fredag 31 maj 2013

Så här lyckas du i aktieaffärer. Superenkelt


 

 
         

         
 
Per H Börjesson är en av de mest omdömesgilla experterna jag känner och eftersom han tycker precis som jag har han givetvis rätt. Läs hans böcker Så kan alla svenskar bli miljonärer och Sluta pensionsspara.  Jag har gjort mycket reklam för dessa tidigare. Idag fredag kom en ny upplaga av hans Sparrebellen, ett suveränt bra nyhetsbrev som alla aktieintresserade borde läsa. Det sista tipset att man satsar 90 procent enligt liggmodellen och spekulerar med tio procent om man så vill är också utmärkt tycker jag. Så gör flera investmentbolag, de satsar på säkra kort och leker lite på toppen för att få ihop till förvaltningskostnderna.
Jag vill gärna ha kommentarer till detta tips. Har du prövat modellen?  Antingen kommenterar du  nedan eller mail till karleric.magnusson@telia.com
Så här skriver han:



   
Varför agerar inte alla som Warren Buffett i sitt sparande?
 
 
 
En fundering när man studerar Warren Buffett är varför inte alla följer den enkla principen ”att köpa och behålla lönsamma bolag som drivs av ärliga människor och har affärsidéer som man begriper”.
 
Om man skulle fråga Warren Buffett varför så få gör som honom skulle man troligtvis få följande svar:
 
 
 
1.     Finansbranschens bolagsanalyser med köp- och säljrekommendationer
Genom att få alla kunder att köpa, sälja, köpa, sälja, köpa, sälja får branschen givetvis stora intäkter. Du får nästan aldrig rådet - vilket är det rätta rådet - att ”behålla” en aktie. Om analytikerkåren på investmentbankerna gav det rådet skulle bankerna aldrig tjäna en krona på aktieaffärerna. Istället haglar köp- och säljrekommendationerna över kunderna och de får allt som oftast även det lilla uppmuntrande rådet ”det är aldrig fel att ta hem en vinst”.
2.     Media
I medialogiken är det mer spännande och skapar bättre rubriker att skriva om det spektakulära, som t ex en börsraket och en börskrasch, istället för att skriva om det långsiktiga, som ett bolag som gör samma sak år efter år.
3.     Mänskliga kynnet
När man arbetar, sportar och studerar är det den mest aktive som vinner. När det gäller placeringar är det tvärtom den passive som långsiktigt är vinnaren. När man valt en bra aktie eller aktiefond kan man faktiskt behålla innehaven men det är otroligt svårt när man av omgivningen hela tiden uppmanas att vara aktiv och hela tiden byta innehav. Det strider ju dessutom mot det sättet att agera i alla andra aktiviteter.
4.     Personliga karaktären
Visst låter det enkelt att bara köpa och behålla precis som Buffett. Men av egen erfarenhet kan jag konstatera att det är otroligt svårt att ha karaktären att följa dessa enkla principer. Man lockas hela tiden att göra avsteg från dem då man kanske har personliga relationer eller lockas av alla fantastiska möjligheter ett nystartat företag kan ge.
 
 
 
Ofta träffar jag rutinerade placerare som under många år på aktiemarknaden köpt och sålt aktier och de konstaterar att det, med facit i handen, med allra största sannolikhet varit bäst, att precis som Buffett, bara köpa och behålla bra aktier.
 
 
 
Ni som är lite äldre bör därför försöka lära era barn och barnbarn att spara långsiktigt genom att köpa och behålla istället för att köpa och sälja hela tiden. Aktier eller fonder som man fått med villkoret att man skall behålla dem länge blir det svårare att sälja och efter ett antal år ser sedan ägaren den fantastiska effekten av ränta-på-ränta när värdet stiger utan egen aktivitet.
 
 
 
Warren Buffett håller nu för tiden bara föredrag för unga människor för det finns det en mycket större chans att dessa ändrar beteende och verkligen följer hans principer. Det är ju som bekant ”svårt att lära gamla hundar att sitta”.
 
