lördag 29 juni 2013

Bohus-Postens historia och framtid


Bohus-Posten tvingades  1952 ge upp av samma skäl som många tidningar idag, för lite annonser. Den hade då varit igång i olika skepnader i 42 år.  Efter 21 år köpte jag Bohus-Posten AB och det är alltså 40 år sedan.  Lagom att dra igång den med dagens moderna teknik. Och jag behöver din hjälp.

Här lite av tidningens historia. Uppgifterna bygger mest på uppgifter i boken ”Uddevalla som bok- och tidningsstad – människorna bakom…”  Utkom 1998 som ett projekt i Uddevallas 500-årsfirande. Denna bok rekommenderas varmt för läsning, innehåller många pikanta detaljer om innehållet i tidningarna.
Först lite kort om tidiga tidningar i Uddevalla.
Redan 1826 utkom Uddevalla Weckoblad och efter att ha bytt namn sju gånger lades den ner 1883. Sedan har funnits många tidningar som Bohus Läns Tidning med en särskild spalt från Norge och i tidningen gavs stort utrymme för dikter. I tidningen kunde man också läsa namnen på alla badgäster som kom från hela landet. 1849 ändrades namnet till Bohus Läns Nya tidning. 1853 ändrades det åter till gamla namnet Bohus Läns tidning.  Man kunde läsa om stort och smått även om den blivit liberal och ville vara den lilla människans försvarare.  När namnet blev Bohusläns Tidning  som skaffade korrespondenter på landsbygden och planerade en spalt med sjöfartsunderrättelser. Tidningen kräver också att Uddevalla ska bli residensstad.

Uddevalla Tidning utkom 1853 som veckotidning utan ansvarig utgivare eller redaktör men med rapporter från riksdagen och landsorten.

Tidningen Bohusläningen utkom  med sitt första nummer den 4 november 1878. En lång och spännande historia som berättas utförligt i boken.

Förbättrad annonsmarknad lockade till fler tidningsstarter Bohusläns Allehanda, Bohusläns Nyhets- och Annonsblad, Skärgården, Albert Anderssons Affärsblad, Uddevalla-Tidningen, Uddevalla Veckoblad, Bohusläns Tidning,  Bohusläns Nya Annonsblad, Uddevalla-Bladet .

In på nya seklet startades Bohus-Posten, Västerbygden, Uddevalla Posten och Uddevallaren förutom en rad annonsblad.

 

Bohus-Posten fick flygande start

Den december 1910 utkom första numret av Bohus-Posten sedan 300 aktieägare skrapat ihop erforderligt aktiekapital på 50 000 kronor.  Den trycktes på Uddevalla Trycker och redaktionen låg på Lagerbergsgatan.  Tidningen blev en viktig arena för debatten i valet 1911 och upplagan steg på ett år från 3500 exemplar till 6000.  Den store tidningsmagnaten Ture Malmgren hade försökt tiga ihjäl alla tidigare försök men denna framgång för Bohus Posten blev honom övermäktig.  Bohus-Posten som såg sig som samhällsbevarande vände sig i första hand till alla som inte gillade Bohusläningens frisinnade politik.

Tidningen ville ”verka för att hålla samman alla med tillgivenhet för sin fädernebygd, kärlek för hem och fosterland, arbeta för reformer, kämpa emot av radikaler framförda lösa hugskott och ovederhäftiga förslag som inte lätt kunna anpassas i verklighetens ram”. En moderat tidning om man vill översätta till dagens vokabulär.  Tidningen skulle hylla näringslivet och ha ett religiöst och sedelärande innehåll.

Tidningen tog också upp det av Bohusläns Allehandas drivna krav på att Uddevalla ska bli residensstad.
Fröding drack champagne

Innehållet var blandat med kungörelser, annonser och följetong på förstasidan.  Propagerar gärna för svenska varor. Tydliga rubriker inom olika områden gör tidningen lättläst. Man upprörs också över den demoraliserande smutslitteratur som saluförs  ”i en viss affär på Drottninggatan”.  Liberala möten refererades ofta spydigt med udden riktad mot Bohusläningen.  Även riksnyheter fanns med som t ex Frödings dödskamp, han varken äter  eller tar sin medicin utan uppehåller livet med champagne.  En rad artikelserier beskriver Bohuslän och där skildras  landskapet i gamla tider, jordbruk, badortslivet, ortsnamn, djurliv och kyrkor t ex.

Kring 1914 presenteras Nationalföreningen mot emigration och man uppmuntrar svenskamerikaner på besök att stanna i Sverige. 

