tisdag 23 juli 2013


Samling vid pissekur och mjölkbord

Torstens udda historieskrivande uppmärksammat

 
Eva Alfredsson i Fisketorp som själv är
angelägen att bevara gamla traditioner och kultur.
Hon har själv ett mjölkbord med  gamla
kannor och diskuterar historia med Torsten
Sigfridsson. Foto: Karl-Eric Magnusson

 

Nu är Torsten Sigfridsson tillbaka på mammas gata igen.  Trots sina 80 år fyllda är han lika nyfiken som förr och nu skriver han en ny bok. Den handlar om landshövdingehusen på Sten Sturegatan i Göteborg där han växte upp.  Men mest känd är han för sin udda forskning  om bland annat pissekurer, mjölkbord och blyertspennor.

Torsten  Sigfridsson bor numera i Uddevalla men som fastighetschef  i Lysekil och teknisk chef i Strömstad lärde han känna Bohuslän. Han funderade över alla de mjölkbord han såg, hur de växte  i mängd  från 1930 talet och framåt under ett halvsekel. Han såg den gamla nu byggnadsminnesförklarade pissekuren i Lysekil. Han såg hur datorn trängde undan den gamla hederliga pennan.  Han såg gamla ballbomöbler och Per Albintorp som ingen ägnade en tanke åt att beskriva.  Torsten forskade och skrev om dessa inom vetenskapliga världen helt förbisedda ämnen. Det blev uppmärksammade böcker som klargjorde sidor av människors dagliga liv i stad och på landet.

Torsten föddes i Majorna i Göteborg men flyttade sedan till Sten Sturegatan. Studier var inte självklart i familjen. En syster avlade realexamen men själv fick han nöja sig med åttaårig folkskola innan springpojksjobb i butik tog vid. Givetvis skrev han en bok om springschasens historia. Hermods blev räddningen för den begåvade och studieintresserade ynglingen. Han  läste kurs efter kurs på distans, studier som slutligen  ledde till en fil lic på Chalmers och en socionomexamen, en kombination som passade hans intresse och forskargärning perfekt.

Pissekurens arkitektur

Torsten var mycket nyfiken på byggnader som inte så många brydde sig om.  Tekniska konstruktioner och betydelse i det sociala livet.  Pissekuren  - vem ägnade utan nödläge en tanke åt en sådan?  Torsten såg arkitekturen och hörde många berättelser om  de hundratalet kurer som fanns i landet.  Bohusläns Museum tände på denna udda forskning och utgav boken  ”Pissekuren – en byggnad för män”. Boken tillägnas kvinnan och författaren undrar givetvis varför det inte fanns någon motsvarande inrättning för kvinnor. När Torsten beskriver kuren går han grundligt tillväga. Han beskriver givetvis byggnaden arkitektoniskt, byggnadstekniskt och användandet.  Kan konstaterar att kuren inte bara var en inrättning för nödställda  utan beskriver utförligt den sociala kultur som rådde inom kurområdet, till och med hur man pinkade. I skydd av kuren förekom också  kriminalitet med langning, försäljning av tjuvgods och aktiviteter av  ”erotiska minoriteter” som han kallar vissa besökare. Han noterar också ett kulturellt intresse på sina håll. På konstmuseer i Paris förekom utställningar av pissoarer och särskilt i Norge har författare tillägnat kuren både prosa och vers. I Kuren i Lysekil har blivit uppmärksammad eftersom den nu är på renovering i Stockholm och ska bli byggnadsminne när den återbördas.

Mjölkbordet i centrum

Den som reser längs svenska vägar ser ibland ett gammalt mjölkbord, inte sällan med mjölkflaskor och blommor. Det är länge sedan bönderna slutade leverera mjölk på flaskor men på landet är bordet en symbol för tider som farit. Den drygt 50-åriga epoken  har Torsten Sigfridsson beskrivit och Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin  tyckte denna forskarinsats var så betydande att man ställde sig bakom utgivningen av boken.

