torsdag 26 september 2013

Satsa på Kulturskolan

Uddevalla har landets bästa och största gymnasieskola. Man profilerar sig som sådan och den lockar många elever tack vare en skicklig ledning och satsning från kommunens sida.  Elitidrottare får plats där och all tänkbar utbildning.  Kulturskolan ligger inte inom samma förvaltning och där skulle man också kunna profilera sig som landets bästa kulturskola. Men så sker inte utan i pressen handlar det mest om skandaler. I Lysekil ville man lägga ner hela musikskolan men tusentals samlade ihop sig i en facebookgrupp och tryckte på. Politikerna fick ge sig och inse att alla ungdomar inte är idrottsintresserade.  Musiken spelar en oerhört stor roll och det finns små kommuner som visat framfötterna. Vara är ett närliggande exempel bland många. Uddevalla har förutsättningarna och enligt vad vi förstått satsar nu politikerna på att få ett stort lyft. Lycka till och låt aldrig Uddevalla bli ett nytt Lysekil i detta avseende. Musik, dans och annat som kulturen har att uppvisa syns utåt på ett sätt som bara idrotten kan jämföras med.

onsdag 25 september 2013

Så här blir du förmögen

Nätfirman Nordnet refererar en undersökning som Connoisseurs gjort om förmögenheternas uppkomst. På frågan: ”Hur har dina finansiella tillgångar primärt byggts upp?” ser svaren ut enligt följande:
  • Eget företagande eller delägande i företag 51 %
  • Värdepappersförvaltning 21 %
  • Hög lön, i Sverige och utlandet 12 %
  • Arv, gåva 6 %
  • Bostadsaffärer 5 %
  • Övrigt 5 %
  • Idrotts- eller musikkarriär 0,3 %

tisdag 24 september 2013

Bohusläningens reklamblad

Bohusläningen såg annorlunda ut i morse. Nära att den kastades i sopåtervinningen för många. På Uddevallabloggen uppmärksammade chefredaktören Gunnar Klasson det nya omslaget och fick genast massor med reaktioner. Självklart - en sån morgontidning vill vi inte ha.
Det händer mycket i tidningsvärlden nu. Nästan varje dag kan man läsa i mediapressen om hur tidningar läggs ner, slås samman, bantas och hur nya tidningar uppstår. De senare ofta nättidningar som t ex Bohus-Posten. I Bjuv har det länge varit magert med lokalpress och en journalist flyttade ner från Stockholm till sin födelsebygd i Bjuv och startade en nättidning Bjuvnytt. Den har blivit mäkta populär och snart dags att anställa fler journalister.
GP bantar hårt ännu en gång och 14 journalister slutar frivilligt. På Dagens Nyheter är det turbulens sedan redaktionsledningen presenterat ett tufft paket.  Tidningen har stora problem och utkommer t ex inte längre i tryckt form på Gotland alla dagar.  Protesterna är häftiga och man vill ha tillbaka sin tryckta produkt vid frukostbordet.  Tidningarna satsar hårt på digitala formen och nu kommer tv-sändningar på bred front. Det gäller att vara  först med nyheter och helst vara med när det händer. Och då är det live som gäller.

Detta är bara början


Tidningarnas ekonomi blir allt sämre och annonsörerna sviker.  Detta har vi sett senaste tiden när Citygross och Elgiganten kommer ut med egna produkter som antingen går ut som reklam eller bifogas dagstidningen.  På sistone har också klisterlappar placerats på förstasidan i GP t ex. Det gäller att synas och det är oerhört dyrt att synas.   Stampen  är den stora tidningskoncernen i Sverige idag med  bl a Göteborgs Posten och Bohusläningen samt en rad tidningar runtom i sitt bolag. För mig är det obegripligt att man startade 7 dagar som är sprängfylld med annonser som borde ha funnits i Bohusläningen. 7 dagar går ut till samtliga hushåll och i en tid då alltfler inte prenumererar på en dagstidning är detta ett attraktivt alternativ.  Att ägaren som har stora problem att hålla igång dagstidningarna satsar på konkurrerande verksamhet som plockar annonspengar är en modell som kräver högre intelligens än min för att förstå.
Är då dagens Bohusläningen en engångsföreteelse?  Troligen ligger det oerhört mycket pengar i denna typ av annonser och lockande för flera stora kedjor. Men om läsarna slår bakut,  vad gör tidningsledningen då? Hur mycket har redaktionen att säga till om?
När tidningarna får allt färre medarbetare får det konsekvenser.  De riktigt duktiga och specialiserade med lång erfarenhet försvinner och alltmer TT-texter används. Detta märks tydligt både i Bohusläningen och GP. Redaktionerna har helt enkelt inte resurser att bevaka allt och då tar man till TT. En tidning som använder nyhetsbyråer för rapportering tappar något av sin själ. För inte så länge sedan var lokalredaktören en kändis som hade stort förtroende. Levde mitt i den verklighet som han/hon att berätta om i tidningen.  Som visste hur en politiker stavade sitt namn t ex.  Eric Andersson "Eran" i Lysekil var en sådan liksom hans kollega och otroligt produktive Terje Fred. Gösta Nilssons tid på radion är också minnesvärd.

