudas att behandla och operera patienter med till exempel vissa cancerdiagnoser. Vissa landsting är dessutom permanent och kontinuerligt underpresterande i ett internationellt perspektiv.

Nej, låt riksdag och regering ta ansvar för den svenska sjukvården så att väljarna också kan utkräva detta ansvar i val till den svenska riksdagen. Då flyttas också makten till patienterna från landstingspolitikerna, som inte behövs.

Ulf Ljungblad

fd direktör Helse Sör-Öst RHF, Norge

fd chefläkare och sjukhusdirektör, Östra sjukhuset i Göteborg