 
 
Välkommen till sparseminarium för ungdomar den 28 augusti
Därför håller jag ett seminarium om sparande, för ungdomar och studenter mellan 18-25 år, den 28 augusti kl 18.00 i Spiltans lokaler på Grevgatan 39 i Stockholm. Om du själv är intresserad eller känner någon som vill delta går det bra att höra av sig till Elin – elin@spiltan.se – senast den 23 augusti.
 
 
 
Dela portföljen i två delar
En annan bra idé för er som inser att ni inte har karaktären att bara köpa och behålla är att dela upp er portfölj i två delar. 90 % av kapitalet satsas i aktier eller fonder som ni köper och behåller och 10 % har ni i en kortsiktig portfölj där ni köper och säljer som de flesta andra. Då kommer ni antagligen att se att det långsiktiga totalresultatet blir mycket bättre än om ni hade varit aktiv med en mycket större andel av portföljen. Dessutom har ni ju kvar 90 % plus avkastning om ni skulle ha spekulerat bort 10 % av kapitalet.
 
 
 
 
 
 



torsdag 30 maj 2013

Spara tusenlappar - gör en egen globalfond

Gör en egen globalfond och spara  procent om året.  Denna tanke har jag framfört i många år men nu kommer också flera ekonomitidningar och bloggar med liknande råd. Tanken är ju att många svenska bolag finns på den internationella marknaden och är därför globala och så kompletterar man med några ytterligare aktier.  Privata affärer har ett förslag som verkar vettigt: 
Köp följande med angivna vikter i procent:
Investor B 15 -23 bolag
Industrivärden C 15- 9 bolag
H&M 10-1 bolag
Berkshire Hathaway B 20- 92 bolag
SPDR S&P Dividend 20- 85 bolag
Wisdom Tree Emerging Markets Equity Income Fond 20- 237 bolag

På detta vis får man en spridning som i en globalfond och antalet bolag i portföljen blir hela 447, en mycket bra spridning.  Man sparar 1230 kr i är i avgifter vilket på tio år ger 12 300 kr, ännu mer med ränta på ränta.  Direktavkastningen blir i genomsnitt 3 procent och dras ner kraftigt av att Warren Buffets Berkshire Hathaway inte delar ut något alls. Industrivärden har högst med 4,2 procent men även HM ligger bra till med 4,l.
Jag kan tillägga att ett månadssparande i investmentbolag kan ske billigt i Spiltans investmentbolagsfond.
Trevligt att plötsligt investmentbolagen nu kommer till heders. Länge har "experterna" hävdat att man hellre bör köpa de aktier som ingår i investmentbolagen. Kan så vara men att köpa 447 enskilda bolag är inte en affär för vanligt folk.
Man kan givetvis också göra egna fonder av olika slag med samma upplägg.

SPF Hafsten har varit på vårutflykt. Denna gång i nästan fullsatt buss till Halland. Första anhalt var Derome Träbearbetningsmuseum i Veddige där kaffe med dopp väntade. Därefter en guidad tur genom museet där  verktyg från olika tidsåldrar visades. Detta museum är ett stycke kulturhistoria med 3500 handverktyg och 200 maskiner bland annat. Där finns också den femkuttriga hyveln och de första borrmaskinerna. Deltagarna kunde förvånas över människans uppfinningsrikedom när det gäller metod och verktyg.  Den äldsta pjäsen i samlingarna är en svarv från tidigt 1700 tal.
Efter lunch bar det iväg till Lena Pettersson vid Rit och målerigården utanför Varberg, där eftermiddagskaffe väntade i den gamla stenladugården som byggdes i slutet av 1800-talet. Där har Lena sin atelje, utställning och butik. Hon berättade om sitt konstnärsskap och om sitt stora intresse för sång och teater. Hon är känd från senaste TV-inspelningarna av Falkenbergsrevyn. Hon turnerade också i många år med ett dansband innan hon valde konsten på heltid.
Bilderna är tagna av Evert Carlsson och visar Lena Pettersson i aktion, träfigurer  och verktyg vid träbearbetningsmuseet.