Välkommen med material

Slutsatsen av detta resonemang:  Vi bör vara glada så länge vi får en tryckt tidning till frukost varje morgon. Nu satsar tidningarna hårt på digitalt och snart får vi nöja oss med lokaltidningen på nätet.
I den miljön känns Bohus-Posten nästan som en förnyare och med i tiden.  Önskemålet vore en alert redaktion som varje dag kunde servera nyheter från hela Bohuslän. De resurserna finns inte idag. Men, kära läsare, rapportera gärna sånt som ni gillar och vi publicerar. Behöver inte vara välskrivet - vi fixar språket. Också denna medverkan från läsarna har gått snabbt framåt senare tid. Idag är det helt ok att ha privata bilder och privat text från ett årsmöte t ex.  Att publicera material som inte är skrivet av tidningens journalister var otänkbart för ett par årtionden sedan. Välkommen med både text och bilder till bohusposten@telia.se

söndag 22 september 2013

Brist på verklighetsförankring

Chefredaktören Göran Nybergs ledare i tidningen Västsverige är en intelligent analys av dagens politik. Han säger sig bli bekymrad över det skådespel som pågår.  Man försöker prata upp konjunkturen och hänvisar till ljuspunkter som är svaga. 
Han påminner om tiden då Gösta Bohman skötte finanserna i regeringen Fälldin och då handlade det om bara man fick sänkt skatt så skulle ekonomin och näringslivet fungera så mycket bättre och ge mer inkomster till staten. Men det ledde till tidernas krasch. När inte pengarna räcker till reformer man vill genomföra så lånar man.  Ledarskribenten ifrågasätter om det är rätt att lägga lånade pengar på konsumtion.  Vad är det vi köper för ytterligare inkomster?  Handeln säger att vi handlar kapitalvaror och teknik av olika slag. Var produceras dessa? Inte här i alla fall.  Ska man låna är det bättre att lägga pengarna på varaktiga saker som infrastruktur. Vägar, järnvägar, vattenvägar som i alla tider skapat högkonjunkturer på olika platser och i olika länder. Ökad kommunikation främjar handel och samarbete för ökat välstånd.  Den svenska partipolitiken är oroande. Grekland ruinerade sig på att köpa röster genom att lova pengar till den ena gruppen efter den andra. Regeringens skattravdrag ligger farligt nära det grekiska systemet. Rösta på mig så får du bäst ställt. Det är inte svensk tradition, varnar Göran Nyberg.

Vanskötta gravar

 
Har besökt ett antal kyrkogårdar i Bohuslän och noterar att det inte ser bra ut överallt. En hel del välskötta gravar och många mycket fina och välskötta kyrkogårdar. Men så finns det också nästan på varje äldre kyrkogård vanskötta gravar och nedlagda stenar. De senare som en följd av den tragiska olycka som krävde ett barns liv. Men att stenarna ska ligga nere år efter år är ingen vacker syn. Inte heller när graven har till synes legat orörd i år efter år. Visserligen efterlyser kyrkogårdsförvaltningen i regel gravrättsinnehavaren men inget händer. Det är tragiskt att se dessa vanskötta gravar nära intill de välskötta som anhöriga vårdar ömt. När det gäller nedlagda stenar borde finnas en tidsgräns. Antingen ålägga gravrättsinnehavaren att sätta upp stenen efter alla konstens regler eller också helt enkelt ta bort stenarna helt och hållet.
Den här bilden är från en av de riktigt illa skötta gravarna på en bohuslänsk kyrkogård.

 

 
 

lördag 21 september 2013

S-topp dåligt föredöme för sparare


S-toppen dåligt föredöme för sparare

Följ inte hans exempel – missar miljoner

 

 

Är du en dambergare?  Alltså en som följer socialdemokraternas gruppledare i riksdagen när det gäller sparande. Han missar miljoner och är ett dåligt föredöme för oss sparare.

 

I ett TV-program nyligen debatterade han lämpligheten av att ledande politiker handlar med aktier  med anledning av kritiken mot minister Tobias Billström som köpte stor post i ett gruvbolag. Damberg avslöjade att han själv inte ens sparar i aktiefonder för att vara helt vit. Han är alltså en av alltför många i Sverige som fortsätter sätta pengar på bankkontot där det redan står historiskt höga 1200 miljarder kronor till en medelränta på 0,95 procent. Efter kraschen 2008 då börsen sjönk med hela 47 procent har alltför många fått frossa och vågar inte satsa på aktier. Två av tre sparkronor har de senaste åren placerats på dessa usla bankkonton.

