tisdag 19 september 2017

Dyrt val


Dyrt och onödigt val

Så där ja, nu är kyrkvalet avklarat.  Många fler som röstade men ändå långt från de vanliga valen.
Kostnaden för varje röstande i kyrkvalet är 234 kronor enligt experterna. Detta kan jämföras med 36 kr per röstande i vanliga valen.
Kunde dessa 234 kronor ha använts bättre?    När nu ändå partierna tog hem segern så kanske lika bra att gå tillbaka till statskyrkan och låta partierna besluta.  Varför ha en parallell beslutsordning som är uppbyggd på samma sätt som under gamla statliga tiden. 
Kyrkvalet skulle kunna vara en del av det vanliga valet med en särskild röstsedel.  Behövs verkligen så många grupper som ändå så får begriper.   Vad är det för skillnad mellan liberaler och fria liberaler?  Miljöpartiet vill ha fler solceller på kyrktornet och församlingshemmet.  Men kyrkan grundades väl inte på sådana frågor.  Detta är ju en sak för kommunernas byggnadsnämnder.  Varför ska ett kyrkoråd besluta.  Vem har något emot solceller förresten. Vilken nomineringsgrupp skulle jag ha valt om jag inte velat ha solceller? 
Vänsterpartiet som har rötter i gamla kommunismen borde väl klargöra att man vill ha en ateistisk stat som gäller i de länder där denna ideologi gäller. 

Enkel väg till miljonerna



En enkel väg till miljonerna
Ny bok om värdeaktier och hur man hittar dessa


”Den enkla vägen Hitta världens bästa aktier” låter onekligen lockande. Vem skulle inte vilja få besked om denna enkla väg.  Minst två skäl till att ta sig an Marcus Hernhags nya bok med stora förväntningar. Dels handlar den om  världens främste investerare Warren Buffetts  strategi, dels har Marcus Hernhag ideer om sparande som tilltalar mig.
Denna bok är den tredje i ordningen av samme författare och samtliga har den lockande titeln ”den enkla vägen”.  Marcus är svag för aktier med rejäla och helst stigande utdelningar  och då skrev han en hel bok om denna strategi.  Nu är det värdeaktier som gäller och citaten från Buffett finns på de flesta sidor.  Det har skrivit massor med böcker om Buffett och även andra stora investerare. Men uppenbarligen finns plats för fler. Problemet med många av dessa är att de strategier som användes för 70 år sedan inte självklart funkar idag.  Detta tar Marcus fasta på och listar de stora investerarnas metoder och klarar  samtidigt ut vad som fortfarande gäller för oss i dag. Att köpa billigt och sälja dyrt är en självklarhet men svårare att tillämpa i praktiken.  Buffett satsar långsiktigt och på just värdeaktier. En aktie i ett värdebolag behöver inte nödvändigtvis vara en värdeaktie.  En gammal regel som även Buffett omfattar är att köpa bolag som man förstår. Sedan kan man förfina analysen med en mängd formler och för den som vill fördjupa sig i analys med sådan hjälp har Marcus markerat dessa sidor med grå bakgrund.  Pedagogiskt.  Annars skulle läsare lägga ifrån sig boken och konstatera att  ”det är inget för mig”.
I boken betonas att sunt förnuft och god allmänbildning räcker långt för att hitta värdeaktierna.
Miljardär på en månad
Författaren går igenom en rad metoder för att hitta värdeaktierna och kännetecken på sådana, via eget kapital, vinster, utdelningar, kassaflöden och andra nyckeltal.  I bokens inledning finns några enkla exempel på hur man blir rik på aktier. Inget nytt men viktigt att upprepa hur enkelt det kan vara. En tusenlapp i månaden ger 5,8 miljoner på 40 år, något att tänka på för de ungdomar som sparar till pensionen. Eller hur 2500 kronor i månaden under samma tidsrymd ger hela 15 miljoner.  Ett gott tillskott när pensionen blir mager.  För att öka sparivern får vi också reda på hur man kan spara till en miljard på en månad!
Långsiktighet återkommer hela tiden och det får alla investerare erfara.  Buffetts förmögenhet har växt enormt under de senaste åren Det är de senaste 17 åren som siffrorna rakat i höjden. Han var 50 år när kurvorna började raka i höjden. Idag är en bit över 80.  Han anses ha en förmögenhet på minst 75 miljarder dollar.
Vi får återkomma till några av de många kloka råd som ges i boken.   Ett exempel på ett klassiskt värdebolag är skogsbolaget Holmen  med stabilitet som främsta styrkan. Man köper inte detta bolag för att få hög utdelning  (senaste tio åren har den legat kring fyra procent)  och inte heller för att det är en kursvinnare. Men låg risk och stabila avkastningar är värdefullt för den som vill sova gott om natten.  Om bolaget är ett värdebolag så kan aktien i bolaget anses som värdeaktie när den är attraktivt prissatt.
Bra bolag blir bra i längden
En av Buffetts förebilder är Benjamin Graham och han har listat 7 kriterier för ett värdebolag och det finns databaser som ger besked om vilka bolag på svenska börsen som uppfyller många av dessa sju krav.  I boken kan man läsa om dessa stora och kända bolag på börsen.  De många exemplen på bolag som bör ingå i en värdeportfölj kan få oss att stämma av vilka bolag vi själva har i portföljen.  Buffett har alltid hävdat att tiden är viktig. ”Om ett bolag är bra kommer aktiekursen förr eller senare att följa efter” är ett citat.
Skagen fonder tas som exempel på förvaltare som satsat på att hitta aktier som är undervärderade, underanalyserade och impopulära.  Med dagens moderna datateknik blir det allt svårare att hitta sådana.  Det finns inte så många bortglömda aktier.  Däremot kan man lyckas köpa aktien i rätt tid om man har tur. Efter långa uppgångar följer nedgångar och ingen vet längd eller djup men visst kan det vara en ide att följa trenderna.
Glöm inte riskerna
Marcus Hernhag belyser också riskerna, ty sådana finns onekligen.  Hur ska man undvika gå på nitar och vara  beredd på upp och nedgångar.  Sprida riskerna är en omstridd metod. Buffett hävdar att den som sprider kapitalet på många aktier inte har gjort tillräckligt god analys.  Marcus Hernhags förslag är att grunda sin portfölj med investmentbolag.  Detta är en modell som tilltalar mig också.  Då får man stor bredd i ofta bra bolag, kan luta sig tillbaka och låta kapitalet arbeta.  Investor, Kinnevik, Lundbergs och Latour tar han som exempel och det är bra mix.  Industrivärden är inte med men Fredrik Lundberg sköter taktpinnen i både detta bolag och Lundberg så inge nödvändigt att köpa dubbelt. Lundberg är snål med utdelningen men kursen ökar stadigt och då får man väl sälja en aktie om man behöver pengar. Så resonerar Erik Sehlin i Balder som inte delar ut något alls. Tiotal aktier anser Marcus räcker i en portfölj.  Den som hållit på några år brukar hamna flera gånger högre antal.
Belåning lockande
Belåning är ett hett ämne och det är lockande att låna till en procents ränta och få fyra i utdelning.  Men försiktighet är en god regel och bolagen har i sig dessutom olika lånevolymer som man bör studera.
Marcus Hernhag avslutar genomgången med en lång lista över länkar för den som vill lära sig mer. Dessutom en ordlista.
Det är svårt att hitta skäl ens för en erfaren aktiesparare att inte läsa denna späckade bok på 160 sidor. Den bygger på beprövade framgångssagor som Warren Buffett och det räcker länge även om denne gurus enorma rikedom och affärer inte kan mäta sig med våra. När han köper hela bolag köper vi bråkdelar av dessa. 
Karl-Eric Magnusson