onsdag 29 maj 2013

Lär barnen hantera pengar

Bodil Hallin är familjeekonom vid Ikanobanken, har eget program om familjeekonomi i tv och kommer då och då med stora sammanfattande kataloger med råd till oss. För en tid sedan gällde det kostnader för att få barn, vad innebär det i familjen när barnet kommer och växer upp. En mycket bra rapport som fått stort genomslag i alla tidningar.
Nu skriver hon i en ny rapport om hur man ska lära barnen att hantera pengar.  Mycket viktigt och stora brister finns i både familjer och i skolan.  Tidningar brukar i allmänhet sammanfatta Bodils rapporter men jag tycker de är så bra att utrymme bör ges för all text. Märkligt att familjeekonomer (både tidigare Ann Sofie Magnusson och nuvarande Bodil Hallin) kan lysa så klart trots att banken är liten och finns långt utanför storstadens stora kontor. Smålänningar ska man ha respekt för.
Läs Bodils mycket goda råd här. Spara och ta upp med barnen framöver.
======================




-Jag har mött många unga vuxna som gått på nitar, säger Bodil Hallin. De har tecknat dyra abonnemang och dragit på sig skulder. Många unga vuxna har aldrig fått lära sig att spara och vet inte hur man räknar ut ränta. Jag har också mött många föräldrar som känner press att spara hela eller delar av barnbidraget till barnen trots att ekonomin är ansträngd. Jag tycker att det är viktigare att lära barnen att själva handskas med pengar än att spara en massa pengar som barnen får utan motprestation.

Att lära sig att hantera pengar är en rättighet
För att klara sig som vuxna behöver barnen en bra grund att stå på. Barnen behöver lära sig värdet av pengar. Att pengar är förutsättningen för att kunna göra och köpa det man vill. Barnen behöver förstå att pengar inte finns i överflöd men att man själv kan påverka hur mycket pengar man har att röra sig med. De behöver förstå värdet av att försöka öka sina inkomster och minska sina utgifter. Dessutom behöver barnen lära sig hur man får pengarna att växa. Privatekonomi är inget ämne i skolan så ansvaret för att lära barnen att hantera pengar vilar på dig som förälder. Din utmaning blir att göra pengar och sparande till något självklart och kul.

Låt barnet sätta tydliga sparmål
Jag tror att man kan börja prata om pengar tidigt, redan i tre-fyraårsåldern. Att leka affär där barnen får köpa saker och växla pengar är ett exempel på hur du kan vänja barnen att handskas med pengar. Använd guldtior eller låtsaspengar.

Sätt upp sparmål tillsammans så att barnen inte sparar bara för sparandets skull. Börja med mål som barnen når ganska lätt. Om barnen vill ha mer än ett sparmål kan det vara en god idé att ha en spargris för varje sparmål. Och varför inte belöna barnen genom att skjuta till mer pengar när de når sina sparmål.

När barnen blir lite äldre kan du öppna konto i barnens namn. Låt barnen själv bestämma hur stor andel av veckopengen som ska gå in på kontot eller kontona. Julklappspengar och födelsedagspengar kan självklart också gå in där. Utnyttja möjligheten att döpa kontona. Då blir det tydligt vad pengarna ska användas till.

Visa att saker har olika värde
Så småningom kan du börja prata om att saker har olika värde. Och att man måste spara mer för att få dyrare saker. Låt barnen välja och låt barnen längta. Om barnen får allt de pekar på så förlorar det sitt värde. Ställ frågor och uppmuntra barnen till att fatta egna beslut om sitt sparande: När vill du ha datorspelet? Hur mycket måste du spara varje månad?
Hur länge måste du spara? Vad händer om du sparar lite mer? Vad händer om du sparar lite mindre?

Jag vill gärna tipsa om att Skolverket/Umeå Universitet har olika spel om pengar och ekonomi som du kan ladda ner gratis. Gå in på Länkskafferiet.org och ange sökordet ”privatekonomi”.

De viktiga vardagspengarna
I skolåldern brukar de flesta barn få veckopeng. Prata med barnen om vad veckopengen ska räcka till. När barnen har lärt sig att läsa och räkna kan de göra en egen plan för vad de vill lägga pengarna på och hur mycket som ska gå till spargrisen eller sparkontot. Planen blir en första budget. Låt barnen skriva ned vart pengarna går under en vecka eller en månad och stäm av mot planen. Gick det att hålla budgeten? Var noga med att alltid uppmuntra och stötta så att det blir roligt.