Efterkrigstiden var ju svår för många och det togs upp kollekt i kyrkorna för arbetslösa vilket beskrivs som Uddevalla Tändsticksfabrik  måste göra driftsinskränkningar.  Spritsmugglingen längs kusten ökar och priser och löner sjunker. De dåliga tiderna skylls på åttatimmarsdagen.
Eget tryckeri och tätare utgivning

Bohus-Posten fick eget tryckeri 1918 med ny utrustning och kan ta emot även civiltryck. Vinsten ökar till 18 000 kr och utgivningen ökar till fyra gånger i veckan. Prenumerationspriset höjs till sju  kronor per år (jämför ägg för fyra kronor tjoget och smör fem kronor kilot).

Från 1922 blev radioprogrammen en viktig information i tidningen förutom många affärsnyheter från Uddevalla. Mode och husmoderstips blir en följd av kvinnans ökade makt.

Så kom en period av problem och minska annonsvolym . 1927 minskades utgivningen till två gånger i veckan.  Från 1928 ges tidningen ut av AB  Moderata Tidningens Tryckeri.  En liten bilaga som kallas Bohus-Dals-Västgöta Lantmannablad bifogasd tidningen med följetong, korsord och annonser med fokus på jordbruket.
Ny snabb press

1931 får tidningen en rotationspress och därmed nytt utseende. Tio gånger så snabb tryckning.

Patrik Perslow blir redaktör i slutet av 1930 talet  och nyheterna  flyttas till första sidan och idrotten får större utrymme.  (Patrik Perslow var redaktör för Trolllhättans Tidning kring 1960 där jag en tid var anställ och han styrde den tidningen med järnhand).

Bohus-Posten blir daglig 1944 efter en omorganisation och en högerstiftelse som ekonomisk och politisk garant.  Ungdomen får en särskild spalt i tidningen och annonsvolymen där till och med Konsum vill vara med.

Tidningen driver 1947 kravet på Europas Förenta Stater som en möjlighet medan det finns något att förena.  Kräver också att kvinnorna ska ut i förvärvslivet för att hindra import av utländska arbetskraft.
Gav upp 1948...

Upplagan ökade men ändå utkom sista numret den 30 november 1948. Höga omkostnader och få annonser låg bakom. Prenumeranterna får under nedläggningsåret Göteborgs Morgonpost som ersättning.
... men återkom redan nästa år

Men Bohus-Posten är seglivad och den 1 april 1949 kommer tidningen ut igen men nu som veckotidning.  Sex till åtta sidor och tidningen återskapar sin gamla profil med kvinnospalt och politik. Utgivningen ökar först till två dagar i veckan och sedan till tre.
Slut 1952

I maj 1952 går tidningen som nu också kallas Uddevalla Middagstidning över  till tabloidformat och den hålls vid liv över höstens val. Men så kommer det definitiva slutet med sista numret på nyårsafton 1952.
Ny ägare 1973 och ges ut på nytt

1973 köpte jag alltså bolag och tillstånd och gav ut några nummer på hösten i tryckt form till samtliga hushåll i Uddevalla.  Men resurserna saknades för fortsättning och nu har tidningen använts som mitt frilansbolag fram till i vår då jag tyckte tiden var mogen för en modern nättidning i all enkelhet.  Att en så gammal tidning med så skiftande öden kan läggas ner och återuppstå med jämna mellanrum är något av kulturhistoria i Uddevalla. Tiden får utvisa vad den ska innehålla.  Många av de gamla ideerna är säkert gångbara även idag även om en särskild kvinnospalt känns lite passe.  1926 års ideer som Harry Hjörne formulerade när han övertog GP som var konkursmässig  har inspirerat mig mycket. Hade förmånen att i många år arbeta nära honom på  huvudredaktionen i Göteborg och på nätterna skrev jag ”Små små ord av kärlek” som var hans egen spalt  efter diktamen. Det var en höjdpunkt i karriären att få sitta vid denna store mans fötter.  Dessa rader skulle påbörjas först efter midnatt för att vara skrivna samma dag tidningen kom ut och blev ett oerhört viktigt samtal med läsekretsen.  Han införde familjenyheter, nyheter från kyrkan och idrott. Just idrott var helt nytt och Handelstidningens chefredaktör  skrev i en syrlig kommentar: ”Så djupt ska aldrig Handelstidningen sjunka att vi skriver om idrott”.  
Framtiden - kulturarv att bevara

Föreningar brottas idag av stora svårigheter både ekonomiskt och sjunkande medlemstal.   Trots detta finns ett sjudande liv i många föreningar och Bohus-Posten kanske kunde vara en arena för dessa  ideella krafter. 