Nokia dubblade kursen

Jag fick en ironisk fråga häromdagen. Varför köpte du inte Nokia (som frågaren gjort)  när den kostade 20 kr. På en natt fördubblades värdet. En miljon  blev två och han sålde direkt. Visst kan man göra sådana klipp men även det långsiktiga gnetandet är riktigt bra. Börsen har stigit med hela 17 procent i år och många aktier ligger kring 30-strecket. Lägger man till utdelningarna hamnar siffran på en bra bit över 20 procent. Och då är det inga extrema aktier utan substansrika och lågriskaktier som t ex investmentbolaget Latour. Kursen på denna aktie har för övrigt stigit med 28 000 procent sedan mitten av 1980-talet. Varför satte du inte din pensionspengar där istället för att köpa dyra lösningar hos försäkringsbolagen? 10 000 kr då hade varit drygt 2,8 miljoner idag.

Kolla småbolagen

Under sommaren har det varit rena rallyt och särskilt bra går det för småbolagsfonderna. Bäst av alla är  Didner o Gerges småbolagsfond som gått upp med 34  procent sedan nyår.  Jag är ju ingen älskare av fonder som ofta har dyra förvaltningsavgifter men just småbolagsfonden tycker jag är bra. Även Handelsbanken har en bra sådan fond. Jämför fonderna på www.morningstar.se Det är svårt för småspararen att handla bland småbolagen. Jämfört med en billig indexfond eller rentav gratis sådan som Zerofonden  är det värt att lägga 1,4 procent i avgift.

Didnerfondens huvudinnehav är Jyske Bank, Sydbank, Loomis, Lagercrantz, Trelleborg, Addtech, Atea, G&LBejere och Schibsted.  Visst kan man köpa dessa själv men svårt att hänga med för korta affärer.  Långsiktighet är min modell.

En tia blir miljoner

Bodil Hallin på Ikanobanken har i veckan gjort samma beräkningar som jag länge kört med, nämligen hur en liten besparing ger mycket på lång sikt. Hon tar exemplet med en person som sparar en tia om dagen. Blir 300 kr i månaden och 36 000 kr på tio år. Eller hela 144 000 kr på 40 år.  Men man måste ju skydda sig mot inflation också och då är aktier bästa metoden.  Samma tia som läggs på månadssparande, alltså 300 kronor i månaden ger 446 600 kronor på 40 år med fem procents ränta. Nu är genomsnittsavkastningen på börsen 10 procent pr år och då har denne småsparare hela 1 678 382 kronor . De flesta kan nog spara mera än 300 kr i månaden. Dock en mycket bra ide att tala allvar med dagens ungdomar som kan spara ihop en ansenlig summa till sin pension om de börjar redan i 20 årsåldern eller vid första lönen kanske.  Några miljoner extra är säkert välkommet när en mager pensionsperiod väntar.

För sent?

En återkommande fråga efter sommarens rally är: Har tåget gått eller kan man fortfarande hoppa in på börsen?  Kortsiktigt vet ingen mer än Dagens Industri som varje dag har massor med rubriker om ”Krasch” ”Kris” ”Ras” och andra dysterprofetior. Dock vet den som varit med länge att regeln att köpa lite då och då håller.  Man träffar inte botten men inte heller toppen.  Börsen är visserligen på femårshögsta men totalt sett inte övervärderad och mycket finns att hämta.  Detta är vad jag tror.

 
 
(publicerad i senaste numret av Uddevalla-Posten)

 

 

måndag 16 september 2013

Insändare om pensioner


Inlägg i dag på förmiddagen av anonym "fattig pensionär". Välkommen med fler inlägg hälsar redaktören.
================
 
Man kan ha olika åsikter i frågan om pensionärer och deras ekonomiska situation. Idag kom besked att löneökningarna blir rekordartade med 2,5 procent i år eller 750 netto i plånboken. Pensionärerna får sänkt med lika mycket och jag vet att jag under denna regering fått SÄNKT VARJE ÅR och denna sänkning plussas på av sänkt nivå på mina pensionsförsäkringar.  Inte ens den blåaste moderat skulle kunna applådera denna utveckling. Jag har betalat in skatt under min aktiva tid för att få ut pengarna nu. När de uteblir betraktar jag detta som stöld.  En bank som inte betalar tillbaka vad kunden satt in skulle hamna i domstol.

Jag kräver inte andras pengar – jag kräver mina egna!!


Men nu kommer väl en ny skatteutredning påhejad från EU  och den kommer nog att föreslå:

1.       Bort med värnskatten- Ger direktörerna 25 000 kr extra i lönekuvertet

2.       Bort med eller radikalt sänkt kapitalskatt – ger de rika kapitalägarna dramatiska tillskott.  

3.       Bort med ränteavdragen – tvingar de mindre bemedlade som skaffat bostäder i god tro att lämna sina hem

4.       Men vad ska vi göra med garantipensionärerna som inte når upp ens till skattenivå. Jo, inga problem. EU och Göran Persson trycker på att fastighetsskatten ska återinföras.  Skatt på fiktiva värden ur en kassa som inte finns. Toppen, då kan pensionärerna som hela sina liv amorterat på sitt hus se resten av sitt livsverk försvinna in i statens kassa.
 