När barnen blir tonåringar brukar veckopengen övergå till månadspeng. Låt tonåringarna ta allt större ansvar för sin ekonomi. Var delaktig, men låt dem ta eget ansvar. Och om pengarna inte räcker; låt dem själva ta konsekvensen. Försök avstå från att täcka upp med dina pengar. Prata i stället om varför pengarna inte räckte och hur man kan göra för att pengarna ska räcka nästa gång.

Påverka inkomsterna och utgifterna
Visa att arbete ger mer inkomster. Sälja jultidningar eller sälja gamla leksaker på nätet är bra sätt att få in pengar. Du kan också hjälpa till att anordna loppis tillsammans med andra barn och föräldrar där ni säljer kläder, utrustning och leksaker som barnen vuxit ifrån. Låt pengarna gå till barnen.

Visa på olika sätt att hålla nere utgifterna. Visa hur du gör när du jämför priser, till exempel när du handlar mat. Prata om att man ibland måste prioritera mellan olika utgifter. Och att man kan få mer för sina pengar om man handlar begagnat. På sajten Ungkonsument.se finns bra information om pengar och ungdomars rättigheter när de handlar.


Bygg en stark ekonomi
Visa barnen hur man bygger en stark ekonomi. Prata om att det är skillnad på att köpa en konsumtionsvara och att köpa en sak som har ett värde som varar. Konsumtionsvaror har inget bestående värde - uppätet godis får du inga pengar för. Annat är det med en gitarr. När du har tröttnat på din gitarr kan du sälja den och köpa något annat för pengarna.

Förklara vad ränta är och att pengarna växer fortare om du får en bra avkastning. Ta hjälp av sparkalkyler som finns på nätet och ta fram olika räkneexempel. Appen Sparkalkylatorn, sparkontoräknaren på Compricer.se eller fondsparanderäknaren på Morningstar är några bra verktyg. Sparar du 100 kronor i tio år har du 12 000 kronor. Får du dessutom en avkastning på fem procentenheter är värdet ungefär 15 500 kronor efter samma tid.

Visa att det finns olika sätt att spara pengar på. På konto, på fonder eller i aktier. Förklara att olika sparformer kan ge olika avkastning men att olika sparformer innebär olika stora risker. På sajten Ung Privatekonomi finns bra information om olika sparformer. De har också gjort flera kul Youtube-klipp om ungdomar och ekonomi.  

För lite äldre ungdomar rekommenderar jag Kronofogdens annorlunda och lite skruvade filmer om privatekonomi, konsumenträtt och internethandel. Konsumentverkets film Koll på Cashen handlar om Hanna, Filip och Nils som nyss flyttat hemifrån och delar lägenhet.

Lycka till med ditt viktiga uppdrag att lära barnen hur man handskas med pengar!



En sammanfattning i 11 punkter

  • Börja prata om pengar tidigt. Lek affär, köp och växla. Använd guldtior.
  • Sätt upp tydliga sparmål som barnen når ganska lätt.
  • Uppmuntra och beröm. Skjut till lite extra pengar när barnen når sina sparmål.
  • Räkna tillsammans på vad veckopengen kan räcka till. Låt barnen skriva ner en plan.
  • Stäm av, gick det att hålla budgeten? Glöm inte att fira framgångarna!
  • Visa att arbete ger mer inkomster, t ex sälja jultidningar eller anordna en loppis.
  • Prata om att man måste prioritera mellan utgifter. Visa hur du gör när du jämför priser eller planerar inför semestern.
  • Låt tonåringarna ta eget ansvar för månadspengen. Stötta och var delaktig, men låt dem själva ta konsekvensen om pengarna inte räcker. Prata om varför pengarna inte räckte och hur man kan göra för att de ska räcka nästa gång.
  • Visa på skillnaden mellan att konsumera och investera. Uppätet godis har inget bestående värde. Annat är det med en gitarr som man kan sälja och köpa något annat för pengarna.
  • Förklara vad ränta och avkastning är och visa hur man får pengar att växa i värde.
  • Ta hjälp! Fråga andra föräldrar, ladda ner ekonomispel för barn, gå in på sajter som har filmer, checklistor och tips om ungdomar och privatekonomi.