 Jag har fått kontakt med en rad innehavare av gamla aktier i Bohus-Posten.  Jag vill gärna ha fler som kan berätta om tidningen och  kan minnas.  Och jag vill också ha ideer om hur en modern Bohus-Posten kan komplettera de tidningar och tidskrifter som utkommer idag i Bohuslän.  Målet är att hålla denna tidning vid liv, ett kulturellt arv som ska förvaltas.  Låt oss hjälpas åt med detta.

Debatt är alltid aktuell och den var het på sin tid i Bohus-Posten.  Skriv gärna inlägg och svara på inlägg. 

Hör av Dig med mejl på karleric.magnusson@telia.com
Du kan skriva privat till mig där.

 

Vi är lata idag och vill skriva högst två rader på Facebook. 

Här är ett aktiebrev med tillhörande kupongblad och bolagsordning.
På många av de aktiebrev som jag fått kännedom är utgivna 1911 och storköpare är "Herr J L Lundberg Uddevalla". Vem är det?
Styrelsen i Bohus-Posten på den tiden (svårlästa namnteckningar) Ragnar Berger, Axel E Peterson, Anders Karlsson, Oscar A Beer och Joh Marquson
Någon som vet mer om dessa herrar?



Vargar hot mot skolbarn

Många upplever nu hotet från vargar i sydvästra Finland så allvarligt att man ordnar särskilda skolskjutsar för barnen. Vargarna har ändrat beteende och kommer nu in i villaområden och är inte längre lika rädda som förr.
Det spekuleras bland forskare i att man fått en helt ny och oräddare typ av varg. Den djärva kontakten med människor noteras av allt fler. Vargarna stannar bara upp när de ser eller möter människor och verkar inte störas av befolkningen.
Forskarna tänker nu ta itu med fenomenet.
Vargdiskussionen har lett till att man flera håll nu ordnar speciell skolskjuts åt barnen  och uppmaning har gått ut till hund och kattägare att vara extra försiktiga och vidta skyddande åtgärder.
Tidigare var vargar djur som fanns i östra Finland men nu flyttar de tydligen västerut. Det totala antalet vargar minskar enligt vad naturskyddare uppger. 
Vilt och fiskeriforskningsinstitutet uppger att det finns ca 120 - 135 vargar totalt i Finland. För tre år sedan var stammen dubbelt så stor och då ansågs vargen utrotningshotad. Varginvandringen från öster avtar och antalet minskar.

 

tisdag 25 juni 2013

Torpgrundaren har ideer om Uddevalla city

I debatten om Uddevalla centrum deltar många med begåvade ideer.  Därför undrar jag varför inte  Arild Aaserud finns med i sammanhanget. Han ligger bakom Torps köpcentrum och är på gång med hotell hela 240 rum. Han är full av ideer och har studerat Uddevalla centrum så noga att han gjort en film om hur han vill ha det. Skulle hans ideer bli verklighet skulle visserligen få kunna känna igen sig i stan men å andra sidan skulle kanske många tycka staden fått ett enormt lyft.  Han hävdar att det krävs fler boende i stadens centrum. Först då blir det liv och rörelse fler timmar om dygnet. Och underlaget för butiker och aktiviteter ökar.
Han har byggt om Fredrikstad, han är engagerad i ett flertal byggen i vår närhet. Vänersborg , Götene, Stora Höga med flera platser där ingen trodde på hans ideer om bostäder. Han lyckades och han  utgår från tre krav när han ska bygga: Läget, läget och läget.
Han tror verkligen på Uddeallas möjligheter och hans film borde göras tillgänglig för alla som debatterar stadens framtid.
En annan fråga som jag bara sett antydningar om är hyrorna. En fastighet med ny ägare från annan ort höjde hyran för den lilla lokalen till helt orealistiska nivåer. Kommunen kan inte sätta hyror, det gör fastighetsägarna. Hur man ska komma tillrätta med dessa dramatiska höjningar som tvingar många att slå igen borde diskuteras. Kan inte ligga i ägarnas intressen att ha en död stad som miljö.

onsdag 19 juni 2013

Semesterresan - här de bästa tipsen

Semesterresa - här de bästa tipsen

 

Midsommar och dags för semester. I dessa dagar är många som vill ge goda tips om hur man får ut mest av resan och vad man ska tänka på.  Här är en sammanställning av de viktigaste råden.