Inte med ett ord talas om pensionärer i dagens presentation.  Lennart Hedqvist moderat topp blev mycket förgrymmad när det framkom att pensionärer skulle få sänkt pension med några hundralappar. Man borde ha tigit med detta och bara påpekat att pensionärerna ska få en hundring i skattesänkning.  Den kraftiga marknadsföringen av sänkt skatt för pensionärer är struntprat. Hur kan man slösa bort miljarder på sänka arbetsgivaravgifter för alla ungdomar när det bara är en liten grupp som behöver hjälp. De allra flesta får jobb.
Nu blir det klirr i plånboken för den som slipper statsskatt när gränsen flyttas uppåt. Det ska löna sig att jobba hårt säger Björklund.  Ett vårdbiträde kan jobba dygnet runt och ändå aldrig komma i närheten av de drygt 37 000 kr som är aktuella.  Bara ett sätt att gynna de redan rika med dåliga motiveringar.
För övrigt spelar skatten, sänkt eller höjd, så stor roll för den som har garantipension eller lite däröver.  Denne missgynnas på alla fronter, kan inte använda sig av Rot eller Rutavdrag, allt byggs på skatteavdrag som bara de rika kan utnyttja.
 

Kyrkovalet ett lotteri

Informationen inför kyrkovalet var usel.  Många visste inte att det var tre val, många visste inte vilken grupp av de över 700 i landet man skulle rösta på och än mindre vilka det är som står på listorna.

Kyrkovalet som kostar miljoner att genomföra kan i många avseenden liknas vid ett lotteri.  Ute i Bohuslän var köerna till valurnorna långa på sina håll.
- Jaså det är tre val, det visste jag inte, sa Viola Johansson i Tanum t ex när hon stod vid bordet med valsedlar.
Några exempel.
Miljöpartister i Svenska kyrkan: Här uppräknas tio namn utan någon uppgift om vilka personerna är, var de bor eller vilka yrken de har.  Hur ska jag veta vem Monika Armini eller Mona Eriksson är. Jag känner dem inte och troligen är läget likadant för de flesta röstande. Numera talas det mycket om miljö i predikningarna så kanske miljöpartiet kunde passa där.
Centerpartiets stiftsfullmäktigelista är i detta avsende bra med hela 25 namn och där står både titel och bostadsort. Att ett betydande antal står som pensionärer säger inte så mycket förstås och så småningom blir vi ju alla pensionärer om vi får leva.
Fria liberaler FISK har namn och adress det räcker. Men vad innebär Fria liberaler. Hur ser en bunden liberal ut??
Frimodig kyrka är frimodig på många sätt. Inte minst förhoppningar om att få in många i stiftsfullmäktige. Enda grupp som har hela två sidor med namn, 30 stycken.  Men är det bara präster, prästfruar, diakoner, kyrkomusiker, församlingspedagoger, teologer och anställda i kyrkan som duger för Frimodig kyrka. Ska prästerna och de anställda styra över sig själva. En bra präst behöver inte vara en bra politiker.  Jämför med regionvalet eller landstingsvalet som det hette förr. Hur skulle väljarna reagera om det bara var sjukvårdsanställda på listorna?  Ett stiftsfullmäktige bör väl bestå av kyrkfolket, inte de anställda som egentligen borde vara diskvalificerade. I många ärenden får de anses jäviga och part i målet. När det gäller kyrkomötet är det ännu mera optimism i gruppen med hela 55 namn på  valsedelns bägge sidor.  Bra information om namn, ålder, yrke och bostadsort. Men fortfarande är det präster och anställda samt familjemedlemmar till anställda som står på listan.
Vänstern är blygsam med bar två namn till stiftsfullmäktige  och kyrkomötet, en skådespelare och en studerande, samma på båda listorna.
Öppen kyrka - en kyrka för alla. Låter ju perfekt men vem vill motsatsen. En stängd kyrka som är inte är för alla.
POSK  är obundna  och har 26 namn med namn, adress, titel och bostadsort.
Sverigedemokraterna har en präst på sin lista, annars de flesta yrken med.
Socialdemokraterna förutsätter att man känner till kandidaterna och bara landskapet finns med, Halland eller Bohuslän t ex
Men var ska man skaffa information om grupperna. Svenska kyrkans hemsida har bara uppgifter om hur själva valet går till tekniskt. Likaså i det material som gått ut med röstkortet. I övergripande beskrivningar vill alla ha en öppen kyrka för alla, människors lika värde och så vill man ha ett rikt gudstjänstliv och mycket musik, mycket ungdomsarbete och så ska man tänka på den som har det svårt och dessutom på miljön helst i hela världen.  Vem vill motsatsen?
Irritationen var stor på många håll efter vad vi erfarit. På Orust vägrade några rösta när de inte kunde får svar av valförrättarna. Dessa var ju inga gruppinformatörer.
16 åringarna tog valet som en rolig grej och hade ingen aning om vad de skulle rösta på, valde en lapp i högen som ett lotteri i en vallokal i Lysekil.  Många valde bara att rösta lokalt och såg det som meningslöst att rösta på något som de inte vet något om.