Mjölkbordet  blev inte bara en plats för leverans av mjölk utan blev också en samlingsplats av stor social betydelse på landsbygden.  Torsten har gått grundligt fram och har haft stor nytta av att vara både ingenjör och socionom.  Han har hört otaliga historier om livet kring mjölkborden och en bonde berättade att han sammanlagt tillbringat ett år av sitt liv vid mjölkbordet.  En annan har räknat ut att han under 35 år besökte bordet 10 000 gånger.  Mjölkbordet blev även efter funktionen som avlastningsplats för mjölk en viktig mötesplats. Drängar som samlades där gjorde inte sällan, till arbetsgivarnas förtret,  upp strategi för lönekrav.  Det var vid mjölkbordet bönderna utbytte nyhetsrapporter och transportören hade nyheter utifrån stora världen.  Barnen älskade mjölkbordet som lekplats och det förekom alltifrån slagsmål till teater och musik vid borden. Pastorer och agitatorer valde ofta mjölkborden för att nå landsbygdsbefolkningen.  Betydelsen som ljugarbänk var stor och det var här som organisationer affischerade möten.  Langning var också vanlig,  chauffören var distributör av inte bara mjölk utan även  styrketåren från stan.

Torsten Sigfridsson beskriver sakligt bordens byggnadstekniska historia, hur borden byggdes och placerades men också hur de användes.  1950 talet var höjdpunkten med ca 100 000 mjölkbord i landet  under den aktuella perioden från 1930  till 1980.  Det fanns enkla bord och mera  lyxiga med särskilda lådor för smör och skydd mot solen. Mjölklikviden kom ofta i ett kuvert som fästes vid mjölkflaskans lock. Tjuvar var på alerten men bonden visste när det var likviddags och passade extra noga.  Livet på gården styrdes i hög grad av när mjölkbilen kom, då skulle korna vara mjölkade och flaskorna stå på mjölkbordet. Ett jättetungt jobb för transportören att lasta av och på alla dessa flaskor.

Kärleken

Kärleken fick stor plats vid borden, det var dit flickorna gick för att träffa drängarna  och Torsten beskriver detaljrikt hur avancerat kärlekslivet kunde utvecklas vid vissa bord, särskilt vid de bord som placerats vid buskage.

Mjölkborden är en typisk nordisk företeelse.Doc k har det jordbruksintensiva Danmark har inte alls bord i sådan mängd som Sverige.

För 50 år sedan fanns mjölkbord i stort sett vid varenda utfartsväg från gårdarna i  landet. Trots detta är det idag unikt att hitta mjölkbord, en och annan placerar blommor och andra sätter dit gamla mjölkkannor som i fordom tid. En av dem som vårdat sitt mjölkbord väl är Eva Alfredsson i Gunnarsröd, Hedekas. 

-          Mjölkbordet är en kulturskatt som ska vårdas likaväl som vi har andra byggnadsverk som är typiska för sin tid,  säger hon. På mjölkbordet som hon håller i toppskick  står fortfarande mjölkflaskor som visserligen har en och annan rostfläck men i övrigt påminner om guldåren för svensk småskalig mjölkproduktion. Hennes intresse för hembygd och kultur har även resulterat i en omfattande bok om seder och bruk i bygden, personligheter som  inte bör falla i glömska och andra historiska uppgifter.

Torsten Sigfridssons sätt att hantera obesvarade frågor går igen. Han blir nyfiken och tänder till , forskar fram sanningen och skriver böcker. Exempelvis  om blyertspennans historia. När han inte hittade vad han sökte skrev han en bok på nästan etthundra sidor om detta viktiga hjälpmedel.

Nu ligger högar av ritningar, bilder och uppgifter om Sten Sturegatans landshövdingehus på hans bord. En stroke har fått honom att ta en paus men nu är han i full gång igen. En lång rad priser och utmärkelser sporrar honom.