 

Vart fjärde hushåll planerar att uöka semesterbudgeten i år vilket är lika stor andel som förra sommaren uppger Swedbank i en analys.  Det är framförallt singelhushållen under 65 år utan barn boende hemma som planerar att fylla på semesterkassan. Samtidigt planerar fler hushåll än för ett år sedan att lkägga mindre på sin semester i år. 19 jämfört med 16 procent förra året. 

Det har blivit billigare att resa utomlands också med stark svensk krona. Särskilt USA och Turkiet har bra valutakurs för oss.

 

  • Se till att brevlådan inte blir full och aviserar att du inte är hemma
  • Ordna blomvattning, sätt på larm, timer på lampor och ställ om post. Om strömmen går kan timern bli helt fel, ha någon som kollar eller få besked via larm.
  • Lägg värdesaker och dokument i bankfack.
  • Meddela inte i mejl, facebook  eller telefon att du inte är hemma.
  • Billigare flyg mitt i veckan.
  • Reseskydd i hemförsäkringen i regel billigare än avbeställningsskydd
  • Reser ni flera och ska dela på kostnader kan SWISH-tjänst vara bra. Ett enkelt sätt att snabbt skicka och ta emot pengar via mobilnumret. Pengarna kommer in på mottagarens konto, direkt oavsett bank.
  • Ladda ner mobilbank via app till smart-phone eller läsplatta. Då kan du ha koll på kontosaldon, valutakurser och räkningar betalas om de ska även när du är bortrest.
  • Kostnadsfritt att ta ut euro i uttagsautomater i EMU-länderna. Vid uttag med andra kort och i andra länder dras vanligen en avgift per uttag.
  • Ofta bättre att välja kortbetalning i lokal valuta istället för svenska kronor.
  • Lämna aldrig ifrån dig kortet vid betalning och se till att ha kortet kontrollerat under uppsikt. Vanligt att många smiter iväg med kortet.
  • Skriv upp utlandsnumret till din telefonbank och lägg koden dit på minnet.
  • Betala räkningarna innan du åker
  • Kolla giltighetsdatum på passet
  • Kolla även giltighetsdatum på kreditkorten och ta gärna med ett par olika kort.
  • Fråga banken vad uttag med ditt kort kostar i automat i landet du ska resa till
  • Ta med dig lite euro i kontanter så att du klarar dig tills du kan ta ut mer pengar
  • Hyr ett säkerhetsfack på hotellet
  • Spara alla kvitton på dina kortköp så att du kan stämma av kontoutdraget senare
  •  Notera telefonnummer till kortföretag eller spärrservice på mer än ett ställe för att snabbt kunna spärra. Spärra kortet omedelbart om du blir av med det.
  • Kolla att ditt sjukförsäkringskort är giltigt – barn ska ha varsitt eget kort
  • Ta med dig hemförsäkringens servicekort och läs försäkringsvillkoren
  • ”Liten lathund för tryggare semester” hittar du hos Konsumenternas Försäkringsbyrå
  • Goda råd om mobilen utomlands hittar du hos Konsumenternas tele- och Internetbyrå
  • Spärra telefonen och simkortet om du blir av med din mobil
  • Är ni två som reser kan ni lägga in varandras viktiga telefonnummer i telefonerna
  • Lägg in din närmast anhörigs telefonnummer med rubriken ICE i din mobil
  • Håll kontakt med dem därhemma via exempelvis hotmail
  • Skicka ett e-postbrev till dig själv med viktiga telefonnummer och lämna en kopia till någon hemma som kan hjälpa dig om du skulle bli av med plånboken och telefonen.
  • På Konsumentverkets hemsida finns svar på frågor om paketresor, rättigheter vid inställda eller försenade flygresor.
  • På UD hittar du reserekommendationer och broschyren Resklar
  • Barnsemester.se har många bra tips för barnfamiljer
  • Hos www.sverigeturism hittar du telefonnummer och e-postadresser till turistbyråer och information om vad som gäller om du hyr lägenhet eller stuga.
  • www.camping.se finns bra tips om du planerar att campa.
 