onsdag 11 september 2013

Så här kan en tia bli en halv miljon


Bodil Hallin är familjeekonom på Ikanobanken. Hon har sammanställt en rad tips som jag tidigare skrivit om i många artiklar. Alltså hur små pengar blir stora på lång sikt. Bästa exemplet är rökning som man kan avstå från och tjäna miljoner. Men även mindre pengar ger mycket på lång sikt. Utnyttja särskilt de kalkyler som ger besked om hur mycket pengar sparandet ger och hur mycket man måste spara för att nå en viss nivå.  
Läs de här tipsen från henne.
==========================
 
 
Starta en positiv pengaspiral
 
Kraften i en pengaspiral är stark. Tio kronor om dagen blir 144 000 kronor på 40 år och med fem procents årlig avkastning växer summan till 446 600 kronor. Här är tips på hur du sätter igång och får snurr på en positiv pengaspiral i olika skeden i livet.    

Så fungerar en positiv pengaspiral

En positiv pengaspiral verkar enligt principen ”många bäckar små”.
Tio kronor om dagen blir 300 kronor i månaden, 3 600 kronor på ett år, 36 000 kronor på 10 år och 144 000 kronor på 40 år.

Men det allra finaste med en positiv pengaspiral är att man kan komma åt ränta-på-ränta-effekten. Månadssparar du 300 kr och placerar dem där du får fem procents avkastning per år växer summan till 46 500 kronor på 10 år och 446 600 kronor på 40 år.


Kom igång nu

Sommar och semestertider frestar plånboken samtidigt som det är svårare att hålla koll på vart pengarna går. Just nu, när det mörknar tidigare om kvällarna, är en perfekt tid att starta en positiv pengaspiral. Låt dig inspireras av nedanstående tips och ta första steget redan nu till helgen. Ju tidigare du startar din pengaspiral desto bättre snurr.


Så skapar du en positiv pengaspiral


För dig som är student - få en bra start

Nu investerar du för fullt i dig själv. Utbildning ökar dina möjligheter till högre lön under hela livet. Inkomsten är minimal. Fokusera på att få det att gå runt utan att skuldsätta dig utöver studielånet.

·         Jobba extra. Inkomster upp till 18 824 kronor om året är skattefria. På årsinkomster mellan 18 824 kronor och 160 000 kronor betalar du visserligen skatt men det fina är att det sätts av mer pengar till din framtida pension än du betalar i skatt. Mer om detta finns på Fondkollen.se och Skatteverket.se.
Tänk bara på att studiemedlet kan minska om du tjänar över en viss summa. Gränsen kallas för fribelopp och nivån varierar beroende på hur mycket du studerar. Mer information finns på
CSN.se

·         Försök bo billigt, bo i liten lägenhet, dela lägenhet, bo inneboende, bo kvar hemma…

·         Laga mat hemma (grytor, pizzor, köttfärssås…) Frys in i mindre portioner.
Recept finns på till exempel
Studentkrubb.se, Slangintematen.se, Recepten.se
En lunch på ett lunchställe kan kosta 75 kronor och en matlåda 25 kronor.
Du kan alltså spara 50 kronor om dagen, 250 kronor i veckan, 1000 kronor i månaden och totalt 30 000 kronor under tre års studier.

·         Skippa varannan. Skippa varannan kaffe på stan, varannan dricka, varannan tidning. 20 kronor tre gånger i veckan blir 60 kronor i veckan och 240 kronor i månaden.

·         Handla begagnat.

·         Sälj saker du inte längre använder, till exempel leksaker, sportsaker och kläder.


För dig som har börjat jobba - fokusera på inkomster och att börja spara

Nu har du betydligt mer pengar att röra dig med. Du kan göra både och. Både använda mycket pengar nu (köpa saker, resa, gå på konserter…) men också spara ordentligt och börja bygga en stark ekonomi.

·         Har du varit student lärde du dig att få ekonomin att gå runt trots mycket liten inkomst. Utnyttja den kunskapen.

·         Spara minst 10 procent av lönen efter skatt. Det är bra tumregel för att bygga en positiv pengaspiral. Gör det livet igenom.

·         Sälj dig inte billigt. Bli en tuff löneförhandlare. Använd fackförbundens tips.

·         Fundera på om du vill starta eget. Visst innebär det större risk än en anställning men också möjlighet till högre inkomst.

·         Bygg först upp en buffert på en eller två månadslöner. Ta till den vid oförutsedda utgifter. Ha den lätt tillgänglig på ett sparkonto med bra ränta. Bästa sparkontojämförelsen finns på Konsumenternas Bankbyrå.