Karl-Eric Magnusson
(Denna artikel har varit införd i Göteborgs -Posten den 6 juli i år)
Valdemar 9  år och yngsta barnbarn
 fick invigningsringa

Klockstapelinvigning

hos Staxäng i Strömstad

 
En egen klockstapel på sommarstället hör inte till vanligheterna men hos prosten Staxäng i Strömstad kan man förvänta sig vad som helst. Nu har i alla fall den fina klockstapeln  högtidligen invigts.

Invigningen ägde rum i Lervik, familjen  Staxängs sommarstugeområde i Lervik, Skäret. Klockan skänkt av familjen Gina Nabrink, snickaren Jan Hansén har gjort själva stapeln i traditionell stil. Rödmålad och står välkomnade vid infarten. Familjen var samlad och Sten Edgar läste några versar ur Alfred Tennyson berömda dikt: "Ring ut bekymren, sorgerna och nöden, och ring den frusna tiden åter varm. Ring mörkrets skuggor bort ur alla land, ring honom in, den bidande Messias." Vidare  några strofer ur Per Lagerkvists dikter: Där låg i solen gård vid gård, inunder Herrens trygga vård, och klara klockor ringde fred, till jorden ned". Så sjöngs Härlig är jorden. Det yngsta barnbarnet Valdemar, 9 år, fick invigningsringa klockan.
-Nu kan man ringa i klockan när alla gäster kommer, man kan ringa till dem, som fiskar ute på Singlefjorden, när middagen är färdig, precis som man på gårdarna förr ringde i vällingklockan, när arbetsfolket kallades hem för måltider, säger prosten Staxäng.
- Före mobiltelefonens tid kanske bör tilläggas.

En härlig fisksoppa serverades, glace, jordgubbar, toscakaka och kaffe, familjen och inbjudna gäster och släktingar från Stockholm, som nu fick se hur man firar på Sveriges framsida?!

onsdag 10 juli 2013

Pengar fixade för 33 nya vindkraftverk


354 nya miljoner till 33 vindkraftverk

Teckningsperioden för företrädesemissionen i Rabbalshede Kraft AB har löpt ut. Totalt tecknades 29 480 353 B-aktier till en kurs om 12 SEK, Bolaget tillförs därmed 353,7 MSEK före emissionskostnader.

Rabbalshede Kraft offentliggjorde den 19 juni 2013 att styrelsen beslutat, med stöd av det bemyndigande som gavs vid årsstämman den 25 april 2013, att genomföra en företrädesemission. Erbjudandet omfattade högst 32 200 000 B-aktier till en kurs om 12 SEK.

Samtliga aktieägare har fått teckna de antal aktier som anmälts. Betalning av de aktier som tecknats i emissionen skall ha skett senast måndag den 15 juli 2013, därefter registreras aktierna hos Bolagsverket. Efter emissionen uppgår det totala antalet aktier i Rabbalshede Kraft till 74 825 130. Manor Investment S.A. äger efter företrädesemissionen 39 697 500 aktier motsvarande 53 procent av kapitalet.

Den genomförda företrädesemissionen om 353,7 MSEK och den riktade emissionen om 171,6 MSEK som genomfördes i juni 2013 avser primärt finansiera det egna kapitalet för att bygga de tre vindparkerna Årjäng NV, Årjäng SV samt Skaveröd/Gurseröd om totalt 33 vindkraftverk. Bankfinansiering sker genom Swedbank och SEB. Byggnationen påbörjades i juli 2013 för färdigställande under slutet av 2014.

Delårsrapport för andra kvartalet 2013 publiceras torsdag den 15 augusti 2013.

söndag 7 juli 2013

Rökare - häng med i jakten på miljonerna


 


Åsa fimpar – nära två miljoner extra i pension

Utmanar nu rökare att hänga med i miljonjakten

 

Åsa Nilsson började röka när hon var 14 år. I sommar fyller hon 40 och har fimpat sin sista cigarett. Samma pengar sparas nu till pension och det blir miljoner. Hon utmanar nu alla rökare att hänga med på den nya resan.