tisdag 12 september 2017

Spararna lurade än en gång.

  Den planerade höjningen av skatten på ISK ger signalen att det inte lönar sig att spara. Alltmer går i skatt.  För ett betydande antal år sedan infördes allemanssparande, ett subventionerat sparande som gjorde att vanligt folk kunde under lång tid spara ihop till en bättre pension.  Alltför många sparar inte alls och Lyxfällan i TV ger en bra bild av hur illa det kan vara ställt.

Vi kan känna oss lurade.  ISK infördes för att underlätta för vanligt folk att spara i aktier. Ingen bokföring och deklaration som är så krånglig att inte alla klarar av att ha rätt underlag.  ISK är en suverän sparform där man rensar bort alla svårigheter med aktiesparande.

För en vanlig sparare kan det innebära flera tusen kronor mer i skatt. Varje år.   Om man tänker spara i 40 år till pensionen kanske inte ISK är den optimala formen längre. Tål att räkna på och vi får inte glömma kraftiga höjningar när räntan stiger.

Vore det inte bättre att uppmuntra sparande.  Vi behöver alla en buffert.  Ann Wibble på sin tyckte det var lämpligt med årslön på banken.
 Något som de flesta glömmer är att sparandet kan ge kvarskatt.  Den som är van att få tillbaka lite skatt kan istället drabbas av en rejäl extra skatt.  Detta hänger samman med sättet at ta ut skatt.'
Den som har depå får skatteavdrag på vinsterna  direkt vid utbetalningen. Den som sparar i ISK får skatten som överraskning året därpå utan att avdrag gjorts och utan att vi sparat till denna utgift.