·         Börja sedan spara mer långsiktigt. Hjälp att placera pengar får du på Fondkollen.se

·         Vänta med att köpa bil om det inte är nödvändigt. Bilen slukar mycket pengar.

·         Försök bo billigt. Låga fasta kostnader ger mer luft i ekonomin och möjlighet att konsumera spontant.


För dig som har småbarn - fokusera på utgifterna

Nu är det ett helt nytt läge; inkomsterna minskar och utgifterna ökar rejält.

·         Fokusera på utgifterna. Bli en mästare på att utnyttja prisjämförelsesajter. Fokusera på en utgift i taget vid varje månadsslut när du ändå betalar räkningar. Börja med den största utgiften – där får en besparing oftast störst effekt.

·         Jämför räntor på bolån. Ta hjälp av SvD:s räntekarta och Compricers  bolånebevakning innan du kontaktar minst två banker för att få bättre villkor.

·         Jämför elpriser på Elpriskollen.se

·         Jämför mobil, bredband, TV. Ta hjälp av Pricerunner.se, Prisjakt.se, Compricer.se eller någon annan prisjämförelsesajt.

·         Jämför försäkringar på Konsumenternas Bankbyrå

·         Räkna och jämför noga när du ska köpa bil. Ta hjälp av Bilsvar.se

·         Använd pengarna du sparar till att fortsätta spara 10 procent av din inkomst eller amortera på eventuella lån. 

·         Minska månadssparandet om du inte klarar att spara 10 procent. Det är bättre att spara lite än ingenting alls.

·         Se till att du jobbar på ett företag där du får tjänstepension. Annars ska du begära högre lön så att du själv kan pensionsspara. Begär minst 5 procent mer.


För dig som har utflugna barn – fokusera på att investera i dig själv

Nu är det nytt läge igen. Utgifterna minskar, kanske har du amorterat på bolånet, kanske har du fått upp lönen. Du har troligen betydligt mer pengar över.

·         Nu är det tid att börja förverkliga drömmar. Det kan vara en resa, en båt, en motorcykel eller kanske ta tjänstledigt ett tag. Gör en lista så att det verkligen blir av.

·         Bädda för ett längre, friskare arbetsliv. Fundera på en alternativ karriär som du kan växla över till, gå en utbildning eller ta några nya friska högskolepoäng genom att läsa på deltid och distans vid sidan om jobbet.

·         Ta greppet om din pension. Gå in på Minpension.se och gör en pensionsprognos. Köp en ny pärm och samla alla pensionspapper. Boka tid hos ett par olika rådgivare för en pensionsgenomgång.

·         Se till att du får bra avkastning på dina sparpengar. Se över fonder och byt ut de som presterar dåligt. Ta hjälp av Fondkollen.se. Boka också tid hos ett par olika rådgivare för att få deras förslag, men bestäm efter eget huvud.


För dig som snart ska gå i pension – planera pensionsuttaget

·         Skaffa mer kunskap. Lusläs Pensionsmyndighetens hemsida ”Gå i pension

·         Boka tid på en av Pensionsmyndighetens informationsträffar som ges på 70 platser runt om i landet under september, oktober och november.


För dig som är pensionär – använd dina tillgångar

Nu har du lägre inkomst än tidigare men kan ha flera värdefulla tillgångar i form av tid, erfarenhet eller ett lågt belånat boende.  Nu är det skördetid.

·         En svensk har i snitt saker för 25 000 kronor som inte används. Sälj och gör något roligare för pengarna eller ge bort dem till någon som sätter mer värde på dem.

·         För den som har möjlighet och lust kan ett extrajobb ge ekonomisk guldkant eller senarelägga en del av pensionsuttaget. Veteranpoolen, Pensionärspoolen, Seniorbolaget och Veterankraft är bara några exempel på arbetsgivare. Mer information finns på Pensionsmyndigheten.se

·         Hyr ut sommarstugan, båten eller ett rum i villan om du vill och har möjlighet. Hyr du ut villan eller fritidshuset är hyresinkomster under 50 000 kronor skattefria. Hyr du ut en bostadsrätt eller hyresrätt kan du göra ett schablonavdrag på 40 000 kronor och dessutom göra avdrag för den hyra eller avgift du själv betalar för den del du hyr ut. Mer info på Skatteverket.se under rubriken ”Hyr ut din bostad”

·         Utnyttja tiden för att leta upp bra, prisvärda avtal på fasta utgifter och göra prisvärda köp. Länktips finns ovan under rubriken ”För dig som har småbarn”

·         Om du har byggt upp ett sparkapital; gör en plan för hur du vill använda pengarna.

·         Flytta successivt över fondplaceringar till säkrare sparformer i takt med att du ska använda pengarna.

 

För dig som länge varit inne i en ekonomiskt ond spiral
När pengarna är slut efter halva månaden, när utgifterna är större än inkomsterna, när skulderna ökar månad efter månad. Då är det hög tid att försöka ta sig ur den negativa spiralen. Det tar tid, men det går. Och det finns hjälp att få.