Tidigare har jag i denna spalt påmint om hur man kan bli mångmiljonär genom att spara ”rökpengar” på ett konto med genomsnittlig börsavkastning varje år.  Åsa har funderat länge på att sluta och har försökt då och då men erkänner att hon misslyckats. Hittills alltså!  Men nu ska hon med hjälp av alla andra läsare och inspiration  från ett växande pensionskonto se till att det blir allvar. Frånsett pengarna tänker hon mycket på hälsan.

Åsa växte upp tillsammans med tre yngre syskon på en gård i Frändefors men bor nu i Färgelanda och jobbar i Vänersborg. Hon minns hur hon smygrökte i skolan och lyckades länge hålla sin last hemlig.

-Det var grupptrycket som jag inte klarade, säger Åsa när hon tänker tillbaka. En i klassen rökte och fick med flera kamrater på provtur.

Rökte upp månadspengen

Det mesta av månadspengen som bestod av barnbidraget gick åt till cigaretter som köptes utan problem i ortens butik.

Hon lyckades hålla rökandet hemligt men mamma började ana oråd när  stanken av rök inte kunde döljas.  Det blev givetvis hård kritik från mor.

-          Jag tror tjatet hade motsatt effekt, jag blev bara arg och irriterad och fortsatte röka, säger hon.

Som 22-åring fick hon sitt första barn och då lades cigaretterna åt sidan. Men inte längre än nödvändigt och nystarten med 10 -15 cigaretter om dagen förde henne tillbaka till beroendet igen.

-          Omfattningen av rökningen har gått upp och ner men ett paket om dagen blev det nog, minns Åsa.

Hon fick ytterligare ett barn vid 26  och då började hon också träna. Mest gång och simning. Ganska tufft med ett par mils löpning ibland. Träningen var också ett sätt att  bearbeta en period av ätstörningar. Hon fick perfekt kondition och under hela tre år höll hon upp med rökningen. Dock föll hon för frestelsen igen och sen har hon spenderat 55 kronor om dagen till enbart cigaretter.

Koll på ekonomin

Hon har god koll på sin ekonomi och pensionssparade ett tag. Hon får massor av förslag till fortsatt sparande från säljare men har konsekvent tackat nej. Från och med nu är det slut med cigarettköpen och hon kommer att automatiskt från sitt konto placera 1500 kronor per månad på indexfond.  En sådan följer börsens utveckling och har låga kostnader eftersom placeringarna görs automatiskt och inte kräver personal.  Åsa väljer Avanza zero, fonden som är helt gratis. Det går säkert att få högre avkastning genom att välja andra aktivt förvaltade fonder och blanda samt byta vid lämpliga tillfällen. Men detta kräver en insats som många tycker är jobbigt. Åsas modell kräver inget jobb alls, allt sköter sig själv. Egentligen borde hon spara mer eftersom cigarettpaketen nu kostar 55 kronor, en femma upp alltså. Det borde bli 1650 kronor pr månad. 

I augusti fyller Åsa 40 år och har 25 år kvar till pensionen om inte reglerna ändras eller om hon väljer annat datum för övergång till pensionärslivet.

Ångrar att inte börjat tidigare

Vi kommer nu att följa Åsa och redovisa hur kontot växer. Förhoppningsvis eftersom börsen kan både upp och ner.  I genomsnitt under de senaste hundra åren har totalavkastningen (kursuppgång och årlig avkastning) legat på tio procent.  Åsa som startar den 1 juli bör ha 1 864 739 kronor med tio procents årlig avkastning. Skulle avkastningen öka till 12 procent blir det 2 553 310 kronor. Om  avkastningen skulle sjunka till 8 procent så blir det ”bara” 1 372 259 kronor.  Men även en dryg miljon extra i pension är inte att förakta heller. 

-          Hade jag varit klok skulle jag givetvis börjat för länge sedan, säger Åsa.