Märkligt att ett litet parti på några få procent kan styra sparandet på detta vis.  I regeringen sitter ett ännu mindre parti som genom minstrar tävlar om att lägga på skatter. Istället för att stimulera sparandet och uppbyggnaden av att kapital.

När vi får lön betalar arbetsgivaren över 30 procent i avgifter. Vi själva betalar kanske bortåt hälften i skatt eller mer beroende av  hur mycket vi tjänar.  Sen ska vi handla för pengarna. Då blir det 25 procents moms.  Köper vi bränsle till bilen blir det mycket hög särskild oljeskatt ovanpå alltihopa.

Risken finns att förmögenhetsskatt införs. Då blir det ytterligare skatt på pengar som redan skattats i flera omgångar.

Karl-Eric Magnusson 

måndag 11 september 2017

Höjd sparskatt igen

Sämre villkor för investeringssparkontot

Investeringssparkonto har länge rekommenderats som bästa sparformen istället för depå. Skillnaden är att ISK är en schablonbeskattning. Den 1 januari 29016, alltså ett drygt år sedan fick finansministern för sig att höja schablonskatten  genom att sätta en lägsta skatt på 1,25 procent. I lågränteperioder skulle skatten annars bli för mager.
Nu kommer ett nytt besked. Redan  vid nyår kommer skatten att höjas igen. Nuvarande 0,75 procentenheter ovanpå statslåneräntan ska höjas till en procentenhet.  Detta kommer att bli en försämring av ISK som sparform. Massor av sparare har uppmanats att överföra sina värdepappersinnehav från depå till ISK för lägre beskattning.   När förutsättningarna nu ändrats är det säkert många som känner sig lurade. För den långsiktige spararen innebär depå att vinster från utdelningar och försäljningar  beskattas med 30 procent. En engångsbeskattning alltså.  I ISK däremot blir det en årlig beskattning av kapitalet oavsett hur utvecklingen har gått.  På lång sikt blir det rejäla skatteuttag.  När räntan stiger försämras ISK i förhållande till depå.

Investeringssparkontot beskrivs på följande sätt på Skattevekets hemsida:

 Schablonbeskattning sker genom att en schablonintäkt beräknas. Beräkningen görs genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret ökad med 0,75 procentenheter. Som lägst ska schablonintäkten beräknas till 1,25 procent av kapitalunderlaget. Kapitalunderlaget beräknas till en fjärdedel av dels värdet av sparandet vid ingången av varje kvartal, dels inbetalningar och överföringar av finansiella instrument som har gjorts till investeringssparkontot under respektive kvartal. Den på detta sätt framräknade schablonintäkten ska du redovisa i deklarationen i inkomstslaget kapital. Det innebär att skatten på den uträknade schablonintäkten blir 30 procent.


lördag 9 september 2017

Vem ska betala tv avgiften?

 Detta är en insändare i Journalisten.  Allt fler betalar inte tv avgiften eftrsom det numera är fullt möjligt att använda sig av datorn. En stor och fin skärm och så sparar man 2400 kronor om året.  

Vem ska betala för TV?  Det är frågan. Kommentera gärna.


=============================

 

Behåll TV-avgiften

6 september, 2017
Det ser ut som om Olof Lavesson, moderat representant, i Public servicekommittén, kommer att få som han vill – en skrotad avgift för public service. Licensen ska ersättas med en skatt. Enligt radioprogrammet Mediernas avslöjande en så kallad individuell skatt, ungefär så som begravningsavgiften tas ut i dag.
Lavesson har länge hävdat att licensen är passé. På vilket sätt har aldrig varit särskilt tydligt. För mig är det uppenbart att licensen garanterar public service oberoende. Om det är så att licensskolkandet är en stor fara för ekonomin för public service-bolagen borde man i första hand ha tittat på ett förändrat avgiftssystem. Är det ordet TV-mottagare som skaver, går det att byta ut. Men varför föreslå en skatt, ett helt nytt system?
Man vet från andra länder som valt en skattefinansierad public service att det inte blir bra. Public service kommer närmare politiken och det är i sig en fara. Nivån på skatten kan relativt enkelt ändras, och både partier och politiker kan få för sig att peta i själva oberoendet. Detta har vi sett i bland annat Ungern och Polen.
Det vi behöver är ett tydligt oberoende public service. Politiken ska hållas långt ifrån, för att journalistiken ska vara och uppfattas oberoende.
I dag finns det ett starkt stöd för public service i riksdagen, men det kan snabbt skifta. Om det sker så bör politikerna inte drastiskt kunna försämra förutsättningarna för den oberoende journalistiken inom SR, SVT och UR.
Det finns flera skäl att stärka oberoendet redan i dag. Tidigare i sommar har SRs VD Cilla Benkö föreslagit att aktiva politiker inte ska kunna sitta i förvaltningsstyrelsen. Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling kom i somras med ett förslag om att skrota halvtidsöversynen, som också kan ge klåfingriga politiker en möjlighet att påverka innehållet i public service. Det är bra förslag. Genom att stärka public service oberoende gynnas vår demokrati.
Men om Public servicekommitténs förväntade förslag om ett skattefinansierat public service införs – ja då kommer det att krävas åtskilligt mer för att garantera oberoendet.