·         Konsumentverket har en bra checklista under rubriken Privatekonomi/Skulder.

·         Ta hjälp! I alla kommuner finns välutbildade Budget- och skuldrådgivare där du kan få kostnadsfri hjälp att hitta en lösning på dina ekonomiska bekymmer.  Adresser finns på Konsumentverket.se eller respektive kommuns hemsida.


Länktips:

Morningstars kalkylverktyg – räkna på hur pengar växer i värde
Sparlabbet – app för att få koll på ränta-på-räntan. Finns endast för iPhone och kostar 7 kr
Smartbudget, Överblick eller appen MoneyBook – för att hålla reda på vart pengarna går
Konsumentverkets budgetkalkyl – för att jämföra dina utgifter med Konsumentverkets skäliga kostnader


 

torsdag 5 september 2013

Fondavgiften sänker din pension med 30 procent

       
  Så här skriver Dagens Industri idag och refererar till Svenska Dagbladet.  Detta är precis vad som sagts på denna  sida och i mina artiklar mycket länge. Avgifterna tar så mycket av kapitalet i slutändan att man bör tänka sig för ordentligt.
==============================                                    


Nobelpristagare sågar fondbranschen

                                          
Nobelpristagaren William F Sharpe totalsågar aktiv fondförvaltning och råder investerarna att sätta pengarna i indexfonder, skriver Svenska Dagbladet.
William F Sharpes uttalanden om fondförvaltning är ingenting som den svenska fondbranschen, som bygger på aktiv förvaltning, applåderar.  
Nobelpristagarens råd till spararna är nämligen att majoriteten bör välja bort aktiv förvaltning.
”För en genomsnittlig investerare är det bästa att investera i ett lämpligt antal indexfonder”, säger han till Svenska Dagbladet.
Anledningen är den högre avgift som sparare betalar till en aktivt förvaltad fond.
Enligt William F Sharpes egen forskning sänker den extra avgiften pensionen så mycket som 20 till 30 procent för den som sparar till sin pension i 30 år.
Trots att det mesta av forskningen tyder på att aktiv förvaltning inte lönar sig utan tvärtom - kostar investerarna mycket pengar - fortsätter fondindustrin att framgångsrikt sälja in sina aktivt förvaltade fonder.
”…Många tjänar pengar på de här avgifterna och då kan man ju inte säga att vi kommer att gå som index och ta 1 procent i avgift för det”, säger William F Sharpe till Svenska Dagbladet.

Nu väntar räntehöjningar - så här bör du agera






Trots positiva tecken på en ekonomisk återhämtning i omvärlden lämnar Riksbanken reporäntan oförändrad på 1,0 procent och låter även räntebanan vara oförändrad. Swedbank däremot förutspår tidigare höjningar. Institutet för Privatekonomi ger rådet att planera för högre räntekostnader. Dessutom kan uppåtgående ränta ge tillfälle att binda sina bolån.



Dagens beslut var väntat, menar analytikerna på Institutet för privatekonomi.  Den rörliga boräntan ligger kvar på en mycket låg nivå, vilket naturligtvis gynnar bolåntagare. Baksidan av myntet är en fortsatt svag tillväxt och en relativt hög arbetslöshet. Konjunkturutsikterna har däremot ljusnat den senaste tiden och regeringens förslag på tillskott till hushållen nästa år kan stärka konsumtionen och tillväxten. I Swedbanks ränteprognos tidigare- läggs därför nästa höjning till april nästa år. Riksbanken tror på en första höjning först mot slutet av

2014. Men efter första höjningen spår båda prognoserna fortsatta höjningar. Enligt Riksbanken kommer reporäntan att nå 2,75 procent under 2016 då den rörliga boräntan, allt annat lika, kan stiga till närmare 4,70 procent.

Ett rörligt bolån på två miljoner kan om tre år bli drygt 2.000 kronor dyrare per månad efter fullt ränteavdrag, eller 24.500 kronor dyrare per år, säger Erika Pahne, ekonom på Institutet för Privatekonomi.




Om rörlig ränta alltid lönar sig
En allmän uppfattning är att det alltid lönar sig med rörlig ränta vilken skulle grundas på historiskt utfall. Sett 15 år tillbaka har det mycket riktigt varit så, med undantag av några tillfällen. Förklaringen är att Riksbanken sedan mitten av 90-talet har som penningpolitiskt mål att styra räntan så att inflationen hålls låg och stabil. Eftersom inflationen varit låg under hela den här perioden har reporäntan tryckts nedåt och den rörliga boräntan varit fallande till en rekordlåg nivå. Då utrymmet för ett fortsätt fall är begränsat kan historien inte säga särskilt mycket om framtiden. Dessutom glömmer man bort att historien med fallande räntor inte är särskilt lång utan bara sträcker sig knappt två decennier tillbaka.