 Man kan konstatera att det är oerhört viktigt att börja spara i tid. Ränta på räntaeffekten  ger mycket god utdelning liksom den procentuella avkastningen.  För Åsas del skulle hennes sparande sett ut så här om hon börjat tidigare.

35 åring – 3,2 milj kronor

30 åring – 5,2 milj kronor

25 åring – 8,4 milj kronor

Alla banker har kalkyler som ger besked om månadssparande.  SEB har t ex en sådan på http://www.seb.se/pow/default.asp

-          Klart att jag ångrar att jag inte började som 25 åring, säger Åsa när hon tänker på miljonerna som gått upp i rök. 

Hänger du med på detta sparande och vill utmana Åsa så meddela mig på karleric.magnusson@telia.com

Har du goda ideer om hur man bäst ska klara att sluta röka så hör också av dig med tips.

Väljer du att spara bara 800 kr i månaden  så är du miljonär om 25 år.

 

Karl-Eric Magnusson 

Bilder: Åsa tänder sin sista cigarett och fimpar den direkt. 
(Den här  krönikan har varrit publicerad i Uddevalla-Posten och Västerbygden. Vill du följa hur det går för Åsa så läs dessa tidningar)
  

lördag 6 juli 2013

Tre enkla regler för att bli miljonär


Den här utmärkta artikeln finns i Privata Affärer som lyssnat till Per H Börjesson på ett seminarium i Almedalen. Han föreslog tre enkla regler som kan göra alla till miljonärer. Dessutom goda råd om pensionssparande.


Per H Börjesson som skrivit ett par böcker om privatekonomi drog stor publik i Almedalen. Många ville ha konkret vägledning hur man blir miljonär genom klokt sparande.

Här är hans tre råd:

1.     Spara 10 procent direkt när du får lön. Vänta inte på bättre tider.

2.     Köp en bostad i ett bra läge och amortera på dina lån.

3.     Köp aktier eller aktiefonder, gärna indexfonder, och behåll dem.

– Alla kan bli miljonärer på sikt bara man följer dessa regler, säger Per H Börjesson.

Varför blir inte fler miljonärer i praktiken?

– Det handlar mycket om tillit. Problemet är att man tror att man behöver hjälp och går till rådgivare som i själva verket är säljare. De vill inte ge de enkla råden. De vill tjäna pengar.

Per H Börjesson anser att man inte ska låsa in sina pengar i ett avdragsgillt pensionssparande, något som den samlade panelen höll med om.

– Avdragsgillt pensionssparande är en bluff, sa ekonomijournalisten Annika Creutzer.

– Det är en myt som vårdas ömt av branschen. I själva verket blir det en nollaffär för de flesta eftersom man beskattas i slutänden. De enda som tjänar på avdragsgillt pensionssparande är de som har hög lön nu och räknar med en betydligt lägre pension i framtiden, sa Mikael Nyman, chefredaktör för Pensionsnyheterna.

Per H Börjesson förespråkar att man sköter allt långsiktigt sparande själv och kan bara se en enda nackdel, att man sätter sprätt på sitt sparkapital för tidigt. Därför lanserar han ett förslag att öppna premiepensionstorget för privat sparande.
– Jag tycker att man ska kunna sätta in egna pengar i PPM. Då får man ta del av rabatterade avgifter och kapitalet blir låst

fredag 5 juli 2013

Maud mötte döende Donald - nu frisk!