Badhus finns redan på Kampenhof

En liten regnskur så får man bada om man råkat parkera bilen på Kampenhof. Varför finns det inget avlopp där. Det är ju ingen tsunami vi talar om utan en helt vanlig regnskur. Behöver inte diskutera placering av badhus längre. Det finns redan i city. 

fredag 25 augusti 2017

Så får du högre pension än du har i lön idag



Per B Börjesson har kommit med en ny bok och i den berättar han om hur man miljonär i hängmattan. Vi återkommer till denna men redan nu vill vi gärna återge en utmärkt krönika som Per skrivit dels i sitt brev Sparrebellen och i en krönika i Aftonbladet i somras.

=====







Så här får du högre pension än du har lön idag



På senare tid har flera larmrapporter varnat för att vi riskerar få för låga pensioner. Men larmrapporternas prognoser bygger ofta på väldigt försiktiga antaganden om framtiden. Ett exempel är att de räknar med en halverad meravkastning på våra sparade pensionspengar jämfört med den faktiska avkastning som de sparare som fokuserat på aktiefonder faktiskt haft sedan starten av vårt nya pensionssystem år 2000.



Det låter kanske som ett litet, klokt och försiktigt antagande, men skillnaden blir mycket stor till följd av den så kallade ränta-på-ränta-effekten. Den innebär att man inte bara får ränta på det man sparat, utan också på sin intjänade avkastning och det är just ränta-på-ränta-effekten (av vissa till och med kallad för ”världens åttonde underverk”) som gör att sparande och investeringar kan ge så goda resultat över tid.



I min senaste bok ”Så här blir du miljonär i hängmattan”, utgiven sommaren 2017 på Sterners Förlag, har jag ett enkelt exempel. Tänk dig att en 25-åring får ett jobb med en lön på 25 000 kronor i månaden som han sen har kvar fram till 65-årsdagen. Under dessa 40 år sätts pengar av till både den statliga inkomstpensionen och premiepensionen (PPM) samt till tjänstepension som 9 av 10 svenskar har via sin arbetsgivare. Med en årlig avkastning på PPM-sparandet på 8 procent samt 5 procent på tjänstepensionen så har vår 65-åring då ett totalt pensionskapital på 6,3 miljoner kronor. Det räcker till att hen har en månatlig pension på 21 000 kronor i 25 år (en pension som motsvarar 84 % av lönen). 



Om hen dessutom följer världens äldsta spartips och sätter av 10 % av lönen efter skatt i ett långsiktigt sparande som också ger 8 % per år ger det ytterligare 5,9 miljoner kronor i pensionskapital. Det skulle ge en pension på 40 600 kronor i månaden i 25 år och alltså ge 60 procent mer i pension än man hade i lön.



Även om alla prognoser om framtiden är osäkra skall vi alltså inte bli onödigt uppskrämda av de som varnar för låga pensioner. Det är dock viktigt att vi sparar under lång tid vilket såklart kräver en del karaktär. När vi sparar är det avgörande att vi inte lyssnar på dåliga råd utan vågar fatta egna beslut. Framförallt ska vi undvika råd från finansiella rådgivare som egentligen är säljare. Deras råd är ofta en ”dold indexfond” d.v.s. en fond som marknadsförs som aktiv men placerar ungefär som index men som de ändå tar höga avgifter för. Men när avgifterna och en mindre aktiv, sämre förvaltning senare resulterar i 2 procent lägre avkastning per år så blir effekten förödande. Man får då kanske bara hälften av vad mitt exempel ovan hade gett och en mycket lägre pension resten av livet.



Ett bättre alternativ är att strunta i deras rekommendationer, fatta egna beslut och satsa på sparande i enkla effektiva sparprodukter utan dolda risker och avgifter. Lyssna därför hellre på världens bästa aktieplacerare Warren Buffett och spara i en indexfond med låga avgifter. För då kan även du bli miljonär, för det är precis som Buffett brukar säga:
 
 ”Alla kan bli rika på aktier, men man får inte ha bråttom”.



Per H. Börjesson

VD Investment AB Spiltan.
Författare till ”Så här blir du miljonär i hängmattan”.