 

Länktips

·         Länkskafferiet - Ekonomispel för barn och ungdomar

·         Ungkonsument.se – Konsumentverkets sajt om pengar och shopping

·         Ung Privatekonomi – En sajt om ekonomi och sparande

·         Ung Privatekonomis Youtubeklipp – av och med ungdomar

·         Livet och pengarna – Kronofogdens tre filmer om privatekonomi, konsumenträtt och internethandel.

·         Koll på Cashen – En film om att flytta hemifrån

·         Cash – en tidning om pengar – allt om ekonomi för ungdomar i åldern 15 – 18 år.

·         Lär barnen att hantera pengar – Familjeekonom Bodil Hallin tipsar i ett Youtube-klipp

 

 

tisdag 28 maj 2013

Uddevalladoktorn som undersöker hela EU


 P.  Owe  Pettersson är en känd uddevallaprofil  med en diger meritlista från jobb i hela världen. De som hört hans föredrag om Uddevalla och om hälsovård och om EU vet att han har skarpa analyser och en pedagogisk förmåga som får publiken att lyssna.
Owe har låtit oss få del av underlaget för det spännande föredraget han hållit i några rotaryklubbar bl a om medellivslängd.
Låt oss först presentera  P. Owe  Pettersson.



 

P.Owe Petersson är numera  pensionär  i hemstaden Uddevalla.

 

Från början  barnläkare , (och docent i pediatrik )  senare  (chefläkare och  )  sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset i Uppsala ( 1973-82), och därefter  direktör på WHOs europakontor i Köpenhamn och chef för den hälsopolitiska avdelningen. ( 1983-92. sedan chef för Göteborgs stads Samhällsmedicinska enhet ( 1992 – 94) .

 

 Owe Petersson var  adj. professor  i internationellt folkhälsoarbete   på NHV i Göteborg  ( Nordiska Högskolan för Vårdvetenskap,NHV i Göteborg)  och har som   ( sakkunnig och)     utredare inom Högskoleverket  (1996 –99 bland annat  av  läkarutbildningar, andra  hälso- och sjukvårdsutbildningar och kvalitetsarbetet inom Karolinska Institutet och Lunds Universitet )     kommit att få en bred  inblick inom  hälso/sjukvårdsutvecklingen - både i ett nationellt och internationellt perspektiv.

 

Numera  följer han fortlöpande den hälsopolitiska utvecklingen framför allt inom EU.
Han är också en ovanligt alert gymnastikledare med ett mångårigt förflutet som ordförande i Söders Oldboys.

 Så till hans innehållsrika föredrag. 
 


Medellivslängd och BNP

I  ”EU- Europa” har samhällstjänsters kostnadseffektivitet alltmer  prioriterats i det socialpolitiska reformarbetet  vilket blev alldeles uppenbart i samband med  EUs  långtidsbudget för de kommande 7 åren  2014-20 - ett beslut som tagits först  den 8 februari 2013 och som markerar , för första gången, en av bl a Sverige eftertraktad reduktion av EUs budget!!

 Ur EUs  samhällspolitiska synvinkel är det framför allt fråga om  hur hälsopolitiska reformer skall leda till förbättrad folkhälsa och hur hälsopolitiska infrastrukturer skall medverka till allmänt ökad produktivitet i samhället…

I tiden ligger ett behov av avgränsning för att säkerställa politisk acceptans baserad på kostnadseffektivitet och hälsovinst.

I  ”EU - Europa” har man, framför allt av ekonomiska skäl,  haft bättre möjligheter och resurser  för fortsatt hälsopolitiskt utvecklingsarbete än i övriga  Europa.

Den fortsatta  ekonomiska och  sociopolitiska  utvecklingen  visar  dock på svårigheter  för många  medlemsländer i ”EU- Europa”  att  prioritera hälso- och sjukvård -  ”hälsogapen” ökar mellan - men också  inom länderna!

I  Europa finns det två internationella huvudaktörer inom folkhälsoarbetet, WHO, Världshälsoorganisationen, och EU, Europeiska unionen, med något olika  hälsopolitisk inriktning.

 

WHOs  folkhälsoprogram är  inriktat  mot  strukturella, socialpolitiskt  hälsofrämjande åtgärder  med  riktlinjer för  hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete.