Bo från Uddevalla
tog honom till sjukhus
 
 
Maud Hagelberg, välkänd kyrkopolitiker i Uddevalla har varit i Uganda. Hon kan berätta fantastiska historier om barnen på det barnhem som Uddevalla och Bäve församlingar driver där nere.  Här är historien om Donald.
-Det här är Donald som nu bor på vårt ya Agape och utbildar sig i grafisk design, en tystlåten stillsam ung man på 24 år, berättar Maud.
- Jag samtalade en hel del med honom när jag var i Kampala sist och fick höra hans historia. Båda föräldrarna är döda i AIDS, mamman först och då gifte pappan om sig och när han dog tvingades Donald till kriminalitet och att sälja droger på uppdrag av sin fostermor. Efter några år flydde han till huvudstaden från Gulu i norra Uganda och där fortsatte det hårda livet med droger och kriminalitet. I dag räknar man med att det finns ca 40 000 gatubarn i Kampala och ca 2000 000 föräldralösa barn i hela Uganda. En dag träffade han ett par grabbar från det gamla Agape där vi tidigare var aktiva men som vi nu lämnat p.g.a. att det inte fungerade och att det vi bestämt tillsammans inte fullföljdes när vi for hem till Sverige.
- Vår kontaktperson i Uganda, Bo Westling besökte pojkarna på det förra Agape för att fråga  vilka som ville gå på internatskola då vi lovat att fortsätta att hjälpa dem. De visade då på Donald som låg på en stråmatta och var mycket sjuk. Bo tog honom till sjukhus och det visade sig att han var döende i TBC. Efter 6 månaders behandling är han nu nästan frisk och sköter sin utbildning utmärkt liksom att han målar tavlor till försäljning för att klara sig själv i sitt vuxna liv.
-Vi har nu 60 pojkar på internat skolor, 5 på universitet och 4 flickor även de på internatskolor. På vårt nya ställe bor förutom Donald 12 pojkar mellan 2 och 14 år, alla med förfärliga livshistorier,
- Min förhoppning är att vi ska klara att ge dessa barn och ungdomar en bra framtid. 
 Maud berättar gärna om projektet för grupper som vill lyssna.

tisdag 2 juli 2013

Bara två vykortsmotiv i Uddevalla















Turisterna i Uddevalla kan bara välja mellan två vykort när de ska sända hälsning härifrån. Och i många butiker finns inga vykort alls, visar en granskning som vi gjort.

Svenskarna skickar nära 30 miljoner vykort varje år och korten är viktiga som förmedlare av den bild man vill ge av en ort. I Göteborg visade det sig att många bilder inte alls stämde med den bild av staden som allmänheten ville förmedla. Toplesstjejer, Poseidons rumpa och en bild från Ullevi på 1990-talet.
Hur är det då i Uddevalla? Många besökare kommer till turistbyrån och där kan man köpa massor med vykort av olika slag. Men bara två motiv från Uddevalla, resten är sjö och hav men från helt andra orter längs kusten. Till Kampenhof  kommer också många resenärer som kanske vill sända en hälsning hem. Inte heller här finner vi annat än de två motiven bland de många korten i två stora ställ.
Turistbyrån ligger ju inte centralt precis heller.  På väg från centrum ner till byrån passerar man en anslagstavla med alla tänkbara aktiviteter både för dagen och framöver. Som Uddevallabo känner man ju till var man ska söka men tavlan och byrån finns inte blickfånget direkt för flanören.
Kanske Uddevalla har flyttat till Torp?  Vi promenerade i livsmedelsbutiker där det fanns gott om vykort. Men inte ett enda med motiv från Uddevalla. Det vimlade av norrmän och andra nationaliteter i affären och det fanns flera norska tidningar vid kassorna. Men om någon av dessa som handlar mat, vilket de flesta besökare måste göra, så finns inga vykort från Uddevalla.  Säkert lockar de mycket vackra sommarkorten från kusten med fina sjöbodar, hamnar, båtar och klippor men det är inte Uddevalla som visas på hälsningarna hem.
I Göteborg blev upprördheten så stor att konstnärer anlitades för att rita nya vykort och det har blivit succé.  Man har också dragit igång en jakt på bilder via Facebook. Man kan sända in sina bilder och sen väljs de bästa ut.
Strosande i centrum visade också en del gamla reklamklisterlappar. Hur kan en seriös förening i Uddevalla klistra fast affischer skåp som mitt i museiparken med budskapet om en demonstration som ägde rum för flera år sen?