torsdag 13 juni 2013

Kulturskolorna sämre i Bohuslän

Lärarförbundet rankar varje år kulturskolorna i hela landet. I årets uppställning visar sig kulturskolorna i Bohuslän tappa rejält jämfört med föregående år.  De kriterier som bedömningen avser är inte kvaliten på själva undervisningen utan tre andra:  Resurser, avgiftsnivå och andel elever i kommunen som deltar i den frivilliga undervisningen.  Det är alltså snarare ett budskap till politikerna i kommunerna än till de som jobbar i skolorna.
 Bästa kulturskolan i landet ligger i Pajala  och en rejäl uppryckning sedan förra året då skolan hamnade på 77:e plats. Förra året hamnade Bollnäs på första plats.
Så här ligger skolorna i vårt närområde till:
Plats bland landets kommuner (inom parentes förra årets placering)
Bengtsfors 11 (11)
Färgelanda 44(61) - en rejäl uppgång alltså
Trollhättan 53 (139) - mycket kraftig uppryckning
Strömstad 54 (46)
Tjörn 84 (71)
Lysekil 102 (72) - stor tillbakagång
Öckerö 140 (145)
Sotenäs 168 (105)
Munkedal 180 (176)
Uddevalla 220 (175) - backat stort
Kungälv 236 (207)
Stenungsund 259 (221)
Orust 256 (253)

Den som vill fördjupa sig i siffrorna och dessutom länsvis om man så vill kan läsa mer på¨
http://www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/bilagor/A0DD29937673C145C1257B7A0039A7CE/$FILE/Basta_musikokulturskolekommun_2013.pdf

Ny färsk rapport om vår privatekonomi


Män mer optimistiska än kvinnor kring sin privatekonomi

 

Svenskarna är fortsatt övervägande positiva till hur den egna ekonomin kommer att utvecklas fraver. Framförallt gäller det män, medan kvinnor blivit mer pessimistiska. Och orsakerna till varför man är positiv respektive negativ har ändrats radikalt.

Den egna arbetssituationen har fått en betydligt större inverkan på framtidstron, konstaterar Erika Pahne, ekonom vid Institutet för Privatekonomi hos Swedbank i en rapport idag.

 

Årets Hushållsbarometer från Institutet för Privatekonomi visar att optimismen bland hushållen är samma nivå som förra våren. Drygt en tredjedel tror att den egna ekonomin kommer att förbättras det närmaste året, 13 procent tror att den kommer att förmras. Män är mer positiva än kvinnor, 41 procent respektive 28 procent - en skillnad som ökat det senaste året.

 

Jobben allt viktigare orsak till såväl framtidstro som pessimism

Optimisterna tror framförallt att den egna ekonomin kommer förbättras p.g.a. högre lön, lägre räntor eller att någon i hushållet kommer att börja arbeta. Ljusare arbetsutsikter har blivit en allt viktigare förklaring.19 procent uppger det i år jämfört med 14 procent förra våren.

 

Även pessimisternas syn har en betydligt starkare koppling till den egna arbetssituationen. Mer än dubbelt så stor andel, 24 procent jämfört med 11 procent förra våren, kopplar sin negativa syn på framtiden till att någon i hushållet förlorar arbetet eller slutar arbeta av någon annan anledning. I glesbygd anger över hälften det som orsak, i mellanstora städer 20 procent och i storstadsregionerna 12 procent. Trots denna ökning är inte andelen pessimister större totalt sett eftersom markant färre hushåll uppger högre priser och räntor som skäl till att ekonomin blir sämre. Tilltagande oro för att förlora jobbet å ena sidan och avtagande oro för högre priser och räntor å andra sidan tycks balansera pessimisternas syn.

 

Storstadsbor tror främst att högre lön och chansen att få ett arbete påverkar privatekonomin till det bättre framöver. Landsortsborna däremot ser risken att förlora jobbet som den största anledningen till försämringar, säger Erika Pahne.

 

Fler drar ner sin konsumtion och mångas spariver dämpas

Trots att hushållen totalt sett är optimistiska syns en försiktighet. Andelen som planerar att dra ner konsumtionen det närmaste året har stigit från 18 procent förra våren till 21 procent. Samtidigt minskar sparbenägenheten kraftigt, om än från en hög nivå. Fler uppger att de inte tänker spara mer och många hushåll planerar dessutom att dra ner på sitt sparande, 11 jämfört med 7 procent för ett år sedan. Däremot är något fler inställda på att amortera mer sina lån,

12 procent av samtliga hushåll jämfört med 10 procent för ett år sedan.

 

Svenskarnas optimism kring den egna ekonomin är kombinerad med försiktighet. Främst är det kvinnor som kommer att hålla igen på sin konsumtion, vilket kan kopplas till att kvinnor ock är mindre optimistiska än män är vad gäller den egna ekonomin framöver. Även när det gäller utgifter för årets semester är kvinnor mer restriktiva än män, säger Erika Pahne.