 

 EUs  folkhälsoprogram är, jämfört med WHOs, mera  problemorienterat och inriktat på  sjukdomsförebyggande åtgärder på  individnivå.

EUs folkhälsoprogram


Sedan 1993 är  ” Sysselsättnig och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor” ett av Ministerrådets 10 Rådskonstellationer  - vilket innebär att medlemmars resp. ministrar möts regelbundet, vanligen månadsvis , för överläggningar!

EUs folkhälsoprogram avser att

 främja fysisk och psykisk hälsa

 förbättra  information och kunskap om hälsa

vidta snabba åtgärder vid hälsorisker

Hälsokonsekvensanalyser bör/ skall i princip föregå alla beslut  inom EUs  alla,olika  politikområden.

 EUs program  riktas framför allt mot tillstånd med störst sjukdomsbörda

 elakartade tumörer

hjärt- och kärlsjukdomar 

andningsorganens sjukdomar

 neuropsykiatriska sjukdomsstillstånd

 oavsiktliga skador

 

EU 15 ”

1950   Belgien, Holland, Luxemburg, Västtyskland, Frankrike ,Italien.

1973   Danmark, Storbritannien  och Irland.

1981  Grekland.

1986   Portugal och Spanien.

1995 Finland , Sverige och Österrike.

 

Detta är  ”det västra, rika EU” - ”EU 15 ” .

 

Länder, som haft en dynamisk utveckling under lång tid !!

 

Och här ligger BNP (GPD)  per capita enl senast tillgängliga statisktik från Världsbanken (2012)  på 48,700 US  $ !

 

Omstörtande  förändringar i östra Europa i slutet av 1980-talet kulminerade med ”murens fall” i november 1989. 

Detta medförde politiska och socialekonomiska förutsättningar för ett utvidgat  EU.

2004   10  nya  medlemmar :

Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien,   Slovenien,  Tjeckien  och Ungern.

2007 : Bulgarien och Rumänien .   

1/7  2013:  Kroatien.

I dessa 13 nyare, framför allt  ” östra” EU-länder med en så helt annan sociopolitisk utveckling  ligger BNP (GPD)  per capita enl samma statisktik från Världsbanken (2012)  bara på 15 500 US $ !

Alltså bara på en tredjedel av den nivå som de ”rikare” västliga EU-ländernas!

 

 

EU har då  28 medlemmar !  Då WHOs europaregion omfattar 52 medlemsstater  finns det  möjligheter för fortsatt utvidgning  - med beaktandet av EUs s.k. Köpenhamnskriterier : fungerande marknadsekonomi, stabildemokrati med respekt för mänskliga rättigheter och förmåga att leva upp till EUs långsiktiga mål

 

BNP/capita  samvarierar  med  väsentliga hälsoindikatorer; hög BNP ger bättre levnadsstandard som ger bättre folkhälsa  - men också folkhälsoproblem, övervikt, diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, stroke,,, !

Bruttonationalprodukt (BNP)  är värdet av total konsumtion  av varor och tjänster, bruttoinvesteringar samt export  minus import.

 

Om man rakt av skulle jämföra BNP/cap  hos de ”gamla” EU-länderna med de ”nya”  skulle det ur produktivitetssynpunkt inte vara riktigt rättvisande!

Eftersom priset på varor och tjänster ofta är lägre i fattigare valutaområden, skulle man   en snedvriden bild av prisnivån !

i länder med  svagare framför allt industriell/ekonomisk utveckling söker man ta fram alternativa mått.

 Då kan köpkraftsparitet eller köpkraftsjustering , PPP ( purchasing  power parity) med fördel användas!

 

 Köpkraftsparitet används för att räkna ut vilken växelklurs som krävs för att länder med olika valutor ska ha samma köpkraft.

 PPP blir då ett mått som kan används för att kunna jämföra prisnivån på varor och tjänster mellan olika länder.  PPP justerar således skillnaden i prisnivå mellan länder.

I de följande bilderna anges BNP i US $ och  PPP  för Europa!

  PPP har tagits fram av ekonomerna !

På hälsosidan har man tagit fram ett annat nytt mått – Healthy life years – alltså  ”friska år”  eftersom den vanligare medellivslängden bara anger hur långt livet kan bli men inte vad det är för sorts liv man lever!