Det kan löna sig med att ha rörlig ränta, men med dagens förutsättningar; relativt låga bundna räntor och en rörlig ränta som så småningom är på väg upp, finns förutsättningar för att en bunden ränta kan bli bättre än den rörliga sett över hela bindningstiden, menar Erika Pahne.



Tyvärr finns inga garantier för att ränteprognoserna stämmer. Därför är rådet att välja bindningstid utifrån prognoserna, din egen framtidstro, ekonomiska situation, trygghetsbehov, eventuella flyttplaner och storlek på lånet. Valet har störst betydelse för hushåll med stora lån och för dem med små marginaler.




Vad olika bindningstider kan innebära utifrån dagens ränteprognoser
  Rörlig/ tremånadersränta: Med oförändrad reporänta beräknas den rörliga boräntan ligga på en fortsatt låg nivå under ytterligare ett halvår upp till ett år framöver, för att sedan börja stiga.
  Kort bindningstid: Ettårsräntan är nu på ungefär samma nivå som tremånadersräntan. Två- årsräntan är något högre. Utifrån en tro på dagens prognoser om stigande rörlig ränta kan man troligen säkra en tvåårig bindning med en viss vinst. Men att binda om sitt lån vid



 
bindningstidens slut kan däremot bli sämre eftersom de bundna räntorna förmodas stiga en hel del det närmaste året.
  Längre bindningstid: De långa bundna räntorna har höjts under sommaren. Även om lägstanivåerna för att binda nu verkar vara överspelade borde det vara ett bra tillfälle att binda på längre tid. Femårsräntan är fortfarande nere på lägstanivåer sett 20 år tillbaka. Visserligen är den närmare 0,80 procentenheter dyrare än en rörlig tremånadersränta idag, men vid halvårsskiftet 2015 beräknas den rörliga boräntan ha stigit och vara uppe i nivå med dagens femåriga räntesats. Stiger tremånadersräntan sedan enligt både Riksbankens och Swedbanks prognoser, kan en längre bindning vara ett lönsamt alternativ.
Enligt Swedbanks ränteprognos väntas de bundna räntorna att stiga relativt brant det närmaste året. Det kan i så fall vara läge att binda under det närmaste kvartalet, men inte på längre tid än hushållet planerar att bo kvar. Med dagens regler kan det nämligen bli kostsamt att lösa lånet i förtid.





 
 
 



 



 
 



 


onsdag 4 september 2013

Warren Buffets tio bästa aktieråd

Häromdagen  fyllde investeringslegenden Warren Buffett 83 år. Hela världens aktiesparare ser upp till denne man som lyckats bättre än de flesta vilket hans många miljarder visar. I samband med födelsedagen valde amerikanska CNBC ut tio av hans bästa placeringsråd och givetvis ska Bohus-Postens läsare få ta del av dessa:
  1. Det är mycket bättre att köpa ett fantastiskt bolag till ett hyfsat pris än att köpa ett hyfsat bolag för ett fantastiskt högt pris.
  2. Regel nummer 1: förlora aldrig pengar. Regel nummer 2: glöm inte regel nummer 1. (Citat från "The Tao of Warren Buffett")
  3. Vår placeringsstrategi är lönsam på grund av frånvaron av förändringar. När det gäller Wrigleys tuggummi lockas jag av frånvaron av förändringar och jag tror inte att internet kommer att påverka produkten. Sådana verksamheter gillar jag. (Businessweek 1999).
  4. Jag försöker köpa aktier i bolag som är så fina att en idiot kan leda verksamheten. För förr eller senare lär det bli så. (Paneldiskussion 2008).  
  5. Du bör inte satsa allt på aktiemarknaden på en gång. Det är bättre att vänta på rätt läge. Problemet är bara när alla runt dig ropar ”satsa, satsa!” när du sitter på pengasäcken. (Från ”The Tao of Warren Buffett")
  6. Priset är vad du betalar, värdet är vad du får. Oavsett om det gäller strumpor eller aktier så gillar jag att köpa kvalitetsprodukter till nedsatta priser.
  7. Räkna aldrig med att göra en bra försäljning. Se istället till att köpa för ett så lågt pris att även en medioker försäljning ger ett bra resultat. (Källa: "Buffett: The Making of an American Capitalist")
  8. Om du helt och hållet förstod en affärsverksamhet och hur dess framtid ser ut skulle du knappast behöva några säkerhetsmarginaler.
  9. Vi har länge ansett att det enda värdet av att förutspå en akties utveckling på kort sikt är att öka spådamers status i samhället. I själva verket anser vi att kortsiktiga marknadsprognoser borde låsas in utom räckhåll för barn och vuxna som ofta beter sig som barn på marknaden (Brev till aktieägarna 1992).
  10. Vi får inte betalt för att vara aktiva, bara för att ha rätt. När det gäller hur långt vi kan vänta innan vi får rätt så är svaret ”på obestämd tid”.