”Friska år” innebär egentligen bara att man  klarar sig själv - med lite tur och ”RUT” - utan funktionshinder av något slag! 

 

EU ger regelbundet  ut ”Health at a glance – Europe 2012” och ett ”Euro Health Consumer Index ” (EHCI)  med jämförande upplysningar om hälso- och sjukvårdssituationen in om EU.

För första gången sedan 1975 har nu ” health spending”  per person  sjunkit något - och ligger nu i genomsnitt inom EU på  9% av BNP  ( 12 % i Nederländerna,7,3 % i Estland)  varav 3 % går till förebyggande åtgärder. Trots detta har  ingen säker försämring av hälsoläget konstaterats – ännu!    

Man varnar för den tilltagande fetman i alla länder; halva EUs  befolkningen uppfattas som  lätt överviktig  och 17 % som starkt överviktig! Fetma och rökning är de ledande orsakerna till hjärtsjukdom och  stroke och svarar för omkring 36 % av dödligheten inom EU.

 

För perioden 2008 -10 så var Life Expectansy, LE,  i de 27 EU-länderna  75 år för män och 81 för kvinnor med stor variation mellan  länder i väst och öst!  Skillnaden mellan män och kvinnor var omkring 6,4  år – lite mindre än det varit ett tiotal är tidigare!

Går vi vidare till Healthy  Life Years, HLY, blir motsvarande siffror  62,2 för kvinnor och 61,0

Ovanför EU snittet med den svarta stapeln ligger de flesta ”rika” EU-länderna  -under de fattigare!!

Här gäller det från födelsen!

Jämför man så LE med HLY så ser man samma mönster - östra EU ligger sämre till än västra!!

 

 

Återigen ser vi hur de östra EU-medlemmarna ligger lite illa till!

Men naturligtvis är det svårt att utifrån aktuellt läge förutsäga framtiden – inte minst med tanke på rådande konjunkturer !!

Kan det vara så att 5 HLY år kommer att ”kosta” en produktivitetsökning  motsvarande bortåt 15 - 20,000  PPP/cap!! ( Jmf POL med GBR!)!

På nästa bild där man jämför HLY med  LE  ligger ”EU” bra mitt på regressionslinjen!!

I vissa länder har man ett något överraskande samband - lika många HLY i BGR som i NED trots skillnaden i LE!!

Alla dimensioner ; både BNP, medellivslängd och friska år är beroende av en rad olika parametrar där inte minst utbildning är avgörande  - vilket man kan väga in i ett av UNDP utarbetat Human Development Index som väger samman BNP, medellivslängd och  just  -  utbildning!

Och så till sist –  vad kostar det då ……

Grova mått – ännu – men återigen det lönr sig att  ” investerar í hälsa” …. ELLER!!??

Jämför POL med DNK!!


Bara lite mer – mest för din egen information!

Som framgår at tabeller kommer det att ta tid innan ” östra EU 12 ” kommer i kapp ”västra EU 15”

Det behövs en produktivitetsökning som kommer att ta kanske 5-10 år innan öst är i kapp väst!

Bara genom produktivitetsökning kan PPP/cap öka och med den det allmänna välståndet, medellivslängden liksom antal friska år!

OM nu den framtida utvecklingen kommer att följa samma spår som vi sett inom EU 15!!

 

 


 

Putin President, premiärminister och presidenten igen i Ryssland !!

Putin har särskilt betonat vikten av produktivitet!!

 Återigen har det kommit intressanta meddelanden från Putin – nu i hans egenskap av avgående rysk  premiärminister 2012.

60 % av alla ryssar skulle tillhöra en ekonomisk medelklass och

medellivslängden skulle ha ökat från 65 till 75 år.

 Hälsovård och folkhälsoupplysning liksom all utbildning skulle radikalt ha förbättras  och vara fokuserad  på denna måluppfyllelse!

Den förväntade livslängden i Ryska federationen på 69 år  motsvarar, i ett globalt socioekonomiskt sammanhang , den nu aktuella  BNP/cap på omkring 11,500 US dollar.

·          I sådana sammanhang motsvarar en förväntat medellivslängd på 75 år vanligen en PNP/cap på omkring 20,000 